Iser
Trådstartare
Min fånghäst har nu gått ensam tillräckligt länge anser jag och har verkligen länge sett fram emot den dagen då han skulle få gå i hop med sina kompissar igen.
Det visar sig dock att inte vara helt enkelt av olika orsaker.
Vi testade först att låta honom gå i hop med en annan vallack, som han inte har gått i hop med innan och det gick ganska bra tills den dagen de tog sönder stängslet (en annan historia som odramatisk och orelevant i denna frågan). Då det inte längre fanns något stängsel som skilde dom från de två hästarna som hade gått granne med dom tänkte vi att det kanske var likabra att de fick gå i hop alla fyra.
Här börjar problemen då; för eftersom att jag har "specialhö" till min vågar jag inte släppa honom i hop med dom andra förrän de har ätit upp sit hösilage.
Min har inte gått ihop med denna flocken innan, som är en ganska tajt flock på tre individer, som har gått i hop ganska länge och trivs i hop. Det känns som att det blir svårt för min att komma in i flocken när han bara kan gå där halva dagen ungefär.
Jag testat detta ett tag nu (några veckor) för att se hur det funkar ihop om att en automtisk grind skulle kunna lösa bekymret i framtiden, så att jag slipper åka från jobbet mitt på dagen.
Men jag blir tveksam till hur bra det funkar. Den ena "den bruna", verkar numera ha accepterat min ganska bra och bryr sig inte nämnvärt om honom längre, den andre, som han gick i hop med ensam först, "skäcken", är för det mesta också snäll och verkar faktisk tycka om sällskapet eftersom han ofta ses gå precis i häcken på min. Men Skäcken verkar tuffa till sig ibland (trots att han är lägst i rang) när den sista flockmedlemmen, "den svarte" är i närheten. Den svarte är ganska tuff mot min häst och kan i bland "flyga" på honom eller springa efter honom utan någon, tillsynes, anledning. Jag får intryck av att han ibland försöka att hålla min borta från flocken lite grann. Min får hela tiden hålla sig på en "kant".
Min springer såklart därifrån när den svarte attackerar och sparkar även bakut i bland, men det är halvdana försök. Men han (min) verkar ändå trivas med att vara i hagen och kunna gå omkring lite mer än i sin egen lilla paddock. Ibland går han ganska långt bort från flocken ensam eller med skäcken efter sig och ibland går han närmre dom andra fast ändå lite ute på "kanten", fast han får lova att gå och pilla i deras matrester och så.
Den svartes attacker verkar vara värst precis när man släpper in min i flocken, samt när det är insläpp på gång.
Är det okej för min häst att ha det såhär? Tycker ni det vore bättre för honom att gå i en egen hage intill dom andra? Kommer min någonsinn att tas upp i flocken på riktigt när han inte får gå med dom hela tiden? Kommer Den Svarte lägga av med sina attacker någon gång och nöja sig med små markeringar för att visa sin rang?
Jag har ju inget emot att de rör på sig och någon ska ju vara lägst i rang, det gör inget att det är min. Men ska inte de där attackarna ta slut någon gång?
Ursäkta att detta blev långt - svårt att beskriva kort. Hoppas det är någon som orkar läsa allt, som förstår vad jag menar och som orkar svara
Det visar sig dock att inte vara helt enkelt av olika orsaker.
Vi testade först att låta honom gå i hop med en annan vallack, som han inte har gått i hop med innan och det gick ganska bra tills den dagen de tog sönder stängslet (en annan historia som odramatisk och orelevant i denna frågan). Då det inte längre fanns något stängsel som skilde dom från de två hästarna som hade gått granne med dom tänkte vi att det kanske var likabra att de fick gå i hop alla fyra.
Här börjar problemen då; för eftersom att jag har "specialhö" till min vågar jag inte släppa honom i hop med dom andra förrän de har ätit upp sit hösilage.
Min har inte gått ihop med denna flocken innan, som är en ganska tajt flock på tre individer, som har gått i hop ganska länge och trivs i hop. Det känns som att det blir svårt för min att komma in i flocken när han bara kan gå där halva dagen ungefär.
Jag testat detta ett tag nu (några veckor) för att se hur det funkar ihop om att en automtisk grind skulle kunna lösa bekymret i framtiden, så att jag slipper åka från jobbet mitt på dagen.
Men jag blir tveksam till hur bra det funkar. Den ena "den bruna", verkar numera ha accepterat min ganska bra och bryr sig inte nämnvärt om honom längre, den andre, som han gick i hop med ensam först, "skäcken", är för det mesta också snäll och verkar faktisk tycka om sällskapet eftersom han ofta ses gå precis i häcken på min. Men Skäcken verkar tuffa till sig ibland (trots att han är lägst i rang) när den sista flockmedlemmen, "den svarte" är i närheten. Den svarte är ganska tuff mot min häst och kan i bland "flyga" på honom eller springa efter honom utan någon, tillsynes, anledning. Jag får intryck av att han ibland försöka att hålla min borta från flocken lite grann. Min får hela tiden hålla sig på en "kant".
Min springer såklart därifrån när den svarte attackerar och sparkar även bakut i bland, men det är halvdana försök. Men han (min) verkar ändå trivas med att vara i hagen och kunna gå omkring lite mer än i sin egen lilla paddock. Ibland går han ganska långt bort från flocken ensam eller med skäcken efter sig och ibland går han närmre dom andra fast ändå lite ute på "kanten", fast han får lova att gå och pilla i deras matrester och så.
Den svartes attacker verkar vara värst precis när man släpper in min i flocken, samt när det är insläpp på gång.
Är det okej för min häst att ha det såhär? Tycker ni det vore bättre för honom att gå i en egen hage intill dom andra? Kommer min någonsinn att tas upp i flocken på riktigt när han inte får gå med dom hela tiden? Kommer Den Svarte lägga av med sina attacker någon gång och nöja sig med små markeringar för att visa sin rang?
Jag har ju inget emot att de rör på sig och någon ska ju vara lägst i rang, det gör inget att det är min. Men ska inte de där attackarna ta slut någon gång?
Ursäkta att detta blev långt - svårt att beskriva kort. Hoppas det är någon som orkar läsa allt, som förstår vad jag menar och som orkar svara
