Innehållet i kylskåpet

[Karma]

Vi måste vara unika på något vis.. Har liksom inte bara en rätt i kylen utan där finns rätt ofta olika kött, korv, pålägg osv. Sambon gillar mackor så det finns alltid pålägg och sånt till det. Kan inte komma på senast nånting försvunnit som var menat till något annat och det inte funnits annat att laga. Vill han trycka i sig lite färdigköttbullar som vi sällan har hemma så får han väl göra det och då tar jag bara något annat när jag gör mat. Vi handlar tillsammans men jag står för matplaneringen, inköp och matlagning lunch och middag i princip varje dag, och han flikar in om han vill ha något speciellt vilket händer ytterst sällan.

 

[TinyWiny]

Varför inte kommunicera med varandra? Vi har aldrig haft något liknande problem varken när vi var tre, sex eller nu när vi är två. Har något köpts till något särskilt säger den som ska ha det till övriga eller i förekommande fall, om ingen är hemma, så skrivs en lapp. På saker i frysen skriver vi på om det ska vara till något särskilt. Det handlar ju också om att ta hänsyn till varandra. Man tar inte allt utan att kolla att det är okej och är man osäker så frågar man, inte svårare än så.

 

[Aionee]

Jag som växte upp i en relativt stor familj på 6 personer, med drama kring mat och allmänt virr så började vi helt enkelt skriva små lappar med namn på våra saker som vi ville ha själva. T.ex. "middag 24/3", så visste alla det. Skrev man inte en lapp så fick man skylla sig själv om det försvann ner i någon annans mage.

Tycker dock det är lite överdrivet om man bara är två personer, då förväntar jag mig att man kan kommunicera någorlunda, men vi löste det såhär för det fanns inget värre än när andra kom fram till en och sa i ansiktet "DET HÄR och DET HÄR är MITT och INTE DITT!". Mindre irritation och missförstånd med lappar.

 

[Lovisaleonora]

Men alltså, vet han om att du har planer för käket? Eller är du helt enkelt ute efter att hänga honom för att han inte är tankeläsare?

("det borde han ju fatta")

 

[Nenii]

Den här tråden förvirrar mig!

Är det verkligen så vanligt att man har system kring "paxande" av mat i ett hushåll? Det här är en ny värld för mig och jag är osäker på om det är positivt. Vi har mat i vår kyl/frys. En del är lagad och en del inte men hursom har jag aldrig upplevt bekymmer med att något specifikt är uppätet. Vi köper nytt, eller äter något annat?

 

[stjarnhimmel]

@stjarnhimmel Vi äter nästan alltid middag tillsammans och gör vi inte det är det för att den andra är ute och äter middag - varför ett SMS är onödigt. Men, skulle jag äta tidigare och jag inte vet vad han vill äta sen, ja, då skickar jag ett SMS om jag äter upp allt/nästan äter upp allt. Men oftast hör vi av oss när vi är på väg hem för att checka om man ska handla med sig nåt liksom.

Typ så. Men äter vi upp nåt utan att hojta är det lugnt, då gör man nåt annat bara. Men det händer sällan, det liksom funkar utan några besvär alls.

Intressant så olika det är.
Jag hade tappat hakan om jag fått ett sms av en sambo där det står att han ätit upp köttbullarna
Jag hade nog bara tänkt jaha.. Varför skriver du det till mig..

 

[athena_arabians]

Intressant så olika det är.
Jag hade tappat hakan om jag fått ett sms av en sambo där det står att han ätit upp köttbullarna
Jag hade nog bara tänkt jaha.. Varför skriver du det till mig..

Ja, det är ju mer logiskt att höra av sig INNAN och fråga om de var tänkta till något specifikt, som matlåda tex

 

[stjarnhimmel]

Ja, det är ju mer logiskt att höra av sig INNAN och fråga om de var tänkta till något specifikt, som matlåda tex

Hm.. Ska man vara logisk också..
Kvinnor har inte logiskt tänkande lika bra som män fick jag lära mig i en bok om skillnader mellan män och kvinnor. Men vi ska hylla de skillnaderna.
Det är väl därför det är så svårt att veta vad kvinnor vill ha i en relation

 

[Luff]

Varför inte bara handla så det finns hemma det folk brukar äta? Jag har hand om hushållsinköpen och har god koll på vad alla vill ha. Maken säger till när hans tesorter börjar tryta för det håller jag inte koll på då han är periodare. Och innan någon börjar fnysa åt att jag handlar åt maken så är det min syssla- jobbar i staden så jag gör det på vägen hem, vägrar att åka in extra för att vi ska göra det tillsammans. Jag är också tvättansvarig. Jag rör aldrig disk eller diskmaskin och vedpannan sköter maken. Allt annat delar vi på utan någon "fördelning" - städning, däckbyte, matlagning osv

 

[tanten]

Den här tråden förvirrar mig!

Är det verkligen så vanligt att man har system kring "paxande" av mat i ett hushåll? Det här är en ny värld för mig och jag är osäker på om det är positivt. Vi har mat i vår kyl/frys. En del är lagad och en del inte men hursom har jag aldrig upplevt bekymmer med att något specifikt är uppätet. Vi köper nytt, eller äter något annat?

Den förvirrar mig med.

Den enda förklaring jag kan komma fram till är att det i TS hushåll inte finns några stora mängder mat hemma? Jag har aldrig upplevt problemet - ändå levde jag länge i en relation med usel kommunikation.

Men hos oss - och hos mig nu - finns det alltid nåt annat att ta till. Det finns någon matlåda klar i frysen. Det finns nödmat i form av korv, färdigköttbullar, eller krossade tomater och röda linser. Alltså sådant som på ett kick kan förvandlas till något att ta med till jobbet dagen efter. Aldrig har det hänt att jag tittat in i förråden och upptäckt att det inte finns något jag kan svänga ihop till en matlåda.

Men är förråd och kyl/frys tomma så begriper jag bättre.

I så fall är rådet till TS att köpa mer mat och planera inköpen och förråden bättre. .

 

[sjoberga]

Varför inte bara handla så det finns hemma det folk brukar äta? Jag har hand om hushållsinköpen och har god koll på vad alla vill ha. Maken säger till när hans tesorter börjar tryta för det håller jag inte koll på då han är periodare. Och innan någon börjar fnysa åt att jag handlar åt maken så är det min syssla- jobbar i staden så jag gör det på vägen hem, vägrar att åka in extra för att vi ska göra det tillsammans. Jag är också tvättansvarig. Jag rör aldrig disk eller diskmaskin och vedpannan sköter maken. Allt annat delar vi på utan någon "fördelning" - städning, däckbyte, matlagning osv

Jag står också för sådär 95% av inköpsplaneringen och matinköpen av praktiska skäl, handlar på väg hem från arbetsplatsen. Så det skulle funka väldans kass om man bara fick äta mat man själv handlat....

 

[Sar]

Både jag och sambon hade nog också blivit skitsur om en utav oss med jämna mellanrum glufsade i sig mat som är tänkt som middag för hela familjen. Inte på grund av att det inte finns andra råvaror utan på grund av att det var tänkt att just de här maten skulle lagas eftersom vi ex.vis bara har en visst avsatt tid till middagslagning innan träningen. Nu är det inte ett problem i vårt hushåll. Kanske för att ingen av oss hade glufsat i sig färdiga köttbullar till mellanmål ( där är det nog ägg, mackor eller frukt som ligger i farozonen). Dör tycker jag nog att man borde kunna förstå att de antagligen är menade till en middag om det finns ett större antal.
I ts kläder hade jag helt lämnat över matlagningen och planeringen till sambon och sedan okynnesätit av hjärtats lust tills sambon sagt åt mig att sluta för att det är så jävla okamratligt att ensam glufsa i sig middag som ska räcka till fler. Då först har förståelsen inträtt.

 

[Raderad medlem 6459]

Intressant så olika det är.

Ja, det beror väl på hur ens liv ser ut antar jag. Vi är väl förmodligen överdrivet måna om varandra och att det är det som gör det. Jag vill inte att han ska komma hem och inte kunna äta det han var sugen på för att jag ätit upp det. Säkert jättetramsigt och uppenbarligen, förstår jag av tråden, märkligt men så fungerar vi.

Samtidigt skulle aldrig någon av oss bli sur om vi kom hem till nåt uppätet så det hela är förmodligen rätt onödigt .

 

[ainasoja]

Jag har nog lösningen på erat stora problem!

Skriv matlista så han vet vad du planerar att äta till lunch och även vad ni ska ha till middag och säg åt honom att kolla på den innan han får för sig att äta upp din mat. Ska du vara riktigt duktig kan du även göra en lista på vad han får äta och vad som räknas som eran/hans/din mat i erat gemensamma kylskåp. Funkar inte det får ni skaffa olika hyllor i kylskåpet eller helt enkelt köpa ett kylskåp till så ni har varsitt.

Verkar som att det är lättast att kommunicera skrifligt för muntligt verkar inte fungera.

 

[stjarnhimmel]

Ja, det beror väl på hur ens liv ser ut antar jag. Vi är väl förmodligen överdrivet måna om varandra och att det är det som gör det. Jag vill inte att han ska komma hem och inte kunna äta det han var sugen på för att jag ätit upp det. Säkert jättetramsigt och uppenbarligen, förstår jag av tråden, märkligt men så fungerar vi.

Samtidigt skulle aldrig någon av oss bli sur om vi kom hem till nåt uppätet så det hela är förmodligen rätt onödigt .

Nä det viktiga är ju att det funkar för er.
Omtanke är ju fantastiskt... För mig har jag nog aldrig kopplat den till mat på det sättet.
Jag/ vi visar omtanke på annat sätt.

 

[Raderad medlem 6459]

Jag/ vi visar omtanke på annat sätt.

Vi visar omtanke på massvis med sätt .

 

[stjarnhimmel]

Vi visar omtanke på massvis med sätt .

Ja och det är ju bra

 

[Amha]

Ja, det beror väl på hur ens liv ser ut antar jag. Vi är väl förmodligen överdrivet måna om varandra och att det är det som gör det. Jag vill inte att han ska komma hem och inte kunna äta det han var sugen på för att jag ätit upp det. Säkert jättetramsigt och uppenbarligen, förstår jag av tråden, märkligt men så fungerar vi.

Samtidigt skulle aldrig någon av oss bli sur om vi kom hem till nåt uppätet så det hela är förmodligen rätt onödigt .

Det finns ju olika varianter på det där. Är någon av oss sugna på nåt skickar vi meddelande och frågar om det finns hemma/finns kvar och är den ena av oss hemma då fixar denne, om det passar, att det finns hemma och kanske även är färdigt tills partnern kommer hem. Kanske beror det på att vi glömmer vad som finns hemma med

 

[Raderad medlem 6459]

@Amha Jamen precis! För oss är det så, som jag skrev i första inlägget, att vi vanligtvis äter tillsammans. De senaste åren har vi ätit middag vid 21-22 på kvällen så det är sällan någon av oss inte är hemma i tid till middagen. Då faller det sig rätt naturligt att de få gånger vi äter själva att hojta till den andra att "du, bara så du vet så är Y och X nästan slut så du kanske vill stanna på vägen hem och handla". Typ så.

 

[Hermelin]

Jag kan inte säga att jag känner igen mig även om det händer då och då. Normalt är det jag som gör veckoplaneringen och handlar. Var och en ansvarar för att fixa matlåda till sig. Det mesta löser sig genom att vi faktiskt pratar med varandra. Men det är klart att det händer att något jag tänkt göra middag av har blivit matlåda. Då får jag ta något annat, ingen stor sak.

Däremot delar jag problemet med tonåringar med många. Tonåringarna har ingen som helst förståelse för att en viss grej ska användas till en viss middag. Det är ju bara att köpa nytt, vad är problemet? Vissa saker kan jag aldrig köpa i förväg eftersom det äts upp omedelbart vid upptäckt.