Köpa gård

BulletForMyValentine

Trådstartare
Hoppas denna tråd hamnar rätt, flytta den gärna annars :)

Jag och min sambo hyr en liten gård. På gården finns ett boningshus på 300 kvm, ett stall+ paddock, verkstad och garage. Ett rätt omfattande renoveringsobjekt egentligen.

Vi har nu fått ett erbjudande om att köpa denna gård av fastighetsägaren som är sambons far/ min svärfar.

Jag och sambon har inga tidigare erfarenheter av husköp. Och svärfar vill väl inte riktigt engagera sig, han vill nog helst lämpa över allt på oss. Men det är en annan historia.

Så vart börjar man med bank, lån, mäklare, alla papper osv?
Måste båda ha samma bank för att få ett huslån? Kontantinsats?

Ska man anlita mäklare som har koll på hur allt går till? Eller går detta att lösa själva som privatpersoner?

Värdering och besiktning? Är det nödvändigt? Gården värderades för 2 år sen, vi har fått ett fast pris från svärfar. Det är sambons föräldragård där han är uppväxt och jag flyttade in för 6 år sen, vi vet gårdens brister osv.

Lagfarter, servitut och arrenden?

Svärfar har en hel del jordbruksmaskiner, saker, skrot osv kvar på gården. Hur lång tid är rimligt att han ska få på sig att ta hand/bort om sin bröte? Dock är risken nog rätt stor att han aldrig kommer göra det.
Så vi funderar lite på att köpa gården inklusive allt. Är det möjligt?

Hur sker ägarbytet och kontraktskrivelsen?
Betalningen?
Vad måste man tänka på? Vad får man inte missa?

Hoppas inlägget inte blev för rörigt men just nu är det rätt rörigt i min skalle:o :p

Tacksam för all hjälp jag kan få med att reda ut detta :)
 
Hej!¨

Mäklare behövs inte om köpare och säljare är överens.
Värdering: samma sak där - är man enig om priset så behövs ju inte det. Annars kan man ofta kontakta någon mäklare för en värdering.
Jag skulle rekommendera kontakt med någon firma som gör husbesiktningar, för att inte få tråkiga överraskningar om mögel eller fuktskador i senare tillfälle, dock.

Till banken behöver man förstås, för att söka lånelöfte/lån.

Vad gäller dina övriga frågor så vet jag inte riktigt förutom att banken då hjälper till att fixa betalningen i och med att man fixar lånet.
 
Först och främst funderar ni på om ni verkligen vill köpa gården. Vill ni det går till till banken och frågar om ni får lånelöfte, här finns det inga krav på samma bank eller ens att ni ska ha konton i banken - ni är kunden och ni får shoppa runt om ni vill. Ofta lönar det sig att kolla hos olika banker vad de har att erbjuda i räntor etc.

Självklart kan man köpa med allt inrede också ifall ni vill det, dvs allt bröte. Så länge ni kommer överens med svärfar och skriver in det i kontraktet. För att det ska bli bra juridiskt hade jag bett juristen på banken skriva köpeavtalet eller betalat en mäklare att göra det. Juristen på banken blir nog lite billigare då mäklare brukar ha fasta kostnader för sånt.
 
Först och främst funderar ni på om ni verkligen vill köpa gården. Vill ni det går till till banken och frågar om ni får lånelöfte, här finns det inga krav på samma bank eller ens att ni ska ha konton i banken - ni är kunden och ni får shoppa runt om ni vill. Ofta lönar det sig att kolla hos olika banker vad de har att erbjuda i räntor etc.

Självklart kan man köpa med allt inrede också ifall ni vill det, dvs allt bröte. Så länge ni kommer överens med svärfar och skriver in det i kontraktet. För att det ska bli bra juridiskt hade jag bett juristen på banken skriva köpeavtalet eller betalat en mäklare att göra det. Juristen på banken blir nog lite billigare då mäklare brukar ha fasta kostnader för sånt.


Ja, det är bestämt att vi vill köpa gården. Så banken kan ordna köpeavtalet? Så bra, ska ta upp det med banken sen. :)
 
Vi köpte makens farföräldrars gård. Ingen mäklare.
Vi accepterade priset som farfar ville ha, och betalade dessutom 100000:- för inventarier. (Traktorer och jordbruksredskap som egentligen är värda det dubbla) Vi betalade lägre för maskinerna så slapp dom flyttstädning öht, vi tog allt =Ett jävla slit men vi slapp gå och vänta på att inget skulle hända och bli irriterade på vägen.

Banken och farfars revisor löste så att det formulerades ett bra köpekontrakt och vi ordnade med lån i vår bank.
 
Hoppas denna tråd hamnar rätt, flytta den gärna annars :)

Jag och min sambo hyr en liten gård. På gården finns ett boningshus på 300 kvm, ett stall+ paddock, verkstad och garage. Ett rätt omfattande renoveringsobjekt egentligen.

Vi har nu fått ett erbjudande om att köpa denna gård av fastighetsägaren som är sambons far/ min svärfar.

Jag och sambon har inga tidigare erfarenheter av husköp. Och svärfar vill väl inte riktigt engagera sig, han vill nog helst lämpa över allt på oss. Men det är en annan historia.

Så vart börjar man med bank, lån, mäklare, alla papper osv?
Måste båda ha samma bank för att få ett huslån? Kontantinsats?

Ska man anlita mäklare som har koll på hur allt går till? Eller går detta att lösa själva som privatpersoner?

Värdering och besiktning? Är det nödvändigt? Gården värderades för 2 år sen, vi har fått ett fast pris från svärfar. Det är sambons föräldragård där han är uppväxt och jag flyttade in för 6 år sen, vi vet gårdens brister osv.

Lagfarter, servitut och arrenden?

Svärfar har en hel del jordbruksmaskiner, saker, skrot osv kvar på gården. Hur lång tid är rimligt att han ska få på sig att ta hand/bort om sin bröte? Dock är risken nog rätt stor att han aldrig kommer göra det.
Så vi funderar lite på att köpa gården inklusive allt. Är det möjligt?

Hur sker ägarbytet och kontraktskrivelsen?
Betalningen?
Vad måste man tänka på? Vad får man inte missa?

Hoppas inlägget inte blev för rörigt men just nu är det rätt rörigt i min skalle:o :p

Tacksam för all hjälp jag kan få med att reda ut detta :)
Har din sambo några syskon?

Eller mer rätt är väl egentligen att skriva om din svärfar har några fler barn?
 
Värdering kan väl vara vettigt om det finns mer arvingar. Så slipper man tjafs.
Så länge säljaren är frisk och inte i beroendeställning till köparen ska det inte leda till problem
Vid eventuell tvist så:
Skulle priset vara satt under marknadspris så regleras detta vid skiftet av dödsboet från säljaren när den dagen kommer. Skillnaden mellan dåvarande marknadspris (vid försäljningen) och köpeskillingen går in som en negativ fordran på på dödsboet.
ex
Gården säljs för 3 mille
Marknadsvärde 4 mille
negativ fordran 1 mille (förtida arv)
Dödsboets värde 3 mille
3 delägare.
Då dras köparens fordran av hans arv och fördelas på de andra 2
Skulle dödsboets tillgångar inte räcka så ärver köparen inget och de andra två får dela på vd som är kvar.
Det häftar ingen skuld efter dödsboet på köparen efter detta
 
Så länge säljaren är frisk och inte i beroendeställning till köparen ska det inte leda till problem
Vid eventuell tvist så:
Skulle priset vara satt under marknadspris så regleras detta vid skiftet av dödsboet från säljaren när den dagen kommer. Skillnaden mellan dåvarande marknadspris (vid försäljningen) och köpeskillingen går in som en negativ fordran på på dödsboet.
ex
Gården säljs för 3 mille
Marknadsvärde 4 mille
negativ fordran 1 mille (förtida arv)
Dödsboets värde 3 mille
3 delägare.
Då dras köparens fordran av hans arv och fördelas på de andra 2
Skulle dödsboets tillgångar inte räcka så ärver köparen inget och de andra två får dela på vd som är kvar.
Det häftar ingen skuld efter dödsboet på köparen efter detta
Man kan ju göra det på ett sätt så ingen känner sig förorättad också. Oavsett vad man kan "kräva" vid dödsfallet.
 
I vårt fall finns det 10barn och 33 barnbarn förutom maken som alla fick frågan om dom ville ta över/köpa gården. Det var dock bara vi och ett barnbarn till var intresserade men vi satt ner och diskuterade allt och kom överens om att vi skulle köpa.
Priset vi betalade var taxeringsvärdet. Vi fick inte ge bud utan det var det som gällde.
 
Hu vad jag är glad att jag var pappas enda barn. Bekant har fem. Gården är värd en hel del pengar. Han vill flytta men inte att gården ska gå släkten ur händerna. Ingen av barnen är i position att vilja/ kunna köpa, inte barnbarnen heller. Men naturligtvis vill ingen säga nej till de många miljoner som skulle trilla in vid försäljning. Så att sälja till taxeringsvärde eller så är inte att tänka på. Och under tiden förfaller uthus och skogen försummas. Sorgligt.
 
Man kan ju göra det på ett sätt så ingen känner sig förorättad också. Oavsett vad man kan "kräva" vid dödsfallet.
Jo det är självklart. Men många gånger är det ju så, att man inte lägger ner tid och känslor förr än det är dags att dela dödsboet. Och då kan det ju visa sig att en av dödsbodelägarna lagt ner både tid och intresse långt dess för innan.
I många fall, när det gäller gårdar köper ett av barnen gården och föräldrarna bor kvar till de "inte tyar längre"

Då dyker syskonen upp från Stockholm eller ngn annan stad där de skaffat sig utbildning o bra jobb. För att få sin del av gården.

Har då föräldrarna varit vettiga så har man sålt gården till hemmavarande barn med förbehållet om fri bostad så länge man lever. Och då sitter det hemmavarande barnet i orubbat bo.
Och eftersom man inte kan ärva skulder så delar de andra på vad som är kvar och ingen fordran kan ställas på det hemmavarande barnet.

Naturligtvis är det bäst att göra som i Lazy Lady;s fall, att alla är överens.

Men ofta är det maka/make/sambo till ngt syskon som ställer till det med krav om ekonomisk kompensation
 
Hu vad jag är glad att jag var pappas enda barn. Bekant har fem. Gården är värd en hel del pengar. Han vill flytta men inte att gården ska gå släkten ur händerna. Ingen av barnen är i position att vilja/ kunna köpa, inte barnbarnen heller. Men naturligtvis vill ingen säga nej till de många miljoner som skulle trilla in vid försäljning. Så att sälja till taxeringsvärde eller så är inte att tänka på. Och under tiden förfaller uthus och skogen försummas. Sorgligt.
Det är därför man måste börja i tid. Helst när föräldraparet är i femtio till sextioårsåldern.
Är det ägarparets vilja att gården ska stanna i släkten måste man ta en del rätt obekväma beslut för att så ska ske.
Att lösa ut syskon för marknadspris är oftast inte att tänka på.
Man blir tvungen att välja ett av barnen som ska ta över stafettpinnen, som är både villigt och kapabelt.
Och sedan kompensera de andra så mycket som möjligt.
Rättvist?
Nej.
Vill ha en rättvis fördelning så säljer man gården och delar på pengarna.
 

Liknande trådar

Äldre Någon som är kunnig inom fastigheter? Tidigare ägare till min fastighet (min far) skänkte en bit åkermark till grannen att bygga garage...
2
Svar
28
· Visningar
5 765
Senast: Inte_Ung
·
Hemmet Jag & sambon går i husköpar tankar. Just nu tittar vi mest bara på hemmet & försöker ta reda på så mycket information vi kan. Våran plan...
Svar
4
· Visningar
969
Senast: aprilmaj
·
Äldre Vi bor ute i småländska skogen i en liten "bullerby", alltså tre hus o en massa grusvägar typ ;). I ena huset bor ett pensionärpar o...
Svar
19
· Visningar
2 257
Senast: Tessanium
·
Äldre Vi har hittat det perfekta huset (gården) och har möjlighet att slå till samt stooor chans att faktiskt "få" den. Både jag och sambon är...
2
Svar
39
· Visningar
18 020
Senast: Kilauea
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Valp 2023 -den andra
  • Akvarietråden IV

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp