Bukefalos 28 år!

Korrigeringar.

Sv: Korrigeringar.

Nu kommer jag antagligen få fingret av hela buke och bli banlyst, men jag kan tycka att folk som förespråkar mjukare metoder och helt och hållet kör på positiv förstärkning skulle kunna göra vissa saker så mycket lättare, och lösa vissa problem på en halvsekund i stället för att lägga ner ett halvår.

Att TYDLIGT visa hunden sitt missnöje i en skarp situation, istället för att lafsa runt och ändå inte kunna förstärka något positivt förens hela akten är över är för mig slöseri med tid.

Men det där beror så väldigt mycket på vad man har för hund också, och vilken situation det handlar om.

Min tant är en sådan som inte "bryter ihop och dör" av korrigeringar. Jag har iaf inte testat någon korrigering som gett det resultatet och jag har förut testat ganska mycket.

Vid hundmöten gör hon utfall. När hon kom till mig så var det så extremt att det öht inte gick att få kontakt med henne om hon såg en liiiten hund lååångt bort.

Nu är jag noga med att INTE korrigera, helst har jag även slakt koppel (och om avstånden tillåter osv så går jag med henne en bit mot den hund hon tycker är obehaglig, för att inte kopplet ska bli sträckt).
Så fort hon tar kontakt med mig eller jag lyckas få kontakt med henne så får hon godis. Så gör vi varje gång vi möter en hund.

Resultatet av det? För första gången någonsin märker jag en TYDLIG förbättring i hennes sätt att hantera hundmöten. Det går långsamt framåt, absolut, och många skulle garanterat säga åt mig att korrigera henne när hon gör utfall så att hon lägger av (de tipsen har jag fått förut). Men det går framåt. Hela tiden, och det är galet skönt.
 
Sv: Korrigeringar.

Nu kommer jag antagligen få fingret av hela buke och bli banlyst, men jag kan tycka att folk som förespråkar mjukare metoder och helt och hållet kör på positiv förstärkning skulle kunna göra vissa saker så mycket lättare, och lösa vissa problem på en halvsekund i stället för att lägga ner ett halvår.

Att TYDLIGT visa hunden sitt missnöje i en skarp situation, istället för att lafsa runt och ändå inte kunna förstärka något positivt förens hela akten är över är för mig slöseri med tid.

Alltså, man får ju ha ett otroligt vek hund för att en korrigering en gång ska funka för att hunden aldrig ska upprepa beteendet. Eller också - om man har en mentalt bra hund - så får man se till att korrigeringen har chockverkan i princip.

Det funkar ju sällan eller aldrig så att man korrigerar en gång och sen är problemet löst... Hunden avbryter för stunden givetvis men ska man ha någon bestående inlärningseffekt så får man ju ändå träna mera.
 
Sv: Korrigeringar.

Nu kommer jag antagligen få fingret av hela buke och bli banlyst, men jag kan tycka att folk som förespråkar mjukare metoder och helt och hållet kör på positiv förstärkning skulle kunna göra vissa saker så mycket lättare, och lösa vissa problem på en halvsekund i stället för att lägga ner ett halvår.

Att TYDLIGT visa hunden sitt missnöje i en skarp situation, istället för att lafsa runt och ändå inte kunna förstärka något positivt förens hela akten är över är för mig slöseri med tid.

Jag tycker inte att du förtjänar något finger.

Vad är det som är fel med en så kallad quick fix om hunden inte tar skada av den, om resultatet kommer snabbt därför att hunden förstår vad den gjorde fel och inte därför att den stäger sig inom sig tex så tycker jag inte att det är något fel alls att det går snabbt.
 
Sv: Korrigeringar.

Likadant till varför det inte är okey att läsa paragrafer eller brottas med hunden, eller stänga den ute men vatten går bra. Bara för att det inte gör ont fysiskt är det ju helt "smärtfrit".

Varför är det okey att ta i nacken och inte sparka av ett revben? Man kan dra det hur långt som helst!
 
Sv: Korrigeringar.

Likadant till varför det inte är okey att läsa paragrafer eller brottas med hunden, eller stänga den ute men vatten går bra. Bara för att det inte gör ont fysiskt är det ju helt "smärtfrit".

Varför är det okey att ta i nacken och inte sparka av ett revben? Man kan dra det hur långt som helst!

Ja jo, eller hur. Jag menar precis så, man kan inte ge några exakta definitioner på varför man tycker det ena är OK men inte det andra. Det är väl nån sorts magkänsla man får ha liksom.

En bra bok i det här ämnet är Svartbergs "Bra relation", den borde alla hundägare läsa :)
 
Sv: Korrigeringar.

Det är klart att det inte är ok att sparka av ett revben! Då tar det ju jättelång tid innan man kan tävla med hunden igen! :mad:

(;))
 
Sv: Korrigeringar.

Jag har aldrig sakt att jag inte belönar eller tränar. Dock tycker jag att tydlighet är av högsta grad. Och förhoppningsvis så känner man sin hund så pass väl att man vet hur och när man ska belöna och korrigera.

Hunden kommer antagligen någon gång kanske upprepa beteendet, men visar jag tydligt vad jag tycker om ett beteende genom korrigering och belöning, så har jag förhoppningsvis en hund som VILL göra rätt och kommer att göra rätt.

Jag misshandlar inte mina hundar eller korrigerar stup i kvarten, det behöver jag inte. Jag tycker bara att om man korrigerar hunden så är det inte lika med att sätta sig i elektriska stolen. Dessutom behöver INTE en korrigering vara fysisk.
 
Senast ändrad:
Sv: Korrigeringar.

Även jag gillar den boken :D

Men att hundar "vänjer" sig vid korrigeringar är en intressant sak. Till slut måste Sonja slå sin hund med ett fälgkors i huvudet för att den ska ta åt sig. Jag har en teori, folk jobbar sig inte igenom korrigeringen. Utan man gör allt halvdant!

Ex, hunden Bonus drar i koppel. Ägaren Lena vissar, tjoar och lockar för att hunden ska vända upp. Bonus skiter i detta. Till slut tänker Lena att "nu får det vara bra!" så hon stampar med foten. Bonus vinklar kanske ett öra bakåt men fortsätter dra i kopplet. Nästa promenad har Lena testat att kavla upp strypkopplet bakom öronen på Bonus, som fortfarande drar. Till slut efter allt lockande och "nejande" blir hon tvungen att i sin frustration klappa till Bonus med kopplet i sidan. Det blir en lite menlös snärt i sidan och Bonus viker återigen bara ett öra bakåt och fortsätter med resan framåt. Lena tappar tålamodet och hålar in Bonus och tar ett tag i nacken "NEJ säger jag!", Bonus tittar mot parken och fortsätter dra lika mycket efter Lena släppt taget... Osv. Ja du förstår vart det bär av?
 
Sv: Korrigeringar.

Korrigering är ett väldigt laddat ord som ofta (tycker jag) får folk att gå i taket.
Det verkar som att vatten anses (av många, inte alla) vara en mjuk och ofarlig "inte riktig korrigering", medan jag anser att det kan vara en värre korrigering än en koppelkorrigering på fel hund. Att det orsakar obehag för hunden (hos dom som använder det) är det väl inget snack om annars skulle det ju inte fungera...

Jag använder mig av korrigeringar (så lite som möjligt och aldrig vid inlärning) och jag får ofta känslan av att folk då tror att mina hundar är strykrädda stackare som kryper omkring och försöker göra rätt för att dom inte ska få stryk. Dom människorna kunde inte ha mer fel!

I skyddet verkar det som att vatten numera används redan vid inlärningen och börjar det inte används där dyker det upp senare (om "släppande problemet" uppstår vilket det gör för många) som en universal lösning på ett dåligt släppande...
Jag har inga problem med vattenkorrigeringar men det ska väl ändå inte användas vid inlärning eller som universal lösning? Själv skulle jag aldrig använda vatten i skyddet (i korrigeringssyfte) men det är av andra orsaker än att det är en korrigering eller just vatten.

Det finns mycket bra med "mjuka metoder" utan korrigeringar men själv tycker jag att det börjar gå lite väl långt när ALLT ska analyseras, fördjupas, tränas i månader med små små steg, alla hundar ska smärtutredas och att det typ är katastrof om du korrigerar din hund (du har ju kränkt den då och förmodligen har du väldigt dålig moral...:crazy:) när det i bland är så enkelt som att bara tala om för hunden att ett visst beteende INTE är ok.
Det blir dessutom ännu mer skruvat när det uppdagas att många av dessa mjuka förespråkarna tycker att vatten minsann är något dom visst kan tänka sig att använda :confused:

Jag tror också som du Aliide att många korrigeringar inte fungerar eftersom dom inte genomförs på rätt sätt och inte jobbas igenom ordentligt.
En korrigering ska vara rätt timad och snabb, inte lång, seg och utdragen...OCH dom ska användas så sällan man bara kan....:)
 
Sv: Korrigeringar.

Korrigering är ett väldigt laddat ord som ofta (tycker jag) får folk att gå i taket.
Det verkar som att vatten anses (av många, inte alla) vara en mjuk och ofarlig "inte riktig korrigering", medan jag anser att det kan vara en värre korrigering än en koppelkorrigering på fel hund. Att det orsakar obehag för hunden (hos dom som använder det) är det väl inget snack om annars skulle det ju inte fungera...

Jag använder mig av korrigeringar (så lite som möjligt och aldrig vid inlärning) och jag får ofta känslan av att folk då tror att mina hundar är strykrädda stackare som kryper omkring och försöker göra rätt för att dom inte ska få stryk. Dom människorna kunde inte ha mer fel!

I skyddet verkar det som att vatten numera används redan vid inlärningen och börjar det inte används där dyker det upp senare (om "släppande problemet" uppstår vilket det gör för många) som en universal lösning på ett dåligt släppande...
Jag har inga problem med vattenkorrigeringar men det ska väl ändå inte användas vid inlärning eller som universal lösning? Själv skulle jag aldrig använda vatten i skyddet (i korrigeringssyfte) men det är av andra orsaker än att det är en korrigering eller just vatten.

Det finns mycket bra med "mjuka metoder" utan korrigeringar men själv tycker jag att det börjar gå lite väl långt när ALLT ska analyseras, fördjupas, tränas i månader med små små steg, alla hundar ska smärtutredas och att det typ är katastrof om du korrigerar din hund (du har ju kränkt den då och förmodligen har du väldigt dålig moral...:crazy:) när det i bland är så enkelt som att bara tala om för hunden att ett visst beteende INTE är ok.
Det blir dessutom ännu mer skruvat när det uppdagas att många av dessa mjuka förespråkarna tycker att vatten minsann är något dom visst kan tänka sig att använda :confused:

Jag tror också som du Aliide att många korrigeringar inte fungerar eftersom dom inte genomförs på rätt sätt och inte jobbas igenom ordentligt.
En korrigering ska vara rätt timad och snabb, inte lång, seg och utdragen...OCH dom ska användas så sällan man bara kan....:)

Du kunde visst formulera dig mycket bättre är jag, för jag håller helt med dig.
 
Sv: Korrigeringar.

Vad är det egentligen som stör dig mest? Att du blir kallad orättvis för att du använder fysisk korrigering, eller att folk som anser sig använda mjuka metoder korrigerar med vatten?

Jag samarbetar med min hund, jag sprutar inte vatten på den, jag bogerar den inte i nackskinnet, jag skriker inte åt den. Självklart så korrigerar jag ändå. Det är det hundliv jag valt.

Jag tycker att lära ut korrigering, eller tipsa om det på nätet har en bauta-risk, hundägare har för dåliga kunskaper i att läsa hund och korrigerar på fel sätt och på fel ställe. Man bränner förtroedekapital utan att veta om det och rätt vad det är så skiter det sig ordetligt.
 
Senast ändrad:
Sv: Korrigeringar.

Jag ser det som att jag korrigerar min hund när tillfället kräver det.

Ex. 1. Vi träffar regelbundet katter, bor dock inte med någon. Kingston är lugn och fin så länge de är det. Men när en katt börjar springa tar instinkten ibland över. När jag ser att det är på gång ryter jag åt honom och han stannar innan han hinner sätta av.

Ex. 2. Vi träffar regelbundet små barn. Vi kämpar med att han inte ska hoppa och gör det väldigt sällan. Dock kan han bli väldigt uppspelt när 2åringarna hoppar och springer. Då känns det tryggt att ha en vattenspruta i handen så man kan vara snabb utifall att han skulle slänga upp tassarna på axlarna på en av de små.

Ex. 3. När vi har slarvat med aktiveringen och går ut när han är full av energi kan Kingston släppa på frustrationen genom att hoppa och bita i ärmarna. Det har resulterat i många trasiga jackor då jag inte korrigerade. Nu har jag fått nog och tar ett hårt tag i nackskinnet och håller i honom tills han lugnat ner sig.

Alla tre exempel kräver träning, men tills vi fått kläm på det vill jag inte riskera livet på en katt/en hundrädd tvååring/trasiga kläder.
 
Sv: Korrigeringar.

I skyddet verkar det som att vatten numera används redan vid inlärningen och börjar det inte används där dyker det upp senare (om "släppande problemet" uppstår vilket det gör för många) som en universal lösning på ett dåligt släppande...
Jag har inga problem med vattenkorrigeringar men det ska väl ändå inte användas vid inlärning eller som universal lösning?

Det finns mycket bra med "mjuka metoder" utan korrigeringar men själv tycker jag att det börjar gå lite väl långt när ALLT ska analyseras, fördjupas, tränas i månader med små små steg, alla hundar ska smärtutredas och att det typ är katastrof om du korrigerar din hund (du har ju kränkt den då och förmodligen har du väldigt dålig moral...:crazy:) när det i bland är så enkelt som att bara tala om för hunden att ett visst beteende INTE är ok.
Det blir dessutom ännu mer skruvat när det uppdagas att många av dessa mjuka förespråkarna tycker att vatten minsann är något dom visst kan tänka sig att använda :confused:

Jag håller helt med om att vatten inte ska användas som inlärningsmetod i skyddet, det är en problemlösning.

Men det här med att mjuka förespråkare anser att vatten är OK, det tror jag faktiskt inte. Renodlade klickermänniskor använder naturligtvis inte vattenspruta. De använder inte verbala korrigeringar heller.

Själv är jag ingen renodlad klickertränare men de få ggr jag korrigerar så är det med rösten eller vatten. Men alla måste väl få ha sina egna varianter, så länge man står för dem. Sen är det klart att det finns folk som blandar ihop begreppen vilket kan vara förvirrande men då får man väl fråga hur de menar. Men att man tycker att det är mjukare än säga nej än att vrida om örat är väl inte konstigt. Däremot är det inte klickertänk att säga nej (om det ligger en sorts obehag/hot i det).

Ang smärtutredningar och psykoanalys till förbannelse så håller jag med dig, att hundar jagar, vaktar hemmet och gör utfall mot hundar är helt naturliga hundbeteenden och inget som tyder på att de måste vara sjuka. De behöver vara lära sig att man inte gör så, på det sätt ägaren nu väljer ;)
 
Sv: Korrigeringar.

Vad är det egentligen som stör dig mest? Att du blir kallad orättvis för att du använder fysisk korrigering, eller att folk som anser sig använda mjuka metoder korrigerar med vatten?

Jag samarbetar med min hund, jag sprutar inte vatten på den, jag bogerar den inte i nackskinnet, jag skriker inte åt den. Självklart så korrigerar jag ändå. Det är det hundliv jag valt.

Jag tycker att lära ut korrigering, eller tipsa om det på nätet har en bauta-risk, hundägare har för dåliga kunskaper i att läsa hund och korrigerar på fel sätt och på fel ställe. Man bränner förtroedekapital utan att veta om det och rätt vad det är så skiter det sig ordetligt.


Håller med!
Visst finns det de som är "fusk-mjukisar" (eller så kanske de bara inte vill lära ut korrigeringar över internet, och väljer att istället lära ut positiva metoder) , men att tro att de flesta är sådana, tror jag är helt fel.
Bara för att jag BARA tipsar om positiva metoder på internet, betyder inte det att jag är helt emot korrigeringar (verbala sådana) eller inte använder korrigeringar själv IRL.
 
Sv: Korrigeringar.

*KL*
Hahahaha rätt kul egentligen, läste denna tråd precis innan jag la mig inatt och drömde såklart om ämnet.
Drömmen handlade om att jag mötte Ambra härifrån ute i skogen, Nero som var halt smet ifrån mig och vägrade komma på inkallning.
Tillslut så lyckades jag fånga honom i farten och gav han en däng och pustade sedan ut med orden -"Haha på tal om Aliides tråd på Buke va, det framgår nog ganska så tydligt att jag kan korrigera min hund vid behov:D" varav Ambra nickade instämmande och sa att det var så hon bröt sitt ben...

WTF?!?!?! :rofl::rofl::rofl:


Huuuuur som helst, jag håller med TS i det hon skriver, samma tankar har slagit mig en del gånger.
Och ja, jag kan också utdela en för situationen lämplig korrigering på min hund.
 
Sv: Korrigeringar.

Det som stör mig allra mest är hur folk hymlar kring sina metoder och inte kan erkänna att dom korrigerar sina hundar. För att sedan använda denna lögn för att få alla korrigerings-ägare att framstå som heldumma idioter.
 
Sv: Korrigeringar.

*kl Vi använder i huvudsak vatten och då vid hundmöten om han har en dålig dag, annars kan jag avleda det mesta numer. Hemma räcker det med rösten. Ta tag i ger ingen effekt. Och använda rösten när han skäller ger så uppenbart tvetydiga signaler till min att det är menlöst.
 
Sv: Korrigeringar.

**WORD ** :bow:

Nu har jag väldigt ledarveka hundar som inte behöver den sortens korrigering övht , men visst har man haft dom med selektiv hörsel.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Alltså jag och mina frågor och funderingar... Jag har märkt att bland brukshundägare förekommer koppelryck, rytande och korrigeringar i...
2
Svar
34
· Visningar
3 384
Senast: Raderad medlem 94602
·
Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare...
2
Svar
38
· Visningar
11 492
Senast: QueenLilith
·
Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
4 409
Övr. Hund Kära Buke! Jag har ett problem som jag skulle behöva vädra/be om råd. Jag har förstått att det här på hund finns en massa erfarna...
2
Svar
37
· Visningar
3 733
Senast: Red_Chili
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp