Sv: Lämpligt straff för 6 åring
Jag har nu läst igenom tråden och har några
tankar att dela med mig:
Jag har fem barn.
Tre egna, 18, 17 och 11 år samt två bonusbarn 9 och 11 år som funnits i mitt liv sedan den yngste var 1,5 år.
Jag har funnit att det finns inget rätt eller fel.
Det som fungerar på mina biologiska barn har inte fungerat på mina bonusbarn och vice versa helt enkelt för att dom är helt olika personligheter.
Mina biologiska barn är väldigt verbala, har sedan tidig ålder gått att sätta ned, fråga varför man gjort så, förklara varför man INTE gör så. Dom har fått straff/konsekvenser (samma sak i mina ögon) tex. be om ursäkt, städa upp, få vara utan och under äldre år betala för ev. skador, ledsamheter och röra dom orsakat.
Mina två bonusbarn har inte fungerat så. Om man satte dom ned som 6- åringar för att prata om bråk, sönderslagna saker etc. tittade dom åt ett annat håll, höll för öronen, skrek, surade, vägrade att ha kontakt helt enkelt. På sin höjd fick man svar i stil med "vet inte" Och det spelade ingen roll om det var jag eller min man som pratade med dem. Dom vägrade be om ursäkt, vägrade plocka upp/städa upp eller över huvud taget acceptera att dom gjort något fel. Bodde då varannan helg hos oss.
Dessa barn fick då som konsekvens att stanna på sitt rum för inget annat gick igenom. Blev det bråk hamnade man i säng om man vägrade kommunicera. Borta från det roliga. När man lugnat ned sig fick man ta konsekvenser/straff precis som mina biologiska barn.
Dom har under åren lärt sig att det fungerar bättre om man svarar på tilltal och pratar om varför det blev bråk direkt eftersom man då får tala för sig, förklara och diskutera, och även om man får konsekvens/straff så slipper man sitta på sitt rum tills man slutat skrika/sura.
Alla barn är olika, man kan inte kategoriskt säga att bestraffning/konsekvens inte fungerar om man inte känner barnet ifråga.
Man kan inte kategoriskt säga att en 6-åring inte kan hantera/förstå bestraffning/konsekvens bara för att ens egen 6 åring inte gör det.
Mina bonusbarn skulle som 6 åringar inte brytt sig ett dugg om att inte få se tv. Skulle inte vara ett straff ens. Mina egna skulle förfasats....
Om du känner att tv-förbud fungerar för dig som konsekvens och att din 6-åring förstår skillnaden i att se tv ensam eller med dig så är det rätt för dig och din 6-åring. Du märker säkert ganska fort om det inte fungerar och jag tror efter vad du skriver att du är en duglig förälder som kan avgöra var du skall dra gränserna.
Det som jag tycker är mest sorgligt är alla dom föräldrar (inte nödvändigtvis aktiva på detta forum!) som förespråkar "inga konsekvenser", det blir något av en chock när de barnen senare kommer till skolan och vidare i livet då dom dagligen möts av straff och konsekvenser både från vuxna och kompisar och aldrig har lärt sig att hantera detta.
Vänta bara tills ditt barn blir 16.... Brrrr!
Små barn, små bekymmer....etc....
Detta blev långt men slutsatsen blir nog: Ditt barn, ditt beslut !
Kram på er!!!
