Män som förväntas fria

[Fenestra]

Jag kan förstå fenomenet att man vill dela med sig av roliga saker i sitt liv. Delad glädje är dubbel glädje osv. så det är väl sprunget ur det. Men med det sagt så är det vissa saker som jag tycker är way för intimt för att de ska leta sig ut på sociala medier. Ett frieri exempelvis.

Ja exakt såg klippet som delades innan och jag hade vänt o sprungit åt andra hållet om ngn man gjort sådär. Tycker det är rätt läskigt att göra på ett sånt sätt, titta på mig vilken förträffligt romantisk karl jag är!!

 

[Voeux]

Ja, visst är det fint med kärlek !
Fast även om det ligger någon form av förväntning på att det är mannen som ska fria. Så finns det ju inget som hindrar att kvinnan gör det ? Normer går att bryta.

Ja, som tur är så får man ju bryta normer och ju fler som gör det ju svagare blir normen.

Jag kan absolut se framför mig att jag skulle kunna fria till min sambo. Eller att han friar. Eller att det dyker upp på tal rent slumpmässigt. Nu vet han i alla fall vad jag tycker om saken och det känns viktigt att han vet att det här inte är något jag förväntar mig i vår relation, och det kändes viktigt för mig att veta att han inte propsar på motsatsen.

 

[Snurrfian]

Jag och min man hade pratat om att vi borde gifta oss för att underlätta i och med att vi hade ett barn ihop, vi hade visserligen inte kommit så långt som att bestämma ett datum men att vi skulle göra det. På juldagens morgon fick jag frukost på sängen med en smörgås, med gravad lax och två ringar av rom. Alltså blev juldagen vår förlovningsdag, även om vi köpte ringarna senare. Sen bestämde vi oss för ett datum tillsammans, eller den som styrde datumet mest var vilken tid den musikant vi ville ha i kyrkan hade tid. Så något storstilat frieri var det inte, och jag tror inte att oron att jag skulle säga nej ens fanns, men som gest uppskattade jag det enormt. Speciellt med tanke på att han egentligen tycker att frukost på sängen är det värsta man kan tänka sig, men han vet att jag uppskattar det. Så någon gång om året brukar jag få det, när det passar och aldrig när jag förväntar mig det. Min man uppskattar helt andra gester som jag gör under året när det passar, han kan till exempel bli otroligt glad om jag går upp och fixar i ordning hans matsäck till jobbet och han får sova 10 min längre, för honom är det höjden av kärlek eftersom han verkligen värdesätter att få sova lite extra. Nu händer det kanske bara några gånger om året, men när det händer blir han väldigt glad.

 

[durachiny]

Det finns normer som hindrar en från att göra saker och det finns normer som tvingar en att göra saker. Att vara den som friar är inte direkt en förmån eller kul så det är inte en norm som är lika intressant för individen att bryta på samma sätt som gäller med många andra normer när det kommer till manligt/kvinnligt interagerande så är det främst de normer som tidigare hindrat en som är mest intressanta att bryta mot.

 

[Hero]

Det finns normer som hindrar en från att göra saker och det finns normer som tvingar en att göra saker. Att vara den som friar är inte direkt en förmån eller kul så det är inte en norm som är lika intressant för individen att bryta på samma sätt som gäller med många andra normer när det kommer till manligt/kvinnligt interagerande så är det främst de normer som tidigare hindrat en som är mest intressanta att bryta mot.

Japp, det leder ju till att normerna håller sig starka också...

 

[Voeux]

Det finns normer som hindrar en från att göra saker och det finns normer som tvingar en att göra saker. Att vara den som friar är inte direkt en förmån eller kul så det är inte en norm som är lika intressant för individen att bryta på samma sätt som gäller med många andra normer när det kommer till manligt/kvinnligt interagerande så är det främst de normer som tidigare hindrat en som är mest intressanta att bryta mot.

Du menar att det inte är en förmån för mannen att behöva vara den som friar, utan mer fördelaktigt för kvinnor som slipper och därför bryter vi den inte? Möjligt, men frågan är ju i sådant fall varför inte män börjar bryta normer som de inte trivs med. Att jämna ut könsskillnader är ju inte ett jobb enbart för kvinnor.

Jag tror mer på att frågan varit oviktig i relation till viktigare frågor, som @FrauleinLeo nämnde tidigare i tråden. Att den då inte uppmärksammats och därför missar vi att det är ojämställt.

 

[Petruska]

Jag menar alltså ett frieri som kan ske utav kvinnan också. Ett frieri från någon part.

Men, jag tänker att även på det viset som du beskriver det, att det är någonting som diskuteras fram, så måste ju någon vara den som tar upp frågan? Såvida man inte skulle lyckas säga det i munnen på varandra då. Jag tänker mig att det är ju också en form av frieri, om än utan förköpta ringar och champagne?

Det går inte att säga vem av min partner och jag som "friade". Vi kom fram till att byråkratiska grejer talade för att vi gifte oss. Och sen tog vi tag i det. Ungefär lika romantiskt som att fylla i donationskoryet eller anmäla vem som är ens närmaste anhörig på jobbet.

 

[durachiny]

Du menar att det inte är en förmån för mannen att behöva vara den som friar, utan mer fördelaktigt för kvinnor som slipper och därför bryter vi den inte? Möjligt, men frågan är ju i sådant fall varför inte män börjar bryta normer som de inte trivs med. Att jämna ut könsskillnader är ju inte ett jobb enbart för kvinnor.

Jag tror mer på att frågan varit oviktig i relation till viktigare frågor, som @FrauleinLeo nämnde tidigare i tråden. Att den då inte uppmärksammats och därför missar vi att det är ojämställt.

För att många av normerna är sådant som de själva kommer att förlora på att bryta. Vill hon att han ska fria så gör han det eller bli dumpad. Ska han bryta mot "vara den som skriver först" normen så skriver någon annan istället. Dvs de flesta att de normer som nu är kvar för män när det kommer till man-kvinna är sådant de själva kommer förlora på om de bryter mot. Att som kvinna bryta mot normer när det kommer till sådant som sex, ta första kontakten, förhållanden osv kommer vara frigörande och positivt för en själv. För männen är det mer tveksamt vad man får för att bryta mot normen.

 

[Voeux]

För att många av normerna är sådant som de själva kommer att förlora på att bryta. Vill hon att han ska fria så gör han det eller bli dumpad. Ska han bryta mot "vara den som skriver först" normen så skriver någon annan istället. Dvs de flesta att de normer som nu är kvar för män när det kommer till man-kvinna är sådant de själva kommer förlora på om de bryter mot. Att som kvinna bryta mot normer när det kommer till sådant som sex, ta första kontakten, förhållanden osv kommer vara frigörande och positivt för en själv. För männen är det mer tveksamt vad man får för att bryta mot normen.

Jag kan se en massa fördelar med att slippa den stereotypa manliga könsrollen. Men det skulle bli en helt egen tråd. Att slippa pressen med att förväntas att i hemlighet planera ett romantiskt frieri som lever upp till hennes prinsessdrömmar är väl en utav de fördelarna.

 

[durachiny]

Jag kan se en massa fördelar med att slippa den stereotypa manliga könsrollen. Men det skulle bli en helt egen tråd. Att slippa pressen med att förväntas att i hemlighet planera ett romantiskt frieri som lever upp till hennes prinsessdrömmar är väl en utav de fördelarna.

Ja det är en fördel att slippa det men det blir alltid en fråga om vad det betyder och i slutändan kostar dig.

 

[Killaloe]

Mest just detta sticker liksom iväg lite eftersom det är en stark könsrelaterad förväntan som fortfarande känns helt okej att ha. Vad tror ni, varför är det så?

En gissning från mig är att rätt många faktiskt förlovar sig/friar som ganska unga och då sitter alla bilder av det perfekta frieriet fortfarande rätt hårt pga att vi växer upp med alla ”romantiska” filmer/böcker/serier där mannen ska fria.

Jag anser mig vara feminist om än kanske inte världens smartaste och mest i framkant - men hade typ inte relflekterat jättemycket över något annat sätt att fria när jag var sådär 20-23 någonting. Nu känns det helt otänkbart att ett frieri måste ske enligt givna romantiska ramar, men som något yngre satt den glorifierande Disney-bubblan fortfarande kvar och kändes långt ifrån så orimlig som den är. Och med tanke på hur mycket vi matas med bilder av romantik på så många håll och bilden av hur något är romantiskt så tror jag det tar ett tag innan en liksom får sin egen bild och sitt eget perspektiv.

 

[Killaloe]

De här männen med ambitiösa, engagerade episka kärleksförklaringar till frierier; har de gjort sitt sen? Lutar sig tillbaka de kommande tolv åren?

Det verkar ju iaf vara normen att killen friar för att sen luta sig tillbaka medans kvinnan förvandlas till en Bridezilla och styr upp hela bröllopet.

 

[Red_Chili]

Jag tänker mig att det också är lite av en norm. Att männen ska uppvakta, med middagar , blommor/rosor osv för att hålla kärleken vid liv.

Hade någon man försökt sig på något sådant med mig så hade jag dumpat honom. Omedelbart.

 

[Hero]

Hade någon man försökt sig på något sådant med mig så hade jag dumpat honom. Omedelbart.

Jasså, du är inte så romantiskt lagd ?
Jag har fått en ros en gång i mitt liv av ett ex. Det var uppskattat .

 

[cirkus]

Jag tänker mig att det också är lite av en norm. Att männen ska uppvakta, med middagar , blommor/rosor osv för att hålla kärleken vid liv.

Jag hoppas att du inte tror att det är vad som håller kärlek vid liv.

 

[Hero]

Jag hoppas att du inte tror att det är vad som håller kärlek vid liv.

Nej, men det kan säkert stärka den. Men då måste den finnas där från början också...

 

[cirkus]

Nej, men det kan säkert stärka den. Men då måste den finnas där från början också...

Jag tror det är en farlig generalisering att göra. Jag tycker det finns helt andra saker som är betydligt viktigare och mer betydelsefulla. Jag ser inte middagar till exempel som något uppseendeväckande viktigt på det viset - vi äter ju varje dag liksom.

 

[Mia_R]

För min del är det bara löjligt att en man förväntas fria, om någon vill gifta sig får den väl fråga oavsett kön?
Själv fick jag ont i magen och blev nästan kallsvettig när en kille en gång gav mig en liten smyckesask för jag var livrädd att han skulle fria. Tack och lov var det bara ett par pärlörhängen.

Jag brukar vara övertydlig med att giftermål finns inte på kartan, min fd "svärmor" önskade sig att jag och ex skulle gifta oss, men hur mycket jag än tycker om henne hade jag inte gift mig med hennes son. Jag tyckte om honom men älskade honom inte.

Jag har kunnat gå i döden för den jag älskat, men gifta mig? Nej tack.

 

[Hero]

Jag tror det är en farlig generalisering att göra. Jag tycker det finns helt andra saker som är betydligt viktigare och mer betydelsefulla. Jag ser inte middagar till exempel som något uppseendeväckande viktigt på det viset - vi äter ju varje dag liksom.

Absolut, men att bryta från vardagen. Jag äter då sällan på restaurang. Skulle tjejen göra det ofta vore det ju inge speciellt kanske.

 

[Red_Chili]

Jasså, du är inte så romantiskt lagd ?
Jag har fått en ros en gång i mitt liv av ett ex. Det var uppskattat .

Kanske inte, men framförallt ser jag inte vad i det där som skulle vara romantiskt. Då är jag mer inne på samma spår som övriga här i tråden. OM jag hade haft en partner hade jag tex blivit mer glad åt en färdig kopp te efter en kall promenad med hundarna än om personen köpt rosor.

En gång har en partner köpt blommor åt mig. Det var personens sätt att försöka be om ursäkt efter ett gräl. Jag fotograferade blommorna och slängde dem sedan, och undrade varför jag var ihop med någon som var korkad nog att försöka köpa mig glad istället för att prata ordentligt och försöka se till att samma dåliga situation inte hände igen.