Min flickvän är hästfanatisk

[vallhund]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

SAMT, om jag trodde att min man skrev trådar här på Buke där han beskrev mig som "fanatisk" och talade om vad jag tjänade och ville ha andras åsikter om vad jag säger till honom så skulle jag bli fullständigt chockad och skulle bektrakta det som ett sånt svek och en sån brist på respekt att jag vet inte om jag skulle kunna komma över det. Det skulle hursomhelst orsaka en stor kris i vårat förhållande. Tycker att TS är riktigt låg och otrevlig som gör såhär.

Inte jag heller är purung, lever i ett särboförhållande med mannen 35 mil bort, vi ses några ggr om året, helt perfekt för mig.

 

[Rimfaxe]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Det är väl så helt enkelt, att vi alla är olika.

Somliga uppskattar så kallt "gullegull" och andra trivs utmärkt med långdistansförhållanden. Av den anledningen tycker jag inte att man kan döma någon, för var och en uppskattar och värdesätter olika saker. Det gäller att hitta rätt människa att leva med, som man trivs ihop med, man kan inte säga till någon annan hur den ska leva sitt liv, och "tvingas stå ut med".

 

[Pinto]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Joo men det var ju det jag skrev .I ett förhållande måste man ge och ta.Det mesta går att fixa om bara viljan finns.

 

[mackan]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

KL

Den här tråden börjar bli som viskleken, dvs en sak leder till en annan, och alla drar sina egna slutsatser och spekulerar utefter det DE fastnar för i texten, och broderar ut det utifrån de spekulationerna.

Kan vi inte alla vara överrens om att denna tråden saknar INFORMATION och raka svar från TS, för att verkligen visa hela bilden?
vi har BARA TS version av det hela, inte hans flickvän, och i TS beskrivning ingår en hel del fördömande antaganden om fanatiska häst tjejer, att vi alla måste vara singlar osv osv. Inte NÅGONSTANS finns det annat än en ensidig version från TS sida, och det svaras inte på vad HAN tjänar eller hur de delat upp ekonomin osv. Det som nämns är bara:

1) flickvännen prioriterar hästen
2) flickvännen är borta 07-23.
3) flickvännen vill ha en gård (se andra tråden)
4) TS vill att pengarna ska satsas på hans företagsdröm

han har fortfarande inte, efter KILOMETERVIS med inlägg, svarat på vare sig frågan varför det tar 07-23, eller hur de delat upp ekonomin, vad HAN tjänar och bidrar med i hushållet. Tjejen framställs som krävande punkt slut.

Jag saknar som sagt information om detta ska leda till ngt vettigt, och om TS VERKLIGEN är ute efter ett ärligt perspektiv och svar, får han nog förstå att man måste redovisa bägge sidor av det hela, utifrån frågorna som ställts. Som det nu är, så svarar TS ENDAST på de svar han själv känner för, och helst de som stöttar honom utifrån den bristfälliga information han själv väljer att återge.

 

[Equinique]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Inte, jag är 47 år och har levt med samma man sedan 1985. Jag har varit med tillräckligt länge för att veta vad det är som får ett förhållande att funka, och det är oftast inte det man tror från början. Det är inte åååå vad jag äääälskar dig eller gullegull eller du är mitt allt, det är att man respekterar varandra, ger varandra utrymme och bejakar det som gör den andra till den man är. Är det något som är en del av ens själ, om det nu är idrott, föreningsliv eller något annat så måste det få plats. Min man gnäller ibland över att jag är borta mycket men samtidigt så vet han att jag ställer upp när han vill vara borta på sina grejer, och han vet att jag mixtrar och donar med tiden t ex går upp tidigt på lördagar för att ha hunnit mocka/rida klart medans barnen tittar på morgon TV och sånt. Och han har sagt att visst är det besvärligt ibland "men jag ser att du blir harmonisk av att vara i stallet".

SAMT, om jag trodde att min man skrev trådar här på Buke där han beskrev mig som "fanatisk" och talade om vad jag tjänade och ville ha andras åsikter om vad jag säger till honom så skulle jag bli fullständigt chockad och skulle bektrakta det som ett sånt svek och en sån brist på respekt att jag vet inte om jag skulle kunna komma över det. Det skulle hursomhelst orsaka en stor kris i vårat förhållande. Tycker att TS är riktigt låg och otrevlig som gör såhär.

Jag behöver inte skriva något, du skrev så BRA!

 

[Cinnamon Girl]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Det är mer attityden som jag blir chockerad över, mina hästar eller dra åt helvete...
Finns det ingen förståelse alls? Kan man som hästtjej inte kompromissa om man har ett förhållande ? Eller är det bara, passar det inte så dra åt helvete...kul ...mera kul om man fick höra det av sin sambo , men det borde ju alla tycka då att ens egna partenr ska göra som den vill och vi ska tyst titta på för knystar vi nåt så kan vi dra åt skogen....

Hela tråden handlar väl om att visa förståelse och respektera varandras intressen och för att kunna göra det krävs såväl uppoffringar som kompromisser från båda läger. Ge och ta har jag både läst och skrivit!
Om det däremot ställs på sin spets och ens partner kräver att man ger upp en stor del av sig själv för att gå i partnerns koppel, så är nog inte valet så svårt oavsett om man är hästtjej eller ej. Därmed inte sagt att karln måste besöka Det räcker att han skaffar ett liv som passar honom bättre..
Så har åtminstone jag tolkat de flesta inläggen, men jag kan ju ha missat nåt för tråden börjar bli rätt lång nu..

//C

 

[martha]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

jag läser det inte så, utan han ställde en fråga från början.

Jag tänker på om det skulle vara tvärtom och att killen utövade sin dyra hobby och kom inte hem förrän 23 på kvällen.....Dessutom ställer han kravet att ..köp det eller dra åt helvete. Inte bra.
Ett förhållande kräver ju att man kan prata med varandra, kompromissa och se vad den andra mår bra av...( gäller ju även att hon ser det i denna tråden).
Jag tycler vi hästtjejer ställer oss själva i en ganska dålig dager i denna tråden, som att t vi är ena själviska egoistiska typer...annars jävlar....

 

[mackan]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Fast som jag sa, så är det om du väljer att köpa TS version enbart rakt av, utan att få svar på föjdfrågor för att väga ut perspektivet. Det som retat upp alla i tråden är ju just det envisa ensidiga perspektivet, som vägrar svara på föjdfrågor för att vidga perspektivet.

 

[Tussinussen]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Fast som jag sa, så är det om du väljer att köpa TS version enbart rakt av, utan att få svar på föjdfrågor för att väga ut perspektivet. Det som retat upp alla i tråden är ju just det envisa ensidiga perspektivet, som vägrar svara på föjdfrågor för att vidga perspektivet.

Håller med precis. TS vill bli bekräftad i sin bild, det är allt.

 

[Cinnamon Girl]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Då har man som sambo i ett tvärtomförhållande förhoppningsvis också ett val. Att acceptera det eller gå vidare, precis som många också har gett TS råd om. Hur krasst och illa det än låter så är inte alla ämnade för varandra.

Självklart är det fundamentala i alla relationer att man kan kommunicera, kompromissa, respektera varandra och värna om det som får den andra att må bra. Det jag försöker säga är att om man inte mår bra med sig själv hur ska då någon annan må bra med dig? Kontrollbehov och avundsjuka är inte direkt några sundhetstecken och är nog en bidragande orsak till många relationsproblem oavsett vem det gäller. Att bejaka sitt eget välmående genom hästeri eller likvärdig egentid är inte egoistiskt i mina ögon utan ger snarare en inre styrka och harmoni för att kunna vara just den underbara partner som ens älskade förtjänar!

/C

 

[Equinique]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Självklart är det fundamentala i alla relationer att man kan kommunicera, kompromissa, respektera varandra och värna om det som får den andra att må bra. Det jag försöker säga är att om man inte mår bra med sig själv hur ska då någon annan må bra med dig? Kontrollbehov och avundsjuka är inte direkt några sundhetstecken och är nog en bidragande orsak till många relationsproblem oavsett vem det gäller. Att bejaka sitt eget välmående genom hästeri eller likvärdig egentid är inte egoistiskt i mina ögon utan ger snarare en inre styrka och harmoni för att kunna vara just den underbara partner som ens älskade förtjänar! /C

Amen!

 

[savage]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Oj vad många svar och frågor. Ska försöka svara på alla.
Min flickvän hade häst när vi träffades.
Jag har självklart pratat om detta med min flickvän.
Jag är inte fejk utan det här är på riktigt.
Jag hänger inte ut min flickvän utan jag frågar uppriktigt om råd.

Jag tycker det är dags att låta era sambos och karlar komma in i diskussionen. Vad säger de?

Sen skulle det underlätta om de som svarar berättar om de:
A. Varit singlar i hela sitt liv. Nej, är gift sedan 10 årB. Är inte intresserade av att ha ett förhållande. Se ovanC. Är intresserade men bara för att någon kan hjälpa till med att värma sängen och med stålar. Är mycket lycklig med min manD. Faktiskt är intresserade av ett förhållande med hästfanatismen är förstor. Det finns plats både för make och hästarE. ÄR intresserade av att ha ett förhållande och gör komprimisser och lyssnar på sin partner. Det gäller att kunna både kunna ge och ta...Lyckligt gift sedan 10 år, två barn i skolåldern, arbetar heltid med 2 h pendling per dag, 3 hästar på egen gård. Jag upplever dig som en osäker, kontrollerande människa sedan jag läst dina inlägg och mitt råd till din flickvän är att avsluta er förhållande kvickt som tusan.Det tillsammans med civilstatus och längd på förhållandet. Det blir som ni förstår inte så lätt att ta råd från någon som hör i kategori A,B,C eller D.

TIiiiiiiiiiiiiiiiio

 

[vallhund]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

TIiiiiiiiiiiiiiiiio

Som sagt, kontrollfreak ut i tånaglarna.

 

[Smulan75]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Jag är hästfanatisk, jag erkänner det och Min sambo är "hästhatisk".

Jag vill inte leva med någon för att göra honom lycklig. Jag vill leva med någon som blir lycklig av att se mig lycklig.

Jag tror ärligt talat inte att du och din tjej bör skaffa barn tillsammans om du redan nu har dehär funderingarna. Med facit i handen så borde jag och min sambo inte ha skaffat barn ihop och vi borde ha separerat för länge sen.

Jag har mitt hästintresse. Han har inget intresse alls. Vilket gör att vågskålen lutar alldeles för mycket. De senaste månaderna, ja kanske tillochmed åren jag jag kommit fram till att jag hellre lever ensam än med någon som inte har förståelse och som stöder mig i det jag tycker allra mest om att göra med mitt liv. Självklart är det ekonomin och tiden som vi mest grälar om de få gångerna vi gör det men det är inte där felet ligger. Annars är det mest iskall tystnad som råder. Vi lever i samma hus men i helt separata liv. Han undrar varför jag tillbringar så mycket tid i stallet, men i min synpunkt finns det inget "hemma" som ger mig mer än i stallet. Hemma finns bara en ständigt gnagande förebråelse, ett hem som försummas av oss båda för ingen har lust att göra mer än den andra.

Det är inte minutrarna som man tillbringar tillsammans som räknas. Det är vad man gör med de minutarna. De timmarna vi spenderar med varandra äter vi mat, tittar på tv eller pysslar på varsitt håll. Men umgåtts det tror jag inte vi har gjort på flera år.

Vi prioriterar helt olika och har olika syn på vad vi vill göra i framtiden.

Det är väl vad man kan förvänta sig när man inte har förståelse för varandra inte ställer upp för varandra och jag tror tyvärr det är vad som kommer hända med ert förhållande om ni inte kan kompromissa så att båda får vad de vill ha.

(att sälja en häst löser inga problem, vi har gjort den vändan oxå. Har man för olika syn på vad man vill med livet så är det kört.)

 

[stjarnfrugt]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Verkligen ingen rolig läsning, men jag tror det är alltför vanligt att det blir såhär. Starkt av dig att ha en så "objektiv" syn på det och dessutom dela med dig... Om jag får lägga näsan i blöt - varför har ni inte separerat? Hur står du ut? Hur fungerar det med barnen?

 

[Smulan75]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Anledningen till att vi inte separerat. Ja det kan man fråga sig. Det är många gånger jag har känt att jag inte orkar och vill mer. Men ändå har det varit den lättaste vägen att gå. Med gemensamt hus och ett barn tillsammans.

Det är nog för att vi båda har haft hopp om att det trots allt ska gå och anledningen till att vi bor ihop nu är att han fortfarande har hoppet kvar.

Vi lever våra liv separat men i samma hus och undviker så mycket som möjligt att nämna "det". Vår tjej har blivit så stor nu (6år) så jag behöver inte längre ta samma "hänsyn" som tidigare. När man har småbarn är det trots allt de som får gå i första hand. Till och med före hästintresset. Men nu när hon är stor så klarar hon sig själv på ett helt annat sätt.

Hur jag står ut, vi umgås inte så mycket och vi är trots allt inte osams jämt även om vi båda kan vara på dåligt humör. Han är det för att jag kommer sent från stallet och jag är det för att huset ser ut som ett bombnedslag när jag kommer hem. Inte mer än vanliga par men jag skulle vilja säga att "det" har försvunnit, blivit kvävt av all bitterhet. Utåt sett är vi nog ett ganska normalt par. Vår dotter frågar ibland varför vi inte gifter oss och tja vad ska man svara på det? För att jag mer känner för att skilja mig Tror hon känner på sig till viss del men vi grälar nästan aldrig. Men visst anar hon att mitt hästintresse är en källa till något som inte känns rätt.

Förlåt att jag kapar din tråd. Jag har funderat jättemycket på vad man kunde ha gjort bättre. om det hade gått att rädda det vi hade. Om vi hade kunnat kompromissa. Det har jag gjort, varit medryttare, haft uppehåll. Men som en "missbrukare" så har man alltid återvänt.

Sambon visste om att jag var hästintresserad när vi träffades. Men då bodde vi i lägenhet och hade gott om pengar båda två. Han jobbade mycket och jag var hos hästen. När jag har skaffat häst har jag alltid frågat honom vad han tycker och oftast har han sagt ja. Det är bara nuvarande foderhästen som han inte har gett sitt medgivande till. När dottern var bebis var jag hästlös ett tag. Sen blev jag medryttare och när hästen blev till salu så köpte jag honom. Hus & småbarn + häst & sämre ekonomiskt sett så blev det många sura miner. När hästen gick bort hastigt var smärtan enorm och det blev inte bättre av att leva med någon som man visste mest var lättad över att man var hästlös. Den känslan lever fortfarande mycket kvar i mig.

Jag har alltid prioriterat hästarna före resor & kläder osv. Jag skulle hellre anpassa mitt boende och bo tex i lägenhet framför hus för att kunna ha häst.

Jag har ofta känt mig extremt egoistisk som lägger så mycket tid och pengar på mitt "intresse". Men samtidigt varför ska man inte göra det man gillar bäst? Jag har aldrig hindrat sambon från att utöva sina intressen men han tar ofta upp den ekonomiska situationen som hinder för att han skulle ha möjlighet att göra något. Men jag kan inte påstå att han gjort några egna försök att hitta något eget intresse, det finns trots allt billiga hobbysar, tro det eller ej!

I början lyckades jag få med mig honom till stallet och han red några gånger. Även om han aldrig blev intresserad så tyckte jag ana att han tyckte det var roligt när han väl satt uppe på hästryggen. Men ganska snart och demonstrativt så har han avsagt sig allt vad hästar heter. Följer han med till stallet står han nästan demonstrativt med armarna i kors. Vilket gör mig ännu mer stressad. Ofta vill han därifrån så snabbt som möjligt men om han skulle hjälpa till bara lite på egen hand hade det gått snabbare.

I början när vi letade hus försökte jag övertala honom att vi skulle skaffa gård. Det har varit min dröm sedan barnsben att bo på gård med hästar. Men han var negativ bara till att lämna lägenheten och en gård skulle innebära mer jobb. Men när jag är i stallet i 3-4h med restid däremellan och han klagar på att jag inte är hemma? Hade vi haft gård hade jag iallafall varit "hemma". När jag väl är hemma går han ändå bara ut och klipper gräsmattan eller gör något annat så vi inte ses ändå det är sällan vi gör saker gemensamt mest aktiviteter när vi ska ta med dottern någonstans.

Jag är inte lastgammal men ser hans och mina föräldrar och par på jobbet som kommit upp i pensionsålder och jag har insett att det jag vill göra när jag är pensionär är att ha hästar, kanske några ponnier, kanske uppfödning i liten skala. Absolut vill jag bo på en gård. Allt som han inte vill ha. Ska han fortfarande sitta och sura? Tur nog har inte dottern blivit hästintresserad för skulle han bete sig mot henne när hon har sitt intresse som han gör mot mig (noll support) så hade han varit en usel far.

Nu har jag snöat in helt på mitt eget förhållande igen och jag är väldigt tacksam att jag kan skriva lite smått anonymt här på buke och lufta alla funderingar och känslor.

 

[Ofrivllig]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Jag är hästfanatisk, jag erkänner det och Min sambo är "hästhatisk".

Jag vill inte leva med någon för att göra honom lycklig. Jag vill leva med någon som blir lycklig av att se mig lycklig.

Jag tror ärligt talat inte att du och din tjej bör skaffa barn tillsammans om du redan nu har dehär funderingarna. Med facit i handen så borde jag och min sambo inte ha skaffat barn ihop och vi borde ha separerat för länge sen.

Jag har mitt hästintresse. Han har inget intresse alls. Vilket gör att vågskålen lutar alldeles för mycket. De senaste månaderna, ja kanske tillochmed åren jag jag kommit fram till att jag hellre lever ensam än med någon som inte har förståelse och som stöder mig i det jag tycker allra mest om att göra med mitt liv. Självklart är det ekonomin och tiden som vi mest grälar om de få gångerna vi gör det men det är inte där felet ligger. Annars är det mest iskall tystnad som råder. Vi lever i samma hus men i helt separata liv. Han undrar varför jag tillbringar så mycket tid i stallet, men i min synpunkt finns det inget "hemma" som ger mig mer än i stallet. Hemma finns bara en ständigt gnagande förebråelse, ett hem som försummas av oss båda för ingen har lust att göra mer än den andra.

Det är inte minutrarna som man tillbringar tillsammans som räknas. Det är vad man gör med de minutarna. De timmarna vi spenderar med varandra äter vi mat, tittar på tv eller pysslar på varsitt håll. Men umgåtts det tror jag inte vi har gjort på flera år.

Vi prioriterar helt olika och har olika syn på vad vi vill göra i framtiden.

Det är väl vad man kan förvänta sig när man inte har förståelse för varandra inte ställer upp för varandra och jag tror tyvärr det är vad som kommer hända med ert förhållande om ni inte kan kompromissa så att båda får vad de vill ha.

(att sälja en häst löser inga problem, vi har gjort den vändan oxå. Har man för olika syn på vad man vill med livet så är det kört.)

Wow. Det här gav mig verkligen en tankeställare. Tack för att du delar med dig. Uppskattas.

 

[Equinique]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Kära nån!!!
Vilken soppa! Fast egentligen inte... Du har alla svar, du vet vartåt det barkar...? Kanske är det så att ni BÅDA faktiskt skulle vara så mycket lyckligare om ni separerade? Ja, jag tror att de flesta som skrivit i "Ofrivilligs" tråd känner lite på samma sätt ang din sambo? Du hittar många och rappa svar i denna tråd och en hel del styrka också, skulle jag tro? Det som skiljer är att du kommit längre, du har redan bestämt dig, du VILL inte längre vara ihop med din sambo? Grotta inte ner dig för mycket i det praktiska, det löser sig! Ofta målar man upp en bild som gör att det är värre än vad det är... sen efteråt sitter man alldeles still och andas....LUFT!!!!! Det är en vinglig och underbar känsla... som att hänga av sig en 100kg ryggsäck!
Det är en ynnest att ha en häst när livet kärvar, de bästa man kan göra när det är jobbigt är att rida MYCKET!!!!

 

[Cizma]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

KL

Alltså, jag kan ju bara dra referenser från mitt eget liv och hur vi gör här hemma.. Vi är 8 2-beningar och 9 4-beningar och vi har inte mer tid än någon annan.. Jag och maken har tillbringat snart 20 år tillsammans och det har varit både upp och ner, vi är väldigt lika i mycket men även olika på många sätt... VI talar om saker och ting... Vi har lärt oss att acceptera varandras olikheter, acceptera varandras specifika intressen och stödja både aktivt och passivt...

Nyckeln som jag ser på det är att man är öppen och ärlig i sina debatter, förstår att ingen människa kan äga den andre och HJÄLPS ÅT....

En annan sak är att göra kvalitetstid istället för kvantitet... Att uppskatta det lilla i vardagen och att lära sig att mötas på halva vägen var... Min make är inte hästintresserad, ej heller hundtokig men han har accepterat mig för den jag är, han hjälper med det han kan och skulle aldrig tvinga mig att välja... LIKAVÄL gäller det för mig ang hans intresse... Han älskar datorer, allt i dataspel och skruvande och fixande, ständigt nya projekt.... det får honom att koppla bort tristessen, smärtan och övrig vardaglig pina.....

Det vi då gör att att KOMMUNICERA.... Vi planerar tillsammans och ser till att bägges intressen får plats och därefter ägnar oss till varann... Medans jag pysslar med djuren, pysslar han med datorn, därefter gör vi något tillsammans... men nycken måste ALLTID vara ÖMSESIDIG respekt..... Att försöka tvinga, ändra eller styra sin partner brukar inte funka, man måste ge och få utrymme för att vara en"EGEN" individ men ALDRIG glömma att man är TVÅ...

Det handlar inte om att kontrollera varann utan att SAMVERKA som ett TEAM där ALLA får sin plats... Jag kan inte ta för givet att han ska acceptera att jag är i stallet 10 timmar om dagen MEN vi kan mötas på halva vägen och vi kan hjälpas åt så det blir bra för alla parter...

Det grundläggande är att man ärligt och fullt ut ÄLSKAR VARANN... då kan man både ge och få....

 

[Dingelass]

Sv: Min flickvän är hästfanatisk

Ni bör nog prata igenom er ekonomi och era framtidsplaner...siktar hon på en häst till och du vill få ig¨ång din egna firma så låter det ju som att ni är på väg åt helt olika håll..`?


Min fd. fick mej att sälja min häst dock så var det då jag som stod för allt det ekonomiska,jobbade häcken av mej,vår relation fick för lite tid och vi missade att prata med varandra om vart vi var på väg...pang sa det bara en dag så slog det över och allt rasade samman.
Gick inte att laga.
En del människor kan faktiskt inte leva utan hästar utan att bli "sjuka",
iaf. så brukar mitt liv fort gå käpprätt åt helvete när jag är hästlös...


Prata med din tjej...självklart ska ju inte du bli bortglömd o känna dej bortprioriterad men om sanningen ska fram så är det faktiskt rätt krävande att vara ihop med nån som håller sina djur så högt..