Nä nu...! (Utbildning)

Bukefalos 30 år!

SpanskaLoppan

Trådstartare
Min sjuttielfte skola-jobbtråd. Men jag är så vilsen. Och så trött på det.
Är idag undersköterska. Har älskat det. Älskar fortfarande. Men blir utbränd igen och igen och igen och igen. Halva föräldraledigheten är slut nu och jag börjar känna ångest inför att gå tillbaka till jobbet. Eller att söka nytt jobb, igen. För det kommer ju sluta likadant oavsett. Belastningen är densamma överallt.
Jag MÅSTE göra nåt annat. Behöver läsa in Ma 2 och Sv 3 för att få grundläggande behörighet till högskola men det är inte en omöjlighet. Har csn kvar till 5 veckor och kan plocka sparpengar för sitt klara sista kursen.
Vad läser man på högskola om man;
  1. Vill ha rimlig arbetsbelastning - jag vill gärna JOBBA när jag är på jobbet. Inte sitta av tiden. Men vill komma ifrån situationen där jag springer med andan i halsen och släcker bränder hela dagarna och egentligen aldrig hinner göra det jag egentligen ska. Ojämn belastning över t ex veckan eller månaden funkar bra. Men inte intensivt jobb 24/7 halva året i sträck.
  2. Gärna möjlighet att jobba hemifrån. Idealet vore att kunna jobba hemifrån ett par dagar i veckan. Jag vill ha hund nämligen och då helst inte på dagis/dagmatte mer än vad vi träffar hunden hemma.
  3. Självständigt eller nära samarbete med kollegor spelar ingen roll - jag uppskattar bägge delar. Kul vore att iaf ha nån form av kontakt med kollegor/samarbetspartners etc.
  4. Inte jourer eller kväll-/nattarbete. Jag vill vara hemma med min familj och ha möjlighet till en fritid. Jag vill också ha en situation som jag kan upprätthålla även som ensamstående(jag har lärt mig hur snabbt livet kan ändras) med 3 barn i åldrarna dagis-tonåring. Vill ej ha små barn på nattis och har ingen som kan se efter mina barn på kvällarna. Jag måste alltså vara hemma då. Även som gift så har min man ett sådant arbete att han jobbar oregelbundna tider, därtill driver han ett företag vid sidan av som han ofta får göra sena kvällar pga tidsskillnader bl a.
  5. Behöver få ut minst 25.000 efter skatt. Helst mer förstås😅
  6. Jobbar jag som anställd vill jag ha min semester. På sommaren. Jag är evinnerligt trött på att få semestern avbruten eller bli ombedd att skjuta upp den och sen gå med dåligt samvete för att jag vägrat. Eller att inte veta om jag faktiskt får semester förrän ett par veckor före skolavslutningen(barnens skolor är skit irriterade på oss. De vill ha in sommarscheman för barnen redan i april. Och vi vet sällan om/när vi får semester förrän månadsskiftet maj/juni).
  7. Jag kan tänka mig att driva eget. Så länge jag kan vara hemma med barnen kvällar och nätter som sagt. Semester i 4 veckor är inte ett supermåste, bara jag kan varva ner under sommarlovet t ex genom att jobba undan i 2 veckor för att sedan vara nästan helt ledig i 2 veckor. Jag har aldrig drivit företag utan har alltid bara föreställt mig att det är typ omöjligt om man nånsin vill ha en ledig dag eller träffa sin familj.
Jag är duktig på språk och att skriva. Drömmer om att vara författare men är nog för lite "kulturmänniska". Dessutom är det för osäker inkomst under tiden jag har barn. Planerar att berika pensionen med lite skrivande istället, om jag nu nånsin har råd att gå i pension.
Har tittar på att jobba som tolk men kan dock bara svenska och engelska. Skulle gärna lära mig fler språk men som jag förstår kräver t ex tolkutbildningar att man redan kan språken mycket väl. Helt rimligt.
Enligt lärare jag haft i Sv 2 och Kommunikation så är jag en naturbegåvning på att föreläsa. Men jag har scenskräck och blir helt tom i huvudet när jag ska prata inför folk😔 De uppgifter jag haft där jag redovisar muntligt/föreläser har jag fått spela in och skicka till lärarna trots att det egentligen skulle göras "live" inför klassen.
Jag gillar organisation och matte men saknar väl naturlig talang tror jag. Det är intressant ändå! Det man inte kan det kan man lära sig!

Programmerare har jag kikat på, har en bok hemma som är läromedel i programmering 1. Verkar skitsvårt!!!
Tolk som sagt men det faller på språken. Hade annars varit toppen då jag gärna skulle spendera några år utomlands när barnen är stora och har kontakter i flera länder i södra Europa och Central Afrika.
Djur och natur vore drömmen att få jobba med men t ex agronom och biolog kräver Ma 4 och dit kommer jag nog aldrig. Mer än 3 år på högskola är inte riktigt hållbart ekonomiskt heller. Jag vetetusan om jag har intelligens eller passion nog för en Master dessutom.
Trädgårdsmästare, trädgårdsplanerare/designer, Odlande företagande etc hade också varit roligt men ger för låg lön, jag skulle nästan tjäna sämre än jag gör nu.
Lantbrukare i någon form hade varit roligt med men känns helt omöjligt att leva på om jag inte ska fortsätta som nu dvs bränna ljuset i bägge ändar. Dessutom har jag ingen familjegård att ta över och inget kapital att investera i att bygga upp en så dyr verksamhet. Så det får fortsätta vara en dröm. Hittar jag rätt jobb hoppas jag på att kunna bo lantligt och ha hästar hemma och kanske höns och några getter/får. En vacker dag.
HR kikar jag på - känns görbart faktiskt. Däremot har jag hört att konkurrensen är stenhård?

Till saken hör att studierna behöver vara på heldistans eller med max en träff per termin då jag inte kan flytta från min ort pga barn och mannens jobb och att resa från min ort kostar nån tusenlapp enkel väg samt innebär garanterat minst en hotellnatt.

Jag brukar tro att jag aldrig kommer klara ditten och datten. Men hittills har jag klarat allt jag tagit mig för. Så jag försöker sluta begränsa mig själv. Jag är för tusan snart 40, har tre barn och vet fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor!
 
Måste du läsa på högskola? Finns det något YH-program du hade tyckt var intressant? Tänker att det är mer yrkesinriktat (även om det finns högskoleutbildningar med yrkesinriktning också) och ofta kortare än 3 år.
YH är absolut ett alternativ! Jag försöker bara vara så öppen jag kan. Tidigare har jag vägrat alla förslag Som innebär högskola eftersom jag tror att jag inte klarar det. Men det borde jag göra.
 
YH är absolut ett alternativ! Jag försöker bara vara så öppen jag kan. Tidigare har jag vägrat alla förslag Som innebär högskola eftersom jag tror att jag inte klarar det. Men det borde jag göra.
YH kommer du klara galant och finns mycket på distans som inte är så långa heller.
 
Har en anhörig som pluggat programmering och just nu verkar arbetsmarknaden var dålig just för nyexaminerade
 
Nu kanske jag svarar något som du inte alls vill höra, om du redan är inne på att plugga. Men... uska är ju i grunden jättebrett, alla jobb är ju inte kontinuerlig brandsläckning, andan i halsen och massa jourer. Ur min synvinkel är inte belastningen densamma överallt. Kanske på vårdavdelningar men... man kan ju jobba dagtid på mottagning, eller t ex på dagoperation... med ganska avgränsade uppgifter och vanlig dagtid. Kan inte det vara något?
Sen är många produktspecialister och säljare inom sjukvårdsrelaterade varor och tjänster uskor och syrror i grunden, det kan kanske också vara en riktning?

Driva eget är inte nödvändigtvis omöjligt att kombinera med normala ledigheter eller familj. Definitivt inte. En stor andel av alla mina vänner och bekanta är egenföretagare, de flesta frilansande ensamföretagare, specialister inom sina respektive kompetensområden. Egenföretagande är definitivt inte synonymt med krångliga regelverk, kniven på strupen ekonomiskt, aldrig ledig etc. Det kan vara det, beroende på bransch och på förutsättningar och omständigheter, men absolut inte som naturlag.
MEN det finns en brasklapp. Det du beskriver, att man "funderat på egenföretagande" men utan tydlig inriktning eller plan på verksamhetsområde, har jag väldigt sällan sett leda till långsiktigt hållbart företagande. Genomgående för mig själv och så gott som alla välfungerande egenföretagare jag känner är att man redan som utgångspunkt brinner för något, för en viss verksamhet / ämne / sysselsättning. Förutsättningarna är radikalt mycket bättre om man börjar i den änden.

YH tror jag också på.
 
Avråder starkt från något form av programmeringsjobb särskilt om du ska läsa YH. Arbetsmarknaden för nyexade programmerare är urusel av flera olika skäl. Känner folk inom branschen och det är otroligt få företag som kan erbjuda nyexade jobb. Konkurrensen är stenhård och det finns de som sökt jobb i flera år efter examen utan att få något jobb.

Sedan finns det nog områden inom IT som kan ha efterfrågan på personal men då krävs mer än en YH- utbildning. Även seniora programmerare har svårt att hitta och byta jobb på dagens arbetsmarknad.
 
Jag som pluggar till uska nu känner att det är väldigt brett vad du kan jobba inom? Det är inte bara hemtjänst och äldreomsorg :)
Det finns och behövs undersköterskor överallt inom vården, även om det såklart är mest omsättning just inom hemtjänsten/äldreomsorgen. LSS, vårdcentral (på provtagningen på min vc är det uskor som tar blod bland annat), specialistmottagningar, boendestödjare osv.
 
YH är absolut ett alternativ! Jag försöker bara vara så öppen jag kan. Tidigare har jag vägrat alla förslag Som innebär högskola eftersom jag tror att jag inte klarar det. Men det borde jag göra.
Mitt bästa tips är att kolla igenom utbudet av YH-utbildningar som matchar dina kriterier om distans med få träffar, för att se vad som känns lockande. Alltså verkligen scrolla hela listan och klicka in på allt som känns minsta intressant för att läsa mer om vad utbildningen handlar om. För att sen när du har hittat en/flera kolla upp hur det ser ut med efterfrågan (både nu och framtidsprognos), lön och eventuellt tidigare studenters utlåtande om utbildningen för att sålla vidare.
 
Kul med alla tankar!
Uska är brett. Men min ort är begränsad och en flytt till övriga Sverige lockar inte alls. Som uska här gäller det ha enorm tur för att landa ett jobb utan kvällar och helger. Jag är därtill specialutbildad inom demens och har jobbat nästan uteslutande på demensboenden senaste 10 åren. Och är jäkligt bra på det. Därför har jag, iaf för min region, ganska hög lön(29.900 före skatt)och skulle behöva gå ner i lön om jag t ex vill jobba på vårdcentral. De jobben är dessutom hård konkurrens om.

LSS är inget för mig. Jag blir tokig.
 
Jag hade tänkt föreslå lärare.
Men det inkluderar inte alla dina krav, mer än dagtid, lön och ledigheten.

Prata inför en grupp människor avskyr jag också, men jag tror det är en sak man kan träna bort.
 
Kul med alla tankar!
Uska är brett. Men min ort är begränsad och en flytt till övriga Sverige lockar inte alls. Som uska här gäller det ha enorm tur för att landa ett jobb utan kvällar och helger. Jag är därtill specialutbildad inom demens och har jobbat nästan uteslutande på demensboenden senaste 10 åren. Och är jäkligt bra på det. Därför har jag, iaf för min region, ganska hög lön(29.900 före skatt)och skulle behöva gå ner i lön om jag t ex vill jobba på vårdcentral. De jobben är dessutom hård konkurrens om.

LSS är inget för mig. Jag blir tokig.


Om du inte är flyttbar är det nog en bra ide att kolla upp arbetsmarknaden på din ort innan du väljer utbildning. Vilka större företag som finns som har rekryteringsbehov och vilken kompetens som efterfrågas. Även om det finns offentliga verksamheter och vilken kompetens det är brist eller efterfrågan på.
 
Bibliotekarie.

Det finns utbildning helt på distans, arbetet är varierande och beroende på vilket jobb man har kan det vara extremt olika. Jag jobbar på ett högskolebibliotek och har 2-3 diskpass i veckan men resten av tiden är rätt flexibel, vissa har mer möten än andra men för de flesta är det i perioder. Jag behöver tex bara prata för folk när jag väljer att gå på en sån boll. Vi har möjlighet att arbeta hemifrån (om arbetsuppgifterna tillåter det) två dagar i veckan men återigen så beror det mycket på både arbetsgivare och arbetsuppgifter. Rekommenderad ingångslön (DIK är facket) är 33 000. Sen är det stor skillnad på att arbeta på högskole/universitetsbibliotek, folkbibliotek, skolbibliotek och andra bibliotek.

Vi arbetar på kontorstider, är biblioteket öppet utöver det så är det studentmedarbetare som bemannar disken.

Arbetsmarknaden är varierande, det beror extremt mycket på vad man är inriktad på och var man är. Jobb med min inriktning kommer inte ut jätteofta men när de dyker upp är jag nästan garanterad en intervju om jag vill det. Det verkar ont om bibliotekarier som är mer inriktade på system, forskarstöd, media än de som är inriktade på användarupplevelser, läsfrämjande, ungdomar etc. Men jag har ingen data som backar upp det påståeendet, det är bara min känsla.
 
Miljöinspektör.
Finns många vägar in, ok betalt, fritt, kontorstider och man kan välja många olika inriktningar.

Det finns distansprogram som kan leda till jobb men går säkerligen att få jobb genom att ha plockat ihop egna lämpliga fristående distanskurser om du har usk utbildning i grunden och kan tänka dig arbeta mot hälsoskydd till att börja med iaf.
 
Min sjuttielfte skola-jobbtråd. Men jag är så vilsen. Och så trött på det.
Är idag undersköterska. Har älskat det. Älskar fortfarande. Men blir utbränd igen och igen och igen och igen. Halva föräldraledigheten är slut nu och jag börjar känna ångest inför att gå tillbaka till jobbet. Eller att söka nytt jobb, igen. För det kommer ju sluta likadant oavsett. Belastningen är densamma överallt.
Jag MÅSTE göra nåt annat. Behöver läsa in Ma 2 och Sv 3 för att få grundläggande behörighet till högskola men det är inte en omöjlighet. Har csn kvar till 5 veckor och kan plocka sparpengar för sitt klara sista kursen.
Vad läser man på högskola om man;
  1. Vill ha rimlig arbetsbelastning - jag vill gärna JOBBA när jag är på jobbet. Inte sitta av tiden. Men vill komma ifrån situationen där jag springer med andan i halsen och släcker bränder hela dagarna och egentligen aldrig hinner göra det jag egentligen ska. Ojämn belastning över t ex veckan eller månaden funkar bra. Men inte intensivt jobb 24/7 halva året i sträck.
  2. Gärna möjlighet att jobba hemifrån. Idealet vore att kunna jobba hemifrån ett par dagar i veckan. Jag vill ha hund nämligen och då helst inte på dagis/dagmatte mer än vad vi träffar hunden hemma.
  3. Självständigt eller nära samarbete med kollegor spelar ingen roll - jag uppskattar bägge delar. Kul vore att iaf ha nån form av kontakt med kollegor/samarbetspartners etc.
  4. Inte jourer eller kväll-/nattarbete. Jag vill vara hemma med min familj och ha möjlighet till en fritid. Jag vill också ha en situation som jag kan upprätthålla även som ensamstående(jag har lärt mig hur snabbt livet kan ändras) med 3 barn i åldrarna dagis-tonåring. Vill ej ha små barn på nattis och har ingen som kan se efter mina barn på kvällarna. Jag måste alltså vara hemma då. Även som gift så har min man ett sådant arbete att han jobbar oregelbundna tider, därtill driver han ett företag vid sidan av som han ofta får göra sena kvällar pga tidsskillnader bl a.
  5. Behöver få ut minst 25.000 efter skatt. Helst mer förstås😅
  6. Jobbar jag som anställd vill jag ha min semester. På sommaren. Jag är evinnerligt trött på att få semestern avbruten eller bli ombedd att skjuta upp den och sen gå med dåligt samvete för att jag vägrat. Eller att inte veta om jag faktiskt får semester förrän ett par veckor före skolavslutningen(barnens skolor är skit irriterade på oss. De vill ha in sommarscheman för barnen redan i april. Och vi vet sällan om/när vi får semester förrän månadsskiftet maj/juni).
  7. Jag kan tänka mig att driva eget. Så länge jag kan vara hemma med barnen kvällar och nätter som sagt. Semester i 4 veckor är inte ett supermåste, bara jag kan varva ner under sommarlovet t ex genom att jobba undan i 2 veckor för att sedan vara nästan helt ledig i 2 veckor. Jag har aldrig drivit företag utan har alltid bara föreställt mig att det är typ omöjligt om man nånsin vill ha en ledig dag eller träffa sin familj.
Jag är duktig på språk och att skriva. Drömmer om att vara författare men är nog för lite "kulturmänniska". Dessutom är det för osäker inkomst under tiden jag har barn. Planerar att berika pensionen med lite skrivande istället, om jag nu nånsin har råd att gå i pension.
Har tittar på att jobba som tolk men kan dock bara svenska och engelska. Skulle gärna lära mig fler språk men som jag förstår kräver t ex tolkutbildningar att man redan kan språken mycket väl. Helt rimligt.
Enligt lärare jag haft i Sv 2 och Kommunikation så är jag en naturbegåvning på att föreläsa. Men jag har scenskräck och blir helt tom i huvudet när jag ska prata inför folk😔 De uppgifter jag haft där jag redovisar muntligt/föreläser har jag fått spela in och skicka till lärarna trots att det egentligen skulle göras "live" inför klassen.
Jag gillar organisation och matte men saknar väl naturlig talang tror jag. Det är intressant ändå! Det man inte kan det kan man lära sig!

Programmerare har jag kikat på, har en bok hemma som är läromedel i programmering 1. Verkar skitsvårt!!!
Tolk som sagt men det faller på språken. Hade annars varit toppen då jag gärna skulle spendera några år utomlands när barnen är stora och har kontakter i flera länder i södra Europa och Central Afrika.
Djur och natur vore drömmen att få jobba med men t ex agronom och biolog kräver Ma 4 och dit kommer jag nog aldrig. Mer än 3 år på högskola är inte riktigt hållbart ekonomiskt heller. Jag vetetusan om jag har intelligens eller passion nog för en Master dessutom.
Trädgårdsmästare, trädgårdsplanerare/designer, Odlande företagande etc hade också varit roligt men ger för låg lön, jag skulle nästan tjäna sämre än jag gör nu.
Lantbrukare i någon form hade varit roligt med men känns helt omöjligt att leva på om jag inte ska fortsätta som nu dvs bränna ljuset i bägge ändar. Dessutom har jag ingen familjegård att ta över och inget kapital att investera i att bygga upp en så dyr verksamhet. Så det får fortsätta vara en dröm. Hittar jag rätt jobb hoppas jag på att kunna bo lantligt och ha hästar hemma och kanske höns och några getter/får. En vacker dag.
HR kikar jag på - känns görbart faktiskt. Däremot har jag hört att konkurrensen är stenhård?

Till saken hör att studierna behöver vara på heldistans eller med max en träff per termin då jag inte kan flytta från min ort pga barn och mannens jobb och att resa från min ort kostar nån tusenlapp enkel väg samt innebär garanterat minst en hotellnatt.

Jag brukar tro att jag aldrig kommer klara ditten och datten. Men hittills har jag klarat allt jag tagit mig för. Så jag försöker sluta begränsa mig själv. Jag är för tusan snart 40, har tre barn och vet fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor!

Det finns YH-utbildning på distans till upphandlare. Det är ett jätteroligt jobb med bra lön. Arbetsmarknaden är god och det finns goda möjligheter att jobba på distans om du jobbar på myndighet. Det finns också goda möjligheter att jobba som konsult och då jobbar men ju hemifrån på heltid .
 
Jag flyttade från Sthlm där man kan jobba med exakt vad som helst. Alla yrken är mer eller mindre representerade. Så där kan man ju bara kolla arbetsförmedlingen och se "vad vill jag hobba med" och sen fixa utbildningen till det och söka. Där kom jag dessutom långt på min erfarenhet sen tidigare.

Men nu bor jag på "landet" det är 5 mil till nån "större stad" och inte ens de är direkt stora. Min "goto" här var att hittar jag inget så utbildar jag mej inom HR på distans, för HR är brett och tom här på landet så finns det titt som tätt olika HR jobb ute.

Nu har jag ändå utan att utbilda mej inom nåt lyckats hitta ett jobb (5 mil bort, tar ca 40 min med bil) så "slapp" utbilda mej ;) Dock ställer min medicinering till det just nu, så nu är jag sjukskriven.
 
Håller med om det flera sagt utifrån på vilken typ av ställe TS verkar bo. Kolla på arbetsmarknaden så att det finns tillgång på tjänster för den yrkeskategorin på platsen.

Vissa jobb är spridda över landet utifrån geografin eller befolkningens fördelning. Andra är koncentrerade till större städer/regioncentra, ibland extremt koncentrerade. Och vissa är koncentrerade till specifika platser beroende på enskilda (stora) arbetsgivares lokalisering.
 
Håller med om det flera sagt utifrån på vilken typ av ställe TS verkar bo. Kolla på arbetsmarknaden så att det finns tillgång på tjänster för den yrkeskategorin på platsen.

Vissa jobb är spridda över landet utifrån geografin eller befolkningens fördelning. Andra är koncentrerade till större städer/regioncentra, ibland extremt koncentrerade. Och vissa är koncentrerade till specifika platser beroende på enskilda (stora) arbetsgivares lokalisering.
Ja jag kollar givetvis upp vad som kan funka här iom min ovilja att bo i resten av Sverige. Eller tillfälliga hinder snarare, annars trivs jag mycket bra i mellersta och södra Sverige!
Men det är lite knepigt får man säga. Runt 70 % av jobben på platsbanken här är vården(uska=95 % inom äldreomsorgen eller ssk inom samtliga vårdbranscher), LSS(framförallt pers assistent), elevassistenter, barnskötare, förskolelärare.
I övrigt är det väldigt spridda skurar; projektledare till diverse, kommunikatör, elektriker, lärare till olika yrkesgymnasier, kundservice(på oregelbundna tider och med krav på tidigare erfarenhet och akademisk utbildning inom t ex kommunikation eller handel), olika befattning inom polismyndigheten, Båtchef, Socialpedagog, lite olika inom försvaret, universitetslektor inom kulturvård, skådespelare för länsteatern, djurskötare på gård, junior redovisningskonsult.
Mycket smått och gott med andra ord men samma tjänster återkommer sällan regelbundet så att säga.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp