Sv: Ni som haft hund och skaffat barn...
Detta är mina/våra erfarenheter:
Våran schäfertik var ca 1,5 år när våran son föddes. Jag promenerade mycket under hela graviditeten, och hon och jag var ute och gick ca 1,5-2 h/dag ända fram till någon vecka innan sonen föddes (även om promenaderna var långt ifrån raska på slutet
). Detta kan jag säga att jag hade igen mycket av under min väldigt tuffa och långa förlossning -jag hade aldrig orkat om jag inte hade haft den kondition som jag fått tack vare våra långa promenader.
Jag tränade ganska mycket uppletande med henne, både hemma på tomten och ute i skogen, samt kastade bollar och pinnar som hon fick springa och hämta.
Min sambo cyklade också mycket med henne under den här tiden så att hon skulle få springa av sig.
Hon var i värsta slyngelåldern innan jag blev gravid, och vi var nog ganska oroliga för hur det skulle gå när hon inte fick lika mycket träning/motion, men hon blev som en helt annan hund när magen växte -lugnade ner sig betydligt och sprang mycket sällan ifrån mig. Det var som att hon förstod att matte inte orkar lika mycket.
När sen sonen kom blev hon ännu lugnare och mer mogen -idag är sonen en ganska vild 2,5-åring så vovven åker på både smällar och drag i svans o öron ibland men de två är bästa vänner i alla väder!!
Hon har aldrig visat missnöje mot honom och hon har stenkoll på var han befinner sig när vi t ex är ute i skogen! =Underbart att se!
Lycka till med allting!
