S
Syrsa
I hela mitt liv har jag fått veta att om man vill visa hunden att man tycker om den så kan man smeka den lätt i mungipan. Ett slags "Jag gillar dig".
Så läser jag en bok om hundlydnad, där det står att om jag gör det så förvirrar jag min hund eftersom jag då bekräftar den som högre i rang. Om jag vill att hunden ska lyda mig får jag, enligt denna bok, inte hälsa på den när jag kommer hem och inte kela med den alls egentligen (det vi betraktar som "kel" är för hunden tecken som visar att man accepterar den andres ranghöghet). Jag får heller inte smeka den i mungipan eller låta maten stå framme (det är ledaren som bestämmer när man äter).
Om nu en kelstund, smek i mungipan och mat framme gör att hunden inte lyder mig, och dessutom är förvirrad över sin plats i flocken...hur många stackars förvirrade hundar finns det inte där ute i världen då?
"shittemojja", som vi sa när jag var liten. Jag måste ju förvirra Keo hela dagarna! Eller, kan hunden "känna" att man kelar för att man älskar den och inte för att man vill bekräfta den som ledare? Är det så att ingen i elitklass någonsin kelar med sin hund? (Vilket enligt den här boken skulle vara fallet. Det, eller att man tvingar sin hund på ett negativt sätt.)
Kelar ni med era hundar? Smeker ni dem i mungipan? Låter ni maten stå framme tills de ätit färdigt, även om det atr två-tre timmar?
/Syrsa
Så läser jag en bok om hundlydnad, där det står att om jag gör det så förvirrar jag min hund eftersom jag då bekräftar den som högre i rang. Om jag vill att hunden ska lyda mig får jag, enligt denna bok, inte hälsa på den när jag kommer hem och inte kela med den alls egentligen (det vi betraktar som "kel" är för hunden tecken som visar att man accepterar den andres ranghöghet). Jag får heller inte smeka den i mungipan eller låta maten stå framme (det är ledaren som bestämmer när man äter).
Om nu en kelstund, smek i mungipan och mat framme gör att hunden inte lyder mig, och dessutom är förvirrad över sin plats i flocken...hur många stackars förvirrade hundar finns det inte där ute i världen då?
"shittemojja", som vi sa när jag var liten. Jag måste ju förvirra Keo hela dagarna! Eller, kan hunden "känna" att man kelar för att man älskar den och inte för att man vill bekräfta den som ledare? Är det så att ingen i elitklass någonsin kelar med sin hund? (Vilket enligt den här boken skulle vara fallet. Det, eller att man tvingar sin hund på ett negativt sätt.)
Kelar ni med era hundar? Smeker ni dem i mungipan? Låter ni maten stå framme tills de ätit färdigt, även om det atr två-tre timmar?
/Syrsa
