Bukefalos 28 år!

Obligatorisk förskola från 2 år

Jag tycker att det är mycket udda, att så många som jag träffat på som jobbar inom förskolan, visar en så pass negativ inställning till just - förskola, precis som du gör här?

Varför jobbar man då inom en verksamhet som man verkar tycka är olämplig att den ska finnas, och att barn egentligen borde vara hemma med sina föräldrar?

Om man istället anser att vissa egenskaper hos dagens förskola är dåliga, t.ex. för stora barngrupper, för lite personal, personal med dålig utbildninge, för stora enheter, för dålig mat eller vad det kan vara, skulle jag ha stor förståelse för, men just att ifrågasätta att barn ska vara på förskola, hur länge de ska vara där, och från vilken ålder och egentligen tycka att barnen skulle ha det bättre hemma hos föräldrarna, kan ju i sig vara en förklaring till att barn blir stressade i förskolemiljö.

Barnen tas ju om hand av någon som innerst inne tycker att barnen borde vara någon annanstans.

I frågan huruvida och förskola ska vara obligatorisk från 2 år eller ej, har jag egentligen ingen åsikt, samtidigt som jag observerat att kommunerna sparat så mycket de kunnat, och det därför resulterat i bl.a. stora barngrupper.

Men att hänvisa till stora barngrupper, och lite personal, som argument mot en förändring i förskolan, där de stora grupperna, bl.a. drivs fram av dräneringen av skattemedel till diverse stolliga nyliberala experiment som vinstdrivande skolor/förskolor med mera, där skattemedel i stort sett skänks bort till vinstdrivandse företag, vittnar om att analysen från din sida är minst sagt grund.

Tycker man att miljön i förskolan är dålig p.g.a. av under många år drivna besparingar, så kanske man borde jobba mot besparingarna i stället?
Håller med, jag tycker vår förskola var fantastisk från 1 års ålder och personalen var verkligen väldigt kompetenta och engagerade. De verkade heller iofs inte tycka att barnen inte borde vara där. Men de var också äldre och väldigt erfarna och förstod små barn väldigt väl, speciellt deras tal och var mycket duktiga på att träna på empatisk förmåga, bättre tror jag än många föräldrar.

Så jag håller med helt enkelt, det skulle kännas väldigt oroande att lämna barnen till personal som ser ned på barn och föräldrar som är där från 1 års ålder.

Jag förstår på något sätt att intresse för barn sammanfaller med att man tycker de ska vara hemma helst med mamma, inte pappa. Men är osäker på om attityden är den bästa för barnen som är där.

Samtidigt har jag ingen som helst förståelse för att man skulle ha krav på att barn befann sig inom verksamhet före förskoleklass. Om det har med språk att göra kan man väl erbjuda språklek på öppen förskola el dyl.
 
Senast ändrad:
Jag är kluven.

Många föräldrar går inte till öppna förskolan eller på annat sätt vistas ute i samhället med sina barn vilket skapar ett utanförskap. Speciellt om barnet/föräldrarna har ett annat modersmål än svenska. Så för den delen så ja, en obligatorisk förskola. MEN inte vid 2 års ålder, det tycker jag är alldeles för tidigt. Snarare kring 4-5 år för att passa in för den obligatoriska förskoleklassen. Barngrupper bildas ofta redan på förskolan, vilket gör det svårt för ett barn som börjar först vid förskoleklass att komma in i gemenskapen och ett utanförskap fortsätter. Å andra sidan så finns det 15-timmars förskola för arbetslösa, föräldraledig samt allmän förskola från 3 års ålder, som många använder sig av. Ska man göra den obligatorisk så blir det stressigt att hinna fram och tillbaka för 3 timmar dagligen. Då borde den tiden utökas, men i en verksamhet som inte ens i dagsläget kan täckas med förskolepedagoger utan det får anställas barnskötare. Vad ska resurser, lokalerna och pengar komma ifrån?

Har mer att skriva, men måste åka och köra sonen.
Öppna förskolan kunde berätta tydligare att den existerar och var. Den kunde ha språklek och berätta extra tydligt för berörda föräldrar att den finns med den biten (kanske inte alls dumt för föräldern).

Att barngrupper bildas tidigt på förskolan är helt förfärligt och det är ännu värre om förskolepersonalen gör absolut ingenting för att få in nya barn i gruppen, mindre än ett stall gör för att få in en ny häst i hagen. Det är lätt att hamna i den situationen bara genom att flytta. Vilket vi gjorde, vid 4 års ålder. Vi trodde förskolepersonalen visste hur man får in nya barn i gruppen men vi var tvungna att gå in och berätta hur man gjorde efter ett år, tex hjälpa barnen att dela in grupper vid verksamhet så det inte alltid är samma barn som blir utanför. Det blev bättre då, men de verkade inte respektera sin verksamhet eller tro på den eller på att de kunde påverka barnens behandling av varandra. (dvs tillbaka till vad @skogaliten sa, vilket är oroande och inte alls bra tror jag)
 
Öppna förskolan kunde berätta tydligare att den existerar och var. Den kunde ha språklek och berätta extra tydligt för berörda föräldrar att den finns med den biten (kanske inte alls dumt för föräldern).

Att barngrupper bildas tidigt på förskolan är helt förfärligt och det är ännu värre om förskolepersonalen gör absolut ingenting för att få in nya barn i gruppen, mindre än ett stall gör för att få in en ny häst i hagen. Det är lätt att hamna i den situationen bara genom att flytta. Vilket vi gjorde, vid 4 års ålder. Vi trodde förskolepersonalen visste hur man får in nya barn i gruppen men vi var tvungna att gå in och berätta hur man gjorde efter ett år, tex hjälpa barnen att dela in grupper vid verksamhet så det inte alltid är samma barn som blir utanför. Det blev bättre då, men de verkade inte respektera sin verksamhet eller tro på den eller på att de kunde påverka barnens behandling av varandra. (dvs tillbaka till vad @skogaliten sa, vilket är oroande och inte alls bra tror jag)
Om det jag skrivit verkar knasigt och dubbelt menar jag i realiteten att bytet från en verksamhet i kommunen som verkligen trodde på sig själva och det jobb de gjorde till en verksamhet i samma kommun som inte gjorde det alls var tydlig. Pengarna och barngruppens storlek var densamma, ledningen, förskolechefen, var olika.
 
Jag tror förskolor till viss del skiljer sig beroende på var i landet man befinner sig ner till att det är personberoende. Rätt person på rätt plats påverkar hela verksamheten uppifrån chefen ner till vikarien. I vissa delar av landet är det "lätt" att få tag i bra personal, sen måste man kunna erbjuda en bra arbetsmiljö också för att behålla personalen i verksamheten under en längre period (x antal år) vilket ger stabilitet.

Att det skulle vara dåligt för ett treårigt barn att vara på en bra fungerande förskola borde snarare vara ett undantag än en regel. Tvärtom, så visar studier på att det är bra med förskola för nästan alla. (Att ta upp enbart barn till invandrare utan svenska som enda anledning att gå i förskola blir lite skevt här.)

Självklart är föräldrar och trygghet viktigt! Men det ena utesluter inte det andra. Barn utvecklas tillsammans med andra barn och vuxna, de lär sig enormt mycket från låg ålder av att se samspel, ge och ta, rutiner, testa sina gränser, knyta an till andra utanför familjen osv. Sånt som en öppen förskola, lekpark eller lek med kusiner inte fyller på riktigt samma sätt. Att komma in som fyraåring i förskolan är kanske lite sent (men såklart inte för sent för att hinna hämta ikapp), för redan då ligger man kanske efter de yngre barnen i rutiner, övergångar eller samspel med andra.

Men, även om jag är positiv till (bra fungerande!) förskolor så tycker inte jag att det motiverar att göra förskolan obligatorisk. (Nu tror inte jag att det är någon risk dock.)
 
Men säger myndigheterna det?
Jag upplevde ditt inlägg lite rörigt, kanske bara är jag som är trött i huvudet men det här kan jag iaf svara på. Nej det är inget direkt uttalat att förskola är bättre än hemmet men som jag skrev så uppfattas det lätt så av de uttalanden som görs av myndigheter och de människor som jobbar där.
En vän till mig har fått försvara sitt beslut med nebbar och klor på BVC för som läkaren uttryckte sig "det är där barnen lär sig att bete sig". Hon ringde och grät och undrade vad jag som pedagog ansåg om att hon valt att hålla sonen hemma tills han blev 4 (gick sedan som 15 timmars det år han fyllde 5 och det var också hela tiden hennes tanke). Föräldrarna är musiker och har kunnat pussla ihop sin vardag utan att deras 3 barn behövt vara på förskolan men dom har ändå varit noga med besök på exempvis öppna förskolan, lekparker och har stora kalas för barnen så dessa barn har stor social kontakt med jämnåriga.

Jag- precis som du- är inne på att förskola och skola ska vara mer anpassad men jag har inte haft en tanke på att det skulle tas bort men jag tror inte lösningen heller är att tidigarelägga den obligatoriska verksamheten.
Barnomsorg skulle kunna erbjudas i oändligt antal former för att ge barn bästa möjliga förutsättningar men det svenska systemet har gjort att exempelvis dagbarnvårdare i många kommuner är helt utfasade (i min kommun vill man exempvis inte ha verken dagbarnvårdare eller privata förskolor pga merkostnader för kommunen)
 
Vi möter osäkra föräldrar som vill ha sina barn hemma men som inte vill gå emot systemet. Vi möter föräldrar som nog anser att förskolan är så bra att även om barnet skadat sig allvarlig så är det bästa för barnet att bara snabbt ta det till läkaren för att sedan frakta tillbaka barnet på förskolan.
Barn som knappt träffar sina familjer på veckorna därför att barnen tillbringar nästan all sin vakna tid på förskolan (6-18). Barn som skulle kunna följa med vilken förälder som helst hem bara för att få vara den som får vara någon annanstans.


Med allt detta sagt, tycker jag då förskolan är dålig? Nä jag tycker förskolan kan erbjuda mycket i måttliga mängder men förskolan är heller inte det bästa för alla.
Om jag skulle komma med ett förslag så skulle jag heller lägga pengar på att utbilda föräldrar. Visa vad mycket dom faktiskt kan ge som förskolan inte kan. Så att förskolan kan gå tillbaka till att vara ett komplement för hemmen. Inte en ersättning.

Vart min åsikt lite tydligare? Lite mer nyanserad iaf?

Nyanserad? Nej.

Jag har tillåtit mig att placera det centrala i din argumentation i citatet ovan, och jag ser en tydlig argument för att "barn ska vara hemma med sina föräldrar", vilket också tycks vara den grundläggande ideologiska åsiktene.

I ursprungsinlägget, såg jag också hur en kanske ärvd avsky mot socialdemokrater skynmtade fram.
Det brukar vara riktigt svårt för dom som fått höra hur hemska socialdemokrater är i barndomshemmet, att se något annat än guilt by association vad avser S.

Jag vet inte ens vad du skulle se för alternativ till förskolan, som inte handikappar kvinnor genom att skicka tillbaka dem till spisen, eller där barn passas av i stort sett ingen, utan att t.ex. grannen i trapphuset är den som nödtorftigt ser barnet. Eller att man tvingar en litet för gammal och trött mor- eller farförälder att passa barnet? Eller att barnet följer med till jobbet, där barnet kanske sitter delar av dagen i enbil för att inte skada sig.

I ovanstående scenarios, så lär det inte förekomma så värst mycket pedagogisk verksamhet, utan då kan man snacka barnförvaring.

Och så kommer vi tillbaka till situationen med kvinnor som inte jobbar, utan som passar barn.

Förskolan har inte kommit till för att barn ska få pedagogik verkasamhet i första hand, utan för att barn vars föräldrar jobbar, ska ha en trygg plats för barnen att vara på under deras arbetsdag, där barnen tas om hand av utbildade pedagoger, och verksamheten är genomtänkt.

Skuldbeläggandet av föräldrarsom tycker att barnet ska vara i förskolan, som du ger uttryck för ovan är skrämmande.
Vad är det för något konstigt med att gå till doktorn, få ett plåster, eller ett stygn, och sedan gå tillbaka till förskolan?

Jag ser egentligen mest argument för att se till att barn ska slippa gå i något så hemskt som förskola, annat än korta stunder..

En åsikt som jag egentligen tror är ideologiskt betingat.
Den brukar hänga ihop med sådan som utbredd religiositet, en konservativ allmänborgerlig inriktning, intensiv avsky för allt som har att göra med socialdemokrater och vänsterpartister (socialister och kommunister brukar den äldre generationen säga).

Har du funderat på ett karriärbyte?
 
Det är ju förskoleläraren som ska skapa en anpassad lärmiljö och smågrupper med god gruppdynamik. En grupp som gör allt tillsammans på samma sätt är ju kaotisk, och jag förstår inte varför vissa väljer att fortsättningsvis jobba så.

Jobbar gruppen i anpassad och insprirerande lärmiljö så gör det nog gott för de flesta barn att delta i verksamheten.

Men inte som obligatorisk från två år. Men från tre ser jag gärna att barnen bör få tillgång till den pedagogiken.
 
Nyanserad? Nej.

Jag har tillåtit mig att placera det centrala i din argumentation i citatet ovan, och jag ser en tydlig argument för att "barn ska vara hemma med sina föräldrar", vilket också tycks vara den grundläggande ideologiska åsiktene.

I ursprungsinlägget, såg jag också hur en kanske ärvd avsky mot socialdemokrater skynmtade fram.
Det brukar vara riktigt svårt för dom som fått höra hur hemska socialdemokrater är i barndomshemmet, att se något annat än guilt by association vad avser S.

Jag vet inte ens vad du skulle se för alternativ till förskolan, som inte handikappar kvinnor genom att skicka tillbaka dem till spisen, eller där barn passas av i stort sett ingen, utan att t.ex. grannen i trapphuset är den som nödtorftigt ser barnet. Eller att man tvingar en litet för gammal och trött mor- eller farförälder att passa barnet? Eller att barnet följer med till jobbet, där barnet kanske sitter delar av dagen i enbil för att inte skada sig.

I ovanstående scenarios, så lär det inte förekomma så värst mycket pedagogisk verksamhet, utan då kan man snacka barnförvaring.

Och så kommer vi tillbaka till situationen med kvinnor som inte jobbar, utan som passar barn.

Förskolan har inte kommit till för att barn ska få pedagogik verkasamhet i första hand, utan för att barn vars föräldrar jobbar, ska ha en trygg plats för barnen att vara på under deras arbetsdag, där barnen tas om hand av utbildade pedagoger, och verksamheten är genomtänkt.

Skuldbeläggandet av föräldrarsom tycker att barnet ska vara i förskolan, som du ger uttryck för ovan är skrämmande.
Vad är det för något konstigt med att gå till doktorn, få ett plåster, eller ett stygn, och sedan gå tillbaka till förskolan?

Jag ser egentligen mest argument för att se till att barn ska slippa gå i något så hemskt som förskola, annat än korta stunder..

En åsikt som jag egentligen tror är ideologiskt betingat.
Den brukar hänga ihop med sådan som utbredd religiositet, en konservativ allmänborgerlig inriktning, intensiv avsky för allt som har att göra med socialdemokrater och vänsterpartister (socialister och kommunister brukar den äldre generationen säga).

Har du funderat på ett karriärbyte?
Men oj nu tar du i från tårna och lite till. Inget av det du uttrycker i ditt inlägg stämmer om min åsikter.
Jag har inget emot S generellt (mina föräldrar har knappt pratat politik i min uppväxt så vet faktiskt inte vad dom röstar på ens). Vi har haft ett bra (S)styre i kommunen (som sagt bra förutsättningar I förskolan jämfört med många andra).

Jag tycker att barn generellt har det bra i förskolan och jag trivs med mitt jobb men det betyder inte att jag tycker det är det bästa för alla barn och absolut inte i den utsträckning som många barn tvingas vara idag pga hur samhället ser ut.
Skador, visst om en tejp fixar skadan men när ska barnet få vila. Alltså hur allvarlig skada ska man åka tillbaka till förskolan med. Vi har haft allt från små tejpade sår till brutna lämmar och hjärnskakningar som alla kommer tillbaka efter läkarbesök. Jag relaterar till mig själv. Jag skulle inte åka tillbaka på jobbet verken med brutet ben eller hjärnskakning samma dag som det inträffar.

Alternativ då. Ja jag skulle som jag nämnde i tidigare inlägg gärna se att man kommer tillbaka till att erbjuda exempvis dagbarnvårdare och fler privata alternativ (min kommun säger stopp för båda delarna) men att man kanske ser över exempvis kraven för att bli dagbarnvårdare.
Kanske går det att se över systemet för kortare arbetsdagar så att det gynnar båda vårdnadshavarna att ha kortare dagar osv. Jag vill tro att det ska finnas alternativ så att alla barn ska få det så bra som möjligt. Jag menar inte att alla skulle må bäst av att vara hemma heltid heller vilket du gärna vill få det att låta som. Och att jag av den åsikten - som jag faktiskt inte har och heller aldrig uttryckt- borde byta yrke.
Lite magstarkt att komma med sådana förslag på grund av dina egna förutfattade meningar
 
Tänk dig ett scenario där alla vuxna skulle jobba med precis samma sak, där du oavsett om du är social eller ej tvingas att vara social mellan 10 och 12 timmar på ett dygn. Där du oavsett om du tycker om musik eller ej tvingas sitta bredvid en högt spelande högtalare. Där de finns lite eller inget utrymme att gå undan en stund och där raster är obefintlig.
När du sedan klagar får du en klapp på axeln, kanske en kram och någon som säger tyvärr finns det inga alternativ, det är bra för dig och din utveckling att vara här.

Går inte in på det här med skadade barn, det känns väl självklart att om ett barn varit på sjukhuset att föräldern hämtar.

Men det här med att barnen inte får gå undan och måste vara där ljudvolymen är som högst osv. Det låter ju inte så bra. Det verkade inte vara så där mitt barn gick på förskola och det var inte så när jag gick på förskola 8-17 när jag var liten. Det fanns absolut rum att gå undan och leka ensam i både då för mig och för mitt barn för fem år sedan. Det fanns också flexibilitet nog att han kunde gå till småbarnsavdelningen då småbarnen sov utan att någon stoppade det på första förskolan.

Den erfarenhet jag fick av att hämta lite senare eller lämna lite tidigare var en pedagog och 1-3 barn i mycket lugn och mys. Då fick man en känsla av att barnet fick lära känna pedagogerna lite bättre än de som hade 9-15 dagar då det var som mest rörelse. Har ni inte alls något lite lugnare rum för barnen? Det känns ändå som att den verksamheten ni har inte riktigt är igenkänningsbar med den verksamhet mitt barn gick på eller som jag gick på som liten med frivilliga lässtunder och annat. Kanske går det att se om det går att finna ett utrymme för lugn för barnen så de kan gå undan osv?

Med allt detta sagt, tycker jag då förskolan är dålig? Nä jag tycker förskolan kan erbjuda mycket i måttliga mängder men förskolan är heller inte det bästa för alla.
Om jag skulle komma med ett förslag så skulle jag heller lägga pengar på att utbilda föräldrar. Visa vad mycket dom faktiskt kan ge som förskolan inte kan. Så att förskolan kan gå tillbaka till att vara ett komplement för hemmen. Inte en ersättning.

Vart min åsikt lite tydligare? Lite mer nyanserad iaf?

Visst är det väl bra att kommunerna erbjuder föräldrautbildningar. Men jag vet inte om jag tycker det är bättre att ha tvång på det än tvång för att gå på förskola.
 
2 år är ju supertidigt. Vid 3 år förstår jag ändå vitsen, men tycker inte det ska vara obligatoriskt.

Underligt förslag att ta bort maxtid för barn till föräldralediga/arbetslösa osv helt också. Kanske längre än 15h, men inte 60.
 
Går inte in på det här med skadade barn, det känns väl självklart att om ett barn varit på sjukhuset att föräldern hämtar.

Men det här med att barnen inte får gå undan och måste vara där ljudvolymen är som högst osv. Det låter ju inte så bra. Det verkade inte vara så där mitt barn gick på förskola och det var inte så när jag gick på förskola 8-17 när jag var liten. Det fanns absolut rum att gå undan och leka ensam i både då för mig och för mitt barn för fem år sedan. Det fanns också flexibilitet nog att han kunde gå till småbarnsavdelningen då småbarnen sov utan att någon stoppade det på första förskolan.

Den erfarenhet jag fick av att hämta lite senare eller lämna lite tidigare var en pedagog och 1-3 barn i mycket lugn och mys. Då fick man en känsla av att barnet fick lära känna pedagogerna lite bättre än de som hade 9-15 dagar då det var som mest rörelse. Har ni inte alls något lite lugnare rum för barnen? Det känns ändå som att den verksamheten ni har inte riktigt är igenkänningsbar med den verksamhet mitt barn gick på eller som jag gick på som liten med frivilliga lässtunder och annat. Kanske går det att se om det går att finna ett utrymme för lugn för barnen så de kan gå undan osv?



Visst är det väl bra att kommunerna erbjuder föräldrautbildningar. Men jag vet inte om jag tycker det är bättre att ha tvång på det än tvång för att gå på förskola.
Exakt. Det är pedagogernas ansvar att anpassa verksamheten för barnen. Är det stökigt, får de hitta på ett sätt att göra det lugnare. Behöver vissa barn springa och ropa mycket behöver de få göra det på ett sätt som inte stör de som behöver lugn.
 
Jag tycker att det är mycket udda, att så många som jag träffat på som jobbar inom förskolan, visar en så pass negativ inställning till just - förskola, precis som du gör här?

Varför jobbar man då inom en verksamhet som man verkar tycka är olämplig att den ska finnas, och att barn egentligen borde vara hemma med sina föräldrar?

Om man istället anser att vissa egenskaper hos dagens förskola är dåliga, t.ex. för stora barngrupper, för lite personal, personal med dålig utbildninge, för stora enheter, för dålig mat eller vad det kan vara, skulle jag ha stor förståelse för, men just att ifrågasätta att barn ska vara på förskola, hur länge de ska vara där, och från vilken ålder och egentligen tycka att barnen skulle ha det bättre hemma hos föräldrarna, kan ju i sig vara en förklaring till att barn blir stressade i förskolemiljö.

Barnen tas ju om hand av någon som innerst inne tycker att barnen borde vara någon annanstans.

I frågan huruvida och förskola ska vara obligatorisk från 2 år eller ej, har jag egentligen ingen åsikt, samtidigt som jag observerat att kommunerna sparat så mycket de kunnat, och det därför resulterat i bl.a. stora barngrupper.

Men att hänvisa till stora barngrupper, och lite personal, som argument mot en förändring i förskolan, där de stora grupperna, bl.a. drivs fram av dräneringen av skattemedel till diverse stolliga nyliberala experiment som vinstdrivande skolor/förskolor med mera, där skattemedel i stort sett skänks bort till vinstdrivandse företag, vittnar om att analysen från din sida är minst sagt grund.

Tycker man att miljön i förskolan är dålig p.g.a. av under många år drivna besparingar, så kanske man borde jobba mot besparingarna i stället?
Håller med om detta faktiskt, och är väldigt glad över att jag varken märkt sådana tendenser hos vår personal eller sett de dela något privat (i så fall är jag hellre lyckligt ovetande). Visst att förskolan ska ha barnens perspektiv, men det sista jag behöver för varken min eller mina barns skull är att dagligen lna barnen till nån som dömer mig för att de är där.
 
Men oj nu tar du i från tårna och lite till. Inget av det du uttrycker i ditt inlägg stämmer om min åsikter.
Jag har inget emot S generellt (mina föräldrar har knappt pratat politik i min uppväxt så vet faktiskt inte vad dom röstar på ens). Vi har haft ett bra (S)styre i kommunen (som sagt bra förutsättningar I förskolan jämfört med många andra).

Jag tycker att barn generellt har det bra i förskolan och jag trivs med mitt jobb men det betyder inte att jag tycker det är det bästa för alla barn och absolut inte i den utsträckning som många barn tvingas vara idag pga hur samhället ser ut.
Skador, visst om en tejp fixar skadan men när ska barnet få vila. Alltså hur allvarlig skada ska man åka tillbaka till förskolan med. Vi har haft allt från små tejpade sår till brutna lämmar och hjärnskakningar som alla kommer tillbaka efter läkarbesök. Jag relaterar till mig själv. Jag skulle inte åka tillbaka på jobbet verken med brutet ben eller hjärnskakning samma dag som det inträffar.

Alternativ då. Ja jag skulle som jag nämnde i tidigare inlägg gärna se att man kommer tillbaka till att erbjuda exempvis dagbarnvårdare och fler privata alternativ (min kommun säger stopp för båda delarna) men att man kanske ser över exempvis kraven för att bli dagbarnvårdare.
Kanske går det att se över systemet för kortare arbetsdagar så att det gynnar båda vårdnadshavarna att ha kortare dagar osv. Jag vill tro att det ska finnas alternativ så att alla barn ska få det så bra som möjligt. Jag menar inte att alla skulle må bäst av att vara hemma heltid heller vilket du gärna vill få det att låta som. Och att jag av den åsikten - som jag faktiskt inte har och heller aldrig uttryckt- borde byta yrke.
Lite magstarkt att komma med sådana förslag på grund av dina egna förutfattade meningar
Det är väl (ännu) inte tillåtet för kommunerna att sätta stopp för pedagogisk omsorg? Dock ute på remiss nu med förslag både att stoppa eller att höja kraven, så där finns ju möjlighet att påverka om du vill.

Tillägg; våran kommer dock runt det genom att säga att det inte finns efterfrågan (vilken är svårt att se när det inte finns nån tillgänglig).
 
Absolut inte! Många barn har egentligen inte utbyte av förskola innan 4 års ålder då det är först då som leka med kompisar börjar förekomma. Innan dess är föräldrarna de viktigaste anknytningspersonerna. Jag har mitt barn på förskola (korta dagar) men jag inbillar mig inte att det är för hennes bästa, hon har det bra där men skulle ha det bäst hemma. Stimulans är också överskattat, barn behöver mer lugn och ro än de kan erbjudas på de flesta förskolor. Att stressa till förskolan på morgonen och komma hem trött på eftermiddagen är många små barns vardag, tyvärr. Jag tror det finns en anledning att många unga vuxna mår dåligt efter att barngrupperna på förskolorna blivit större när de var små.

Visst finns det de barn som har instabila familjer och där ser jag en poäng men hellre att samhället går in och hjälper vårdnadshavarna att skapa en trygg hemmiljö för barnen.

Nu låter jag helt anti förskola, vilket jag inte är. Men att sätta små barn i stora barngrupper långa dagar är inte för barnens bästa någonstans, och det är vad som sker när man måste jobba åttatimmarsdagar för att få samhällets tillväxtspiral att snurra. Så absolut nej för att tvinga in fler familjer och barn i det.
Nu antar jag att förskola är mkt individuellt, dvs från barn till barn, hur bra det är. Men på vad grundar du att "många barn har egentligen inte utbyte av förskola innan 4 års ålder"?
Som sagt, jag förstår att det är mkt individuellt men ser jag till min brorson samt mina kompisars barn så älskar de förskolan (ålder 2-3 år). Tex var min brorson rikigt ledsen i våras när han inte fick gå på förskolan under en period om 7-10 dagar pga förskolans egna påhittade regler med anledning av Covid (reglerna togs sen bort då de som sagt inte kom från varken FMH eller kommunen). Min bror och svägerska har ju inte alls den pedagogiska utbildningen som förskolelärare har och kan därmed inte heller ge/lära det som förskolelärare kan ge/lära.
 
Nu antar jag att förskola är mkt individuellt, dvs från barn till barn, hur bra det är. Men på vad grundar du att "många barn har egentligen inte utbyte av förskola innan 4 års ålder"?
Som sagt, jag förstår att det är mkt individuellt men ser jag till min brorson samt mina kompisars barn så älskar de förskolan (ålder 2-3 år). Tex var min brorson rikigt ledsen i våras när han inte fick gå på förskolan under en period om 7-10 dagar pga förskolans egna påhittade regler med anledning av Covid (reglerna togs sen bort då de som sagt inte kom från varken FMH eller kommunen). Min bror och svägerska har ju inte alls den pedagogiska utbildningen som förskolelärare har och kan därmed inte heller ge/lära det som förskolelärare kan ge/lära.
Tillägg, själva motionen är jag dock emot samtidigt som jag förstår bakgrunden till motionen. Har dock inget direkt förslag hur man löser den problematik som skapas av att barn hamnar utanför.
 
  • Gilla
Reactions: Is
Går inte in på det här med skadade barn, det känns väl självklart att om ett barn varit på sjukhuset att föräldern hämtar.

Men det här med att barnen inte får gå undan och måste vara där ljudvolymen är som högst osv. Det låter ju inte så bra. Det verkade inte vara så där mitt barn gick på förskola och det var inte så när jag gick på förskola 8-17 när jag var liten. Det fanns absolut rum att gå undan och leka ensam i både då för mig och för mitt barn för fem år sedan. Det fanns också flexibilitet nog att han kunde gå till småbarnsavdelningen då småbarnen sov utan att någon stoppade det på första förskolan.

Den erfarenhet jag fick av att hämta lite senare eller lämna lite tidigare var en pedagog och 1-3 barn i mycket lugn och mys. Då fick man en känsla av att barnet fick lära känna pedagogerna lite bättre än de som hade 9-15 dagar då det var som mest rörelse. Har ni inte alls något lite lugnare rum för barnen? Det känns ändå som att den verksamheten ni har inte riktigt är igenkänningsbar med den verksamhet mitt barn gick på eller som jag gick på som liten med frivilliga lässtunder och annat. Kanske går det att se om det går att finna ett utrymme för lugn för barnen så de kan gå undan osv?



Visst är det väl bra att kommunerna erbjuder föräldrautbildningar. Men jag vet inte om jag tycker det är bättre att ha tvång på det än tvång för att gå på förskola.

Våra lokaler är inte direkt utformad för att gå undan (den gruppen jag jobbar i har ett stort rum till förfogande). Det som har gjorts sedan jag började på just den här förskolan (för ett år sedan) är att dels har rummet delats av med låga ljudväggar. Sedan tömde jag en skrubb (ca 2 meter lång och 1 meter bred)där jag vet att barnen inte får vara egentligen (väggarna är omålade och skrubben är egentligen bara en väg för att ta sig till krypvinden) men det har jag gjort till lite kuddrum. Vet att det inte är helt ok men då vi, när jag skapade rummet, hade ett barn i behov som verkligen behövde kunna stänga in sig så såg cheferna mellan fingrarna. Jag har också tagit en del av personalrummet och skillt av med draperier så det finns en liten avskild läshörna för barnen men det är inte helt optimalt då dels personalen vill vara där ostört om dom har rast och dels så blir det lite för långt bort för att man ska vilja släppa barnen dit själv utan närvarande vuxen men det funkar.
Tyvärr är vi bara på den avdelningen 15timmar veckan övrig tid är vi hopslagen med andra avdelningen på en annan våning i byggnaden. Tyvärr är inte dom lika mån om möjligheten att gå undan så då är det dels väldigt många barn och lite eller ingen möjlighet att gå undan helt. Lugnaste stället där är målarrummet för där kan "bara" 6 barn vara åt gången. Deras läshörnor är 2 soffor. Den ena plaserad i fantasileks hörnan (prova ta det lugnt och läsa en saga samtidigt som någon leker mamma pappa barn ) och en har dom nyligen placerat vid bil-lek och spelhörnan. Lite bättre än den andra men skulle inte säga att det är lugnt.
Jag är nog den pedagog som kanske värdesätter vikten av valfritt lugn mest (mycket pga tinnitus).
Naturligtvis jobbar vi alla för att hela tiden hitta sätt för att skapa bra miljöer för barnen där alla mår bra men dels är det många olika barn med många olika behov som ska samsas om samma lokaler där ofta dom med mest behov som får styra möbleringen för just den barngruppen. Sedan är vi pedagoger olika. Jag har exempvis aldrig sökt mig till stora folksamlingar och somsagt har tinnitus så jag ser värdet av lugnet medans jag har kollegor som kanske alltid dras till händelserna centrum och dom ser kanske mer vikten av översyn och att barnen ska känna rörelsefrihet och aktivering. Oftast tror jag att vi kompliterar varandra men varje personal-lag har ju sin tanke med respektive avdelningen.

Före 7 och efter 15 är Vi är också ihopslagen med alla avdelningar + fritids (då fritidspersonalen behöver lägga sin arbetstid i skolan) så vi har ganska jämn belastning över dagen (mellan 6 och 7 brukar vi ta emot ca 20 barn i åldrarna 1 till 10 år )
Lugnast stunden sett till barnantal är nog mellan 7 och 7.30 då har fritids gått till sin avdelning och vi har inte tagit emot alla frukost barn än.
 
Det är väl (ännu) inte tillåtet för kommunerna att sätta stopp för pedagogisk omsorg? Dock ute på remiss nu med förslag både att stoppa eller att höja kraven, så där finns ju möjlighet att påverka om du vill.

Tillägg; våran kommer dock runt det genom att säga att det inte finns efterfrågan (vilken är svårt att se när det inte finns nån tillgänglig).
Vet inte hur det funkar men dagbarnvårdare avskaffades långt före jag utbildade mig. Min mamma va dagbarnvårdare när storebror va liten för närmare 35 år sedan och hon va nog bland de sista i kommunen. Jag har efterfrågat det då min son inte riktigt trivs inom förskolan men fattade det som att de hänvisade till merkostnader och att kommunen inte kan garantera kvalité på sådan utbildning typ.
Det finns en privat förskola som funnits så länge jag kan minnas men försök till att starta nya föräldrakooperativet/ pedagogkooperativ har kommunen satt sig på tvären ordentligt för och stretat emot tills de som är drivande har givit upp. Kommunen hymlar inte med att dom inte vill stötta privata alternativ men hur allt gått till runt ansökningar och avslag är jag inte insatt i tyvärr.
 
Nu antar jag att förskola är mkt individuellt, dvs från barn till barn, hur bra det är. Men på vad grundar du att "många barn har egentligen inte utbyte av förskola innan 4 års ålder"?
Som sagt, jag förstår att det är mkt individuellt men ser jag till min brorson samt mina kompisars barn så älskar de förskolan (ålder 2-3 år). Tex var min brorson rikigt ledsen i våras när han inte fick gå på förskolan under en period om 7-10 dagar pga förskolans egna påhittade regler med anledning av Covid (reglerna togs sen bort då de som sagt inte kom från varken FMH eller kommunen). Min bror och svägerska har ju inte alls den pedagogiska utbildningen som förskolelärare har och kan därmed inte heller ge/lära det som förskolelärare kan ge/lära.
Jag tänker också att det är extremt individuellt. Jag ser ganska små barn (har ingen direkt ålder men säg speciellt väldigt fysiskt aktiva barn där hemmet av olika anledningar inte har möjlighet att uppfylla barnets rörelsebehov).Tänker att en 2 åring generellt kanske inte har behovet av social kontakt av jämnåriga på det viset men rörelsebehovet kan ju vara extremt stort där förskolan kan ha en fördel jämt emot hemmet. Men sedan finns det många som min son, han är jätte fysiskt aktiv och vi trodde att han skulle älska förskolan (skolade in som 1.5 åring)- så blev det inte, är idag 4.
Alltså han hatar inte förskolan men fick han välja skulle han alla dagar i veckan välja att vara hemma eller hos släktingar. Han gråter ofta av tanken på att behöva vara på förskolan och han skulle aldrig säga att han längtar till förskolan trots att han enligt pedagogerna är en populär kompis och gillar alla aktiviteter (vilket han också säger). Vi bytte förskola temporärt i våras (så han var på min förskola men på annan avdelning) men det blev samma. Han har mycket kompisar, leker mycket men han vill verkligen inte vara där bara. Ingen av pedagogerna kan se något som tyder på att han inte trivs annat än att han lätt tar till tänderna när kompisar inte lyssnar.
Där av har vi sökt alternativ men enda alternativet är att vi anpassar oss (går ner i tid, ta ut föräldra dagar och pusslar med scheman. Som tur är har sambon lite säsongsjobb så han är mest ledig vintertid och jag har ferietjänst så är ledig nästan hela sommaren)
 
Jag har inga synpunkter om motionen man kan inte riktigt få grepp om varför det skulle vara dåligt för min 16 månader gamla dotter på förskolan?

Inskolningen var rätt tuff men sen den var klar verkar hon trivas utmärkt. Hon får mycket mer stimulans och variation än om hon är hemma med oss, hon är verkligen vild och energisk och vill göra saker hela tiden. Hon är trygg med personalen. Miljön har jag upplevt som lugn absoluta majoriteten av tiden. Det finns flera olika rum på avdelningen så de kan välja aktiviteter. Hon sover fortfarande ett par timmar om dagen medan hon är där. Hon äter bättre där än hemma. Hon får träna på samspelet med andra barn. De kanske inte "leker" än men de samspelar absolut.

Jag ser en del föräldrar som i princip bara "förvarar" sina egna barn när de är hemma med dem. Vi försöker undvika det men det är svårt att vara barnorienterad i sina aktiviteter hela dagarna när man är hemma.
 
Jag har inga synpunkter om motionen man kan inte riktigt få grepp om varför det skulle vara dåligt för min 16 månader gamla dotter på förskolan?

Inskolningen var rätt tuff men sen den var klar verkar hon trivas utmärkt. Hon får mycket mer stimulans och variation än om hon är hemma med oss, hon är verkligen vild och energisk och vill göra saker hela tiden. Hon är trygg med personalen. Miljön har jag upplevt som lugn absoluta majoriteten av tiden. Det finns flera olika rum på avdelningen så de kan välja aktiviteter. Hon sover fortfarande ett par timmar om dagen medan hon är där. Hon äter bättre där än hemma. Hon får träna på samspelet med andra barn. De kanske inte "leker" än men de samspelar absolut.

Jag ser en del föräldrar som i princip bara "förvarar" sina egna barn när de är hemma med dem. Vi försöker undvika det men det är svårt att vara barnorienterad i sina aktiviteter hela dagarna när man är hemma.
Nej alltså tvång på att ha barn på förskola kan ju diskuteras men tror inte att det är dåligt för barnen, i alla fall inte om förskolan fungerar som den ska. Jag var på förskola från 6 mån och vad jag hört trivdes jag utmärkt. Som ensambarn var det super att få den möjligheten att umgås med andra barn om dagarna tidigt och mycket.
 

Liknande trådar

Övr. Barn https://www.expressen.se/debatt/varfor-ska-alla-barn-tvingas-in-i-forskolan/ Först slopades vårdnadsbidraget som gav föräldrarna...
2
Svar
24
· Visningar
3 225
Senast: Is
·
Småbarn Behöver lite råd och tankar från erfarna föräldrar och gärna från er som jobbar inom förskoleverksamheten. Sonen började på dagis i...
Svar
6
· Visningar
1 487
Senast: Sonic76
·
  • Låst
Övr. Barn Det som förr hette dagis har nu bytt namn till förskola och har, åtminstone på pappret, en pedagogisk inriktning. Jag har lite...
2
Svar
26
· Visningar
2 694
Senast: kamomillo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp