Ojämställd föräldraledighet för att ”vila”

[Pontevecchio]

Poängen med att spara föräldradagar för det ändamålet är ju att den typen av ledighet, om den ansöks om korrekt, till skillnad från annan typ av ledighet inte kan nekas av arbetsgivaren. Vilket man inom ex vården kan vara rätt säker på sker vid ansökan om semesterdagar eller tjänstledigt under tex julhelgen.

Absolut. Jag svarade utifrån ett rent ekonomiskt perspektiv.

 

[Pontevecchio]

Att det skulle kosta mer för staten att jag är hemma i stället för min sambo har jag svårt att se. Min sambo som tjänar mer arbetar och betalar då mer skatt än vad jag gör när jag arbetar. Och jag är hemma och får ett lägre bidrag än vad min sambo skulle ha fått om han är hemma.
Jag förstår dock att man vill få bort normen om att det är kvinnorna som ska vara hemma med barnen och att de får sämre lön pga att kvinnorna förväntas skaffa barn och vara borta stor del av arbetslivet. Det vill jag också. Som jag skrev så måste vi få vara olika men på lika vilkor. Men jag tycker fortfarande att vi som föräldrar ska ha rätt att bestämma hur vi ska vara hemma med våra barn. Andra får tycka annorlunda utifrån deras preferensram. Värre än så är det inte.

För att när det är normen att mammorna ska vara föräldrarlediga är det även norm att de ska sköta VAB och ledigheter och hushållet. Ihop med arbete leder det till mer psykisk ohälsa och sjukskrivningar. Jämställda familjer har friskare kvinnor. Vilket gynnar samhället.

Är det 5 000 efter Föräldrarlön? har ni ens kollat upp hans ersättning via jobbet?

 

[Raderad medlem 6459]

@Kristall10 Alltid i såna här trådar skriver folk att fastän de tagit mest föräldraledighet så står pappan SÅ nära barnen och är ofta deras förstahandsval. I alla andra trådar relaterat till barnen, typ nattning etc, så skriver mammorna om hur det går enklast och snabbast om de gör det för eftersom barnen är vana vid dem. Det är också uppenbart enklare för papporna att vara ifrån barnen än för mammorna, något vi också ser i alla andra trådar här på Buke. Jag får det inte gå att ihop.

Och om man nu kan vara så tajt med barnen utan att vara hemma med dem, varför väljer inte fler, typ du själv, att jobba för? Om det nu gör nada skillnad i relationen till barnen? Då borde ju dina oj så välfungerande hormoner varit nöjda med att jobba och träffa barnet när du kommer hem, det räcker ju för att få en finfin relation, man får ju tydligen massvis med tid ihop ändå?

 

[Pontevecchio]

Men... i grund och botten har väl även de som valt vad som anses vara jämställda lösningar på föräldraledigheten också gjort så för att de ville? Sen kan man slå sig för bröstet och tycka att ens skäl och vilja är bättre än någon annans men det är ju fortfarande "för att vi ville" det handlar om?

För övrigt har du fel, alla som anser att dagarna inte ska detaljstyras är inte kvinnor som tagit ut den mesta ledigheten själva.

Inte bara. Det jämställda som kommer med ett delat uttag är absolut en viktig puck för mig. Både för vårt förhållande, för hur jag vill att mitt barn ska fostras och för utvecklingen i samhället.

 

[Imogen]

Absolut. Jag svarade utifrån ett rent ekonomiskt perspektiv.

Men jag undrade utifrån ett rent ekonomiskt perspektiv varför det var mer fördelaktigt att ta ut 7 dagar i veckan och sen vara tjänstledig?

 

[Ajda]

@Kristall10 Alltid i såna här trådar skriver folk att fastän de tagit mest föräldraledighet så står pappan SÅ nära barnen och är ofta deras förstahandsval. I alla andra trådar relaterat till barnen, typ nattning etc, så skriver mammorna om hur det går enklast och snabbast om de gör det för eftersom barnen är vana vid dem. Det är också uppenbart enklare för papporna att vara ifrån barnen än för mammorna, något vi också ser i alla andra trådar här på Buke. Jag får det inte gå att ihop.

Och om man nu kan vara så tajt med barnen utan att vara hemma med dem, varför väljer inte fler, typ du själv, att jobba för? Om det nu gör nada skillnad i relationen till barnen? Då borde ju dina oj så välfungerande hormoner varit nöjda med att jobba och träffa barnet när du kommer hem, det räcker ju för att få en finfin relation, man får ju tydligen massvis med tid ihop ändå?

Karlarna har väl mer tid för barnen efter jobbet för de inte behöver natta, handla, städa, diska eller laga mat

 

[Pontevecchio]

Lite allmänna reflektioner.
Jag är, som synes tidigare i tråden, helt för lagstadgad 50/50. Nu kommer vi själva inte att göra så eftersom pappan kommer ta all fp (överkompensation osv).

Men, jag inser också att det är rätt priviligierat att kunna göra den uppdelningen. På sikt kommer det höja kvinnors lön, ja, men vi har ju också verkligheten idag att ta hänsyn till. Mest ekonomiskt hade det varit om jag som tjänar minst tar all fp men vi har möjligheten att snåla in och ändå kunna leva utan magsår över ekonomin.

Jag tänker att för att kunna lagstadga 50/50 så måste kvinnors lön höjas redan innan. Det är en klassfråga likväl som kvinnofråga.

Obs, jag tycker fortfarande att argument som "vi ville såhär pga FRI VILJA yada yada" är bullshit och idiotiskt. Men det finns också familjer (jag känner två) som rent ekonomiskt inte kan göra på annat sätt än att kvinnan tar all fp för de skulle inte ha råd att bo kvar där de bor med den sänkning av inkomst det innebär att mannen tar hälften fp.

Hur tänker ni?

Att man finner lösningar. Vi tappar alltså minst 20 000 ut i månaden när jag går hemma. Det svider så klart som fan. Därför tar jag inte full FL utan vi delar. Arbetar jag deltid förändrar det pengar ut rätt kraftigt då skatten är lägre när jag tjänar mindre. Vi sparar innan, för att ha en buffert. Vi sänker våra omkostnader och ökar passiva inkomster.

 

[Raderad medlem 6459]

Karlarna har väl mer tid för barnen efter jobbet för de inte behöver natta, handla, städa, diska eller laga mat

Tänkte inte på det .

 

[Pontevecchio]

Vad är det som gör att man blir så provocerad över att jag har känt väldigt starka ”moderskänslor” för mina barn?

Problemet är att du förutsätter att vi andra inte har det. Jag har enormt starka moderskänslor för mitt barn, framför allt beskyddarinstinkt. Trots att jag inte vill ta hela FL.

 

[Pontevecchio]

Jag tänker inte leva mitt liv i en jämställdhetskamp om det inte passar mig och mina egna intressen. Krasst? Ja, kanske. Osolidariskt? Kanske. Men jag lever bara en gång och jag vill inte att någon annan ska berätta för mig hur jag ska leva just mitt liv. Därför tänker jag inte så mycket på huruvida mina livsval cementerar könsroller eller inte.

I vår familj är det jag som har högst utbildning och drar in mest pengar. Det är också jag som är mest med barnet (dock inte på pappret, där jobbar jag som egenföretagare 100 % och min man jobbar 75 %). Vi lever inte ett sånt vidare jämställt liv rent objektivt, men vi lever det liv som passar oss och våra barn bäst. Ser inte riktigt varför vi ska ändra det då?

Jag vill vara hemma med barnet (snart barnen) mer än mannen vill, jag njuter på det mycket mer än vad han gör. Det är också så, av all forskning jag kunnat läsa mig till, att ett barn är mer beroende av sin mamma än sin pappa i början av sitt liv. Att vi då, i jämställdhetens tecken, ska göra något som vi faktiskt alla tre skulle må mindre bra av känns för mig fullkomligt orimligt.

Asså vad är det för forskning? jag har aldrig sett nån sådan. Du får göra ditt val men man ska vara medveten om att det har en kostnad. Ditt val cementerar roller som gör mitt val svårare. Så det är inte bara ur jämställdhet utan av solidaritet mot andra kvinnor. Särskilt när ni hävdar att forskning säger att vi gör fel och att era moderskänslor är starkare.

 

[Ajda]

Att man finner lösningar. Vi tappar alltså minst 20 000 ut i månaden när jag går hemma. Det svider så klart som fan. Därför tar jag inte full FL utan vi delar. Arbetar jag deltid förändrar det pengar ut rätt kraftigt då skatten är lägre när jag tjänar mindre. Vi sparar innan, för att ha en buffert. Vi sänker våra omkostnader och ökar passiva inkomster.

Såklart är det surt att tappa 20.000:-/mån. Men det är ju ändå en relativt kort period man är hemma. Speciellt om man delar på föräldradagarna.

 

[Badger]

Jag har också hört från mer än en pappa att första tiden är ganska tråkig och att det är roligare när barnen blir lite äldre (som i 6 mån+). Men jag tror att Lönn är nåt på spåren:

Jag har hört från fler än en mamma att första tiden är ganska tråkig och att det är lite roligare när barnen blir äldre. Själv tycker jag ju att 8-9 år slår 0-4 månader med hästlängder.

Men att det man skaffar är ju faktiskt ett barn och barn har olika åldrar och om man inte tänkte sig ha en varelse som kommer att vara mellan 0-30 år så kan man ju lika gärna skaffa någonting annat. För 0-30 blir den obevekligen, även om omvårdnaden kanske sjunker lite allteftersom.

Även om man älskar bebisar och tänker skaffa en bebis, inte ett barn, så kommer bebisen obevekligen ta slut förr eller senare och bli någonting annat. Någonting som kanske blir ledset om man fokuserar allt på nästa bebis.

 

[Kristall10]

Snyggt försök att ducka ämnet. Starta gärna en ny tråd om människors beteende på internetforum.

På vilket sätt upplever du att jag undviker ämnet? Det var en ärlig undran till varför folk går i taket för att jag som kvinna beskriver mina starka känslig för mina barn.

Jag tycker att jag svarat och förklarat min syn och mina känslor kring varför jag gärna är hemma med barnen under det första året samt varför vi valt att dela upp föräldrapenningen som vi gjort. Jag har inte skrivit ett ord om att jag tycker att andra har fel för att det tänker annorlunda eller att de är dåliga för att de inte upplever det på mitt sätt. Jag har tvärt emot hela tiden skrivit att alla är olika och så måste det få vara. Mina känslor och tankar är just mina och det är omöjligt för en annan att förstå dem fullt ut efterom att ingen annan kan ta över min hjärna och min kropp.
Om sedan du och andra här väljer att tolka saker för något annat än vad det är, så kan jag inte göra så mycket åt det. Det är fritt för alla läsare på ett forum att tolka det som skrivs som man själv vill. Du tolkar saker utifrån dina erfarenheter och preferenser och jag utifrån mina. Det är därför det också ofta blir konflikt. Men jag kan tycka att vuxna och vad jag förstår välutbildade människor bör kunna hålla god ton och inte göra påhopp på någon utifrån att man har olika åsikter. Visst har vi åsiktsfrihet i Sverige? Eller är det också något som jag hittat på?

 

[Kristall10]

Problemet är att du förutsätter att vi andra inte har det. Jag har enormt starka moderskänslor för mitt barn, framför allt beskyddarinstinkt. Trots att jag inte vill ta hela FL.

Vart har jag skrivit att jag förutsätter det? Det är dina ord, inte mina.

Hos oss är det pappan som har störst beskyddarinstinkt, detta trotts att han inte var föräldraledig det första året utan ”bara” umgicks med bäbis på fritiden. Jag är mer liberal med det mesta och tycker att barnen måste få prova på och lära sig.
Likadant i min systers familj, där är pappan näst intill överbeskyddande och där har pappa och mamma delat lika på dagarna.

 

[Viva]

Den här tråden för mig bara ännu mer övertygad om att vi behöver lagstadga om delad föräldraförsäkring. Folk är inte beredda att ge upp sin egen bekvämlighet för framtida generationer. Man kommer på hundra ursäkter angående varför men det landar i princip alltid i att man följer normer. Om det vore ett helt fritt val skulle vissa mamma ta mera, vissa pappor ta mera men räknade man genomsnittet skulle fördelningen vara mer jämn än den är nu.

 

[Kristall10]

@Kristall10 Alltid i såna här trådar skriver folk att fastän de tagit mest föräldraledighet så står pappan SÅ nära barnen och är ofta deras förstahandsval. I alla andra trådar relaterat till barnen, typ nattning etc, så skriver mammorna om hur det går enklast och snabbast om de gör det för eftersom barnen är vana vid dem. Det är också uppenbart enklare för papporna att vara ifrån barnen än för mammorna, något vi också ser i alla andra trådar här på Buke. Jag får det inte gå att ihop.

Och om man nu kan vara så tajt med barnen utan att vara hemma med dem, varför väljer inte fler, typ du själv, att jobba för? Om det nu gör nada skillnad i relationen till barnen? Då borde ju dina oj så välfungerande hormoner varit nöjda med att jobba och träffa barnet när du kommer hem, det räcker ju för att få en finfin relation, man får ju tydligen massvis med tid ihop ändå?

Fast ”alltid” är ju inte lika med sanningen för varje enskild familj. Eller?
I vår familj är det oftast pappan som nattar och diskar undan middagen och hjälper dottern med läxan efterom att jag de flesta vardagkvällar är ute i stallet. Behöver min sambo göra något någon kväll, tex de kvällar i veckan han är på buggkurs så tar jag nattningen. Så har det alltid varit och det har aldrig varit några problem. Barnen somnar fort oavsett vem som nattar dom.

Jag pluggar nu på distans och är borta ca en vecka per månad. Jag har inga problem med det. Jag har behov av egen tid. Såklart saknar jag familjen och skulle inte vilja vara utan dom men jag gör inte som andra i min klass som gråter på kvällarna över att vara ifrån sin familj i fem dagar.
Hos oss är det min sambo som tycker att det är jobbigare att vara ifrån barnen. Han tycker fortfarande efter snart 9 år att det är jobbigt om de sover hos mormor och morfar en natt.

Så bara för att ”alla” skriver en sak innebär det inte att det verkligen gäller för alla.

 

[MiniLi]

Hade du läst ordentligt vad jag skrivit så hade du sett att det är inte till anledningen varför vi valt att jag varit föräldraledig det första året jag kopplar neuropsykologin. Utan till en av anledningarna till varför jag känner så starkt att jag vill vara nära mitt barn och gärna då är hemma det första året. Det är två helt olika saker jag skrivit om men som du tydligen blandat ihop och då misstolkat. Det är lätt hänt och det är det som är faran med att diskutera så här, det blir lätt missuppfattningar och läsarna gör helt olika tolkningar som ofta inte stämmer med den det budskap som författaren försöker få fram.

Jag som inte är legitimerad psykolog som du men intresserad av ämnet och har det som en del i både min gamla utbildning och i min pågående utbildning tycker att det är väldigt intressant att se hur folk beter sig på ett forum som det här. En fjäder blir en höna och man blir upprörd över otroligt märkliga saker. Hur kommer det sig? Vad är det som gör att man blir så provocerad över att jag har känt väldigt starka ”moderskänslor” för mina barn?

Folk reagerar helt adekvat utifrån det du skriver. Enkelt.
Och i trådar som handlar om normer så är det bara sååå tröttsamt när det kommer inlägg om biologi osv. Man har hört det förr. Alla vet att det inte är relevant och det tydliggör bara att det saknas kunskaper hos avsändaren.

 

[Ajda]

Vart har jag skrivit att jag förutsätter det? Det är dina ord, inte mina.

Hos oss är det pappan som har störst beskyddarinstinkt, detta trotts att han inte var föräldraledig det första året utan ”bara” umgicks med bäbis på fritiden. Jag är mer liberal med det mesta och tycker att barnen måste få prova på och lära sig.
Likadant i min systers familj, där är pappan näst intill överbeskyddande och där har pappa och mamma delat lika på dagarna.

Är han mer beskyddande för han inte varit lika mycket med barnet och vet vad hen klarar av?

 

[Kristall10]

Folk reagerar helt adekvat utifrån det du skriver. Enkelt.
Och i trådar som handlar om normer så är det bara sååå tröttsamt när det kommer inlägg om biologi osv. Man har hört det förr. Alla vet att det inte är relevant och det tydliggör bara att det saknas kunskaper hos avsändaren.

Fast nu handlade ju inte inlägget om mina känslor gentemot mitt nyfödda barn om normer.

 

[Viva]

Fast nu handlade ju inte inlägget om mina känslor gentemot mitt nyfödda barn om normer.

Tråden handlar om ojämställd föräldraledighet och att du väljer att ta ut mer än din man handlar helt klart om normer.