Om tävling med djur förbjuds?

[MiniLi]

För egen del hade jag fortsatt på samma sätt som innan. Jag tävlar i princip aldrig men tränar ambitiöst och målmedvetet ändå. Däremot kanske mina förutsättningar skulle försämras? Skulle min tränare fortfarande hålla på om hon inte tävlade? Skulle jag ha samma tillgång till veterinärvård? Osv

Men nog skulle det bli en påtaglig förändring för oss alla. En del skulle nog sluta med hästar, om de gillar själva tävlingsmomentet väldigt mycket. Jag tror extremt få personer har tävling som enda drivkraft, men det är dyrt och tidskrävande att ha häst så för en del kanske ett tävlingsförbud skulle göra att det sammantaget inte blir värt det?

Men jag tror precis som ni andra att det fortsatt skulle vara många som fortsätter.

 

[tuaphua]

Nej men det är ju så många som har tävlingarna som en mall att öva efter.

Jag tävlar ju överhuvudtaget inte utan rider på ridskola. Men alla mål skulle ju försvinna. Dressyrprogrammen påverkar ju en målbild av vad man vill kunna. Även om det är så enkelt som att kunna göra en rörelse exakt vid B. Om jag inte har ngt att öva på blir ridande inuti ett ridhus ganska snabbt tråkigt.

Även akademisk ridning som kanske har mindre tävlingar? Har ju en målbild och vill visa vad de kan för varandra. Att göra uppvisning skulle ju vara nära tävling så det måste också förbjudas. Så de som har som mål att visa någonting för någon har ingen att visa för utom ev en ekokammare som kan förvrida ideal.

Och de som inte är intresserade av att visa någonting för någon utan bara vill ha en häst som lyder vanliga signaler har inga ord att uttrycka vad de vill att hästen ska kunna -typ lätt B. Och det finns ingen direkt vits i att avla på en hållbar individ med raka ben och lätt att lära utan då kan man ju lika gärna avla på ngt annat kul, som speciellt huvud eller viss färg.

Nu tävlar jag ju inte själv. Men är utbildad av tränare som tävlar och som låter elever rida program på träning och träna mot tävling som en given del i utbildningen etc. Och jag har elever som tävlar och tränar program och inför tävling med dem.
Så jag fattar hur mkt det kan ge att rida program. Jättebra att kunna göra saker på given plats etc!

Men ärligt talat är det ju lite mkt så att man tränar inför tävling och inte för vad hästens kropp behöver i många fall. Och att man t.o.m. kanske forcerar vissa saker för att man vill upp i MSVB eller piff och puff-klasser.

Rörelserna och övningarna har ju tillkommit för att gymnasticera hästen. De har funnits innan tävlingarna funnits. För mig är målet en gymnasticerad häst. Visst följer jag också en utbildningstrappa. Men den är inte framtagen för tävling. Och det blir inte omöjligt att hitta mål.
Jag tror jag har tränat mer än många haft möjlighet till trots att jag inte tävlar. Jättelyx att kunnat göra det! Med bra tränare är det inte svårt att ha driv, hitta mål och utvecklas etc utan tävling. Jag känner fler som rider på hyfsat hög nivå som inte tävlar men gärna tränar mycket.
Att kunna göra saker på given plats har att göra med att man ska kunna vara i så god kommunikation med varann att vad man än ber om sker direkt. Att hästen är förberedd fysiskt och psykiskt för det man ber om. Det har funnits innan tävlingar.

Sen fattar jag att folk tycker det är kul att tävla och skulle sakna det. Och att det kommer påverka yrkesverksamma etc.
Men det känns lite sorgligt om man inte kan finna något mål med ridpass om tävlingen försvinner. Då känns det lite som att ridutbildningen inte glidit in tillräckligt på biomekanik etc och mer in på show.

 

[Lingon]

Det kan nog absolut stämma att majoriteten är icke tävlande, det är bara det att för det mesta så ses och hörs den tävlande skaran mer både ute på anläggningarna och på SoMe.

Snabb googling:

500 000 som rider regelbundet och mindre 22 000 ryttare med tävlingslicens. Det betyder att ca 4 % av alla ryttare har tävlingslicens.

 

[Badger]

Nu tävlar jag ju inte själv. Men är utbildad av tränare som tävlar och som låter elever rida program på träning och träna mot tävling som en given del i utbildningen etc. Och jag har elever som tävlar och tränar program och inför tävling med dem.
Så jag fattar hur mkt det kan ge att rida program. Jättebra att kunna göra saker på given plats etc!

Men ärligt talat är det ju lite mkt så att man tränar inför tävling och inte för vad hästens kropp behöver i många fall. Och att man t.o.m. kanske forcerar vissa saker för att man vill upp i MSVB eller piff och puff-klasser.

Rörelserna och övningarna har ju tillkommit för att gymnasticera hästen. De har funnits innan tävlingarna funnits. För mig är målet en gymnasticerad häst. Visst följer jag också en utbildningstrappa. Men den är inte framtagen för tävling. Och det blir inte omöjligt att hitta mål.
Jag tror jag har tränat mer än många haft möjlighet till trots att jag inte tävlar. Jättelyx att kunnat göra det! Med bra tränare är det inte svårt att ha driv, hitta mål och utvecklas etc utan tävling. Jag känner fler som rider på hyfsat hög nivå som inte tävlar men gärna tränar mycket.
Att kunna göra saker på given plats har att göra med att man ska kunna vara i så god kommunikation med varann att vad man än ber om sker direkt. Att hästen är förberedd fysiskt och psykiskt för det man ber om. Det har funnits innan tävlingar.

Sen fattar jag att folk tycker det är kul att tävla och skulle sakna det. Och att det kommer påverka yrkesverksamma etc.
Men det känns lite sorgligt om man inte kan finna något mål med ridpass om tävlingen försvinner. Då känns det lite som att ridutbildningen inte glidit in tillräckligt på biomekanik etc och mer in på show.

Men det är ju ganska speciella personer som kan ha det fokuset.
Jag skulle inte klara det i ett limbo. Och jag tävlar inte ens. Tänk 50 år av ridskola utan tävling som håller någon slags nivå.

Diskussionen runt tävlingarna, runt hästvälfärd som blir, hur man rider, hur det ska bli mer klassiskt osv. Det är ju en fantastisk och bra diskussion som dessutom ändrar tävlingarna som sedan ändrar hur vi rider. Hela den diskussionen försvinner.

 

[MiniLi]

Snabb googling:

500 000 som rider regelbundet och mindre 22 000 ryttare med tävlingslicens. Det betyder att ca 4 % av alla ryttare har tävlingslicens.

Dock har vi ju idag möjlighet att lösa meetinglicens och jag tror det finns en andel ryttare som tävlar ganska glest men ändå har tävling som en viktig del i sina mål. Man kommer dock inte synas i just den här statistiken eftersom man bara löser licens för de fåtal tävlingsstarter man gör.

 

[fio]

Jag tror att hästarnas och rasernas utveckling hade gått mot bättre psyke. Stabilare individer med mindre nerver och mindre motor. Mer skogsmulle/tanthäst eftersom att behovet av hästar som kan prestera på topp hade försvunnit.

Det tror inte jag. Det kommer ju inte ställas några krav så det kan ju bli precis vad som helst som kommer ut. Hur skulle det avelsarbetet se ut om det inte blir mätbart någonstans?

 

[Linda_A]

Dock har vi ju idag möjlighet att lösa meetinglicens och jag tror det finns en andel ryttare som tävlar ganska glest men ändå har tävling som en viktig del i sina mål. Man kommer dock inte synas i just den här statistiken eftersom man bara löser licens för de fåtal tävlingsstarter man gör.

Ja, jag tävlar kanske två gånger per år så löser bara per meeting.

Tävlandet är inte viktigt för mig när det gäller häst, däremot att träna för tränare, och de skulle ju knappast ha underlag att fortsätta som vanligt.

Jag tror man gravt underskattar hur stor betydelsen av tävlingar är för att det ska finnas en hästnäring och utan den kan man inte ha häst om man inte typ har egen gård, odlar egen mat till hästen, etc.

 

[fio]

Jag tror hästar kommer bli en väldigt lyxig hobby för dom allra rikaste iom att jag tror att hästantalet kommer sjunka drastiskt. För min del längre spelar det noll roll om alla tävlingar togs bort men det kommer ju även innebära att hela hästnäringen som omsätter miljarder kommer gå förlorad. Kommer det ens finnas tränare att tillgå i framtiden? De som finns idag måste ju skaffa nya jobb. Inga nya kommer ju utbildas för det finns inget syfte. Kommer ridskolorna åka med på samma bananskal om man inte ska få utnyttja djur för tävling eller pengar. Det blir nog väldigt svårt att fortsätta med häst under de förutsättningarna tror jag.

 

[Linda_A]

Jag tror hästar kommer bli en väldigt lyxig hobby för dom allra rikaste iom att jag tror att hästantalet kommer sjunka drastiskt. För min del längre spelar det noll roll om alla tävlingar togs bort men det kommer ju även innebära att hela hästnäringen som omsätter miljarder kommer gå förlorad. Kommer det ens finnas tränare att tillgå i framtiden? De som finns idag måste ju skaffa nya jobb. Inga nya kommer ju utbildas för det finns inget syfte. Kommer ridskolorna åka med på samma bananskal om man inte ska få utnyttja djur för tävling eller pengar. Det blir nog väldigt svårt att fortsätta med häst under de förutsättningarna tror jag.

Precis, jag tror det blir lite som att ha en tiger hemma, typ. Nej, inte riktigt så illa kanske, men oerhört begränsat. Plus då att vissa raser kommer bevaras typ som lantraser av får och kor.

 

[Habina]

Det tror inte jag. Det kommer ju inte ställas några krav så det kan ju bli precis vad som helst som kommer ut. Hur skulle det avelsarbetet se ut om det inte blir mätbart någonstans?

Fast ingen kommer vilja köpa hästar som är nerviga och svåra, eftersom det inte finns några tävlingar där man kan visa upp sig i. Utan snarare en efterfrågan på fler okomplicerade hästar.

De flesta tävlingshästar jag träffar har iaf inga bra psyken, man står ut med dem för att de hoppar/springer/rör sig fint. Så det målet har man totalt missat iaf inom swb.

 

[fio]

Fast ingen kommer vilja köpa hästar som är nerviga och svåra, eftersom det inte finns några tävlingar där man kan visa upp sig i. Utan snarare en efterfrågan på fler okomplicerade hästar.

De flesta tävlingshästar jag träffar har iaf inga bra psyken, man står ut med dem för att de hoppar/springer/rör sig fint. Så det målet har man totalt missat iaf inom swb.

Rika människor kommer fortfarande vilja visa upp sig på fina hästar. Kolla bara på gamla tavlor tex

 

[Habina]

Rika människor kommer fortfarande vilja visa upp sig på fina hästar. Kolla bara på gamla tavlor tex

Fast med bättre psyken, så man kan ta fina bilder.

 

[fio]

Fast med bättre psyken, så man kan ta fina bilder.

Jag är inte så säker på hur den aveln ska se ut dock. Ingen rik människa kommer vilja sitta och rida runt på en knubbig bruksras med om man har tur ett jättebra psyke eller otur knubbig bruksras med ett psyke som en självmordsbenägen dressyrhäst. Jag tänker ju nu efter hur jag tror det kommer bli dvs att inga normala människor kommer ha råd att ha en häst.

 

[MiniLi]

Fast ingen kommer vilja köpa hästar som är nerviga och svåra, eftersom det inte finns några tävlingar där man kan visa upp sig i. Utan snarare en efterfrågan på fler okomplicerade hästar.

De flesta tävlingshästar jag träffar har iaf inga bra psyken, man står ut med dem för att de hoppar/springer/rör sig fint. Så det målet har man totalt missat iaf inom swb.

Det är ju knappast bara tävlingsryttare som har svåra hästar? Jag är själv en sån som har en utmanande häst men det är för att jag tycker om mim häst och inte tycker det känns bra att ”byta ut henne”. Tävlar typ aldrig och tycker definitivt inte att det är något att ”visa upp” när hon flippar
Jag tycker dessutom det har skett en ganska radikal förändring här. Nuförtiden lägger man mycket större fokus på temperament även för tävlingshästar

 

[Badger]

Fast ingen kommer vilja köpa hästar som är nerviga och svåra, eftersom det inte finns några tävlingar där man kan visa upp sig i. Utan snarare en efterfrågan på fler okomplicerade hästar.

De flesta tävlingshästar jag träffar har iaf inga bra psyken, man står ut med dem för att de hoppar/springer/rör sig fint. Så det målet har man totalt missat iaf inom swb.

Fast ingen skulle ju längre föda upp hästar för att tjäna pengar. För jag tror att få personer skulle vilja lägga 80 000 till 200 000 på en häst för att rida runt lite på. Och uppfödare här på Buke säger att det inte går att leva på hästuppfödning om de är billigare.

Utan man skulle ta föl på sitt sto för att det blev halt, eller hade för dåligt psyke för att rida och man skulle få lov att ta en söt grannhingst som de missade kastrera och släppa dem i hagen, eller göra en betäckning på stallbacken, för ingen kommer hålla på att hålla fina avelshingstar att skicka ston till eller göra bedömningar av avelshingstar eller skicka strån för insemination för det kommer inte finnas några anläggningar för insemination osv.

Alternativt får man vända sig till någon entusiast som håller på med avel på sidan av och själv bedömer sina hingstar och om de är bra eller ej efter eget tycke och smak. För hingstbedömning är ju en typ av tävling ändå. Och vi vet ju hur dålig smak folk har, till och med amatördomare.

Gemene man har ju en väldigt stor tolerans och kärlek till ganska oridbara och ohanterliga hästar, större ibland än proffsen tänker jag. Sedan vill man ju såklart avla på dem.

O iom att man inte kan leva på hästsport, avel, eller utbildning kommer alla proffs att försvinna och deras kunskap vilket inte är bra för hästarna i längden.

 

[Badger]

Fast med bättre psyken, så man kan ta fina bilder.

Fast de vill ha eldiga bilder på hästarna. Det ser man i arabvärlden med hästar för uppvisning och foto att de rycker i grimskaftet så att de ska se eldiga och hetsiga ut.

Jag har gjort någon runda någon gång för att bli medryttare och det var inte riktigt klokt vad ganska låg ridbarhet man kan stöta på. Tex bitsk, stor, brötig som inte skrittar utan avbrott med stanna och backa på ridbanan och inte travar annat än kanske vid uteritt. Eller liten smällfet där man chockar ägaren genom att kunna svänga in på skogsstigen, för hen brukar krångla där. Eller fin och vacker men ägaren gillar inte att rida och vill mer pyssla (nu är inte jag så bra på att läsa hästar men det framstod som ganska ensidig pysselkärlek från ägarens sida) och den stannar alltid i ena hörnet och det går inte att galoppera ute för det vill den inte. Men de är ju alla djupt älskade! och självklart förtjänar de att vara älskade! och självklart skulle de ta föl på om det är ston.

Det är inte det, men jag är förvånad över hur övertygade folk verkar vara om att folk vill äga eller avla på ridbara hästar som inte bits. För jag har inte fått det intrycket alls. Eller de kanske skulle vilja ha det och göra det men man älskar den häst man har.

Jag konstaterade att ridskolor är helt galet bra på att hitta nära ridbara hästar och rida till dem så att de blir fantastiska och lyhörda på bara ett par år.

 

[Linda_A]

Om man bortser från nomadiska folk där hela kulturen varit uppbyggd kring hästen så föddes organiserad uppfödning ur behovet av krigshästar och arbetshästar. Nu finns det ena behovet inte kvar alls och det andra är ytterst begränsat. Om vi plockar bort tävlingar så finns det 0 behov som driver uppfödning kvar.

 

[Badger]

Fast de vill ha eldiga bilder på hästarna. Det ser man i arabvärlden med hästar för uppvisning och foto att de rycker i grimskaftet så att de ska se eldiga och hetsiga ut.

Jag har gjort någon runda någon gång för att bli medryttare och det var inte riktigt klokt vad ganska låg ridbarhet man kan stöta på. Tex bitsk, stor, brötig som inte skrittar utan avbrott med stanna och backa på ridbanan och inte travar annat än kanske vid uteritt. Eller liten smällfet där man chockar ägaren genom att kunna svänga in på skogsstigen, för hen brukar krångla där. Eller fin och vacker men ägaren gillar inte att rida och vill mer pyssla (nu är inte jag så bra på att läsa hästar men det framstod som ganska ensidig pysselkärlek från ägarens sida) och den stannar alltid i ena hörnet och det går inte att galoppera ute för det vill den inte. Men de är ju alla djupt älskade! och självklart förtjänar de att vara älskade! och självklart skulle de ta föl på om det är ston.

Det är inte det, men jag är förvånad över hur övertygade folk verkar vara om att folk vill äga eller avla på ridbara hästar som inte bits. För jag har inte fått det intrycket alls. Eller de kanske skulle vilja ha det och göra det men man älskar den häst man har.

Jag konstaterade att ridskolor är helt galet bra på att hitta nära ridbara hästar och rida till dem så att de blir fantastiska och lyhörda på bara ett par år.

Glömde skriva att ingen av dessa tävlade

 

[Habina]

Jag är inte så säker på hur den aveln ska se ut dock. Ingen rik människa kommer vilja sitta och rida runt på en knubbig bruksras med om man har tur ett jättebra psyke eller otur knubbig bruksras med ett psyke som en självmordsbenägen dressyrhäst. Jag tänker ju nu efter hur jag tror det kommer bli dvs att inga normala människor kommer ha råd att ha en häst.

Jag förstår inte riktigt varför det plötsligt skulle vara en knubbig bruksras? Varför inte en normalviktig häst med bra gångarter utifrån ens behov? Du tror alla swb försvinner och inte bara de med sämre psyke?

 

[Sassy]

Jag håller inte med dig - jag kan (och vill!!) rida och träna med min häst på precis det sätt jag gör idag även om det inte finns en enda tävling i hela världen. Jag skulle inte sluta rida, jag skulle inte sluta söka samarbete, lätthet för hjälperna, den där känslan när allt stämmer... Så jag skulle ju fortfarande vilja ha en häst med samarbetsvilja, bra exteriör, trevliga rörelser osv och jag vill ABSOLUT ha en hållbar häst - jag vill ju kunna ha min häst i många, många år. Det kan ju inte vara så att jag är helt ensam om att känna och tänka så?

Jag har i alla år enbart haft tävling som sättet att se att det går framåt, och för att det är då man får rida på fina och roliga (terräng-)banor. Rider helst inverkansklasser, och skulle tycka det vore ännu bättre om det inte var konkurrensbedömning utan poängnivåer (dvs x % ger blå rosett, y % ger gul etc). Tycker även om systemet i kampsport där man har graderingar att jobba för att uppnå, oavsett om man vill tävla eller inte.

Har utan problem hittat duktiga tränare som gärna tränat mig som medelmåtta till ryttare på en trevlig men lägre nivå av medelmåtta till häst och varit glad för att vi vill jobba på bra grundridning, bra balans och för att vi båda ska ha roligt och utvecklas av det.

Numera lägger jag mycket pengar och många timmar per vecka på musik som kräver massa lektioner och träning och som jag förmodligen aldrig kommer visa för någon eftersom det inte är något man tävlar i eller visar upp på de sättet om man inte vill spela i orkester eller band (och en hel del band spelar inte för att stå på scen utan för att det är roligt att utöva musik tillsammans).

Tycker ärligt talat att det låter rätt fattigt om tävlingsdrift är det som gör att folk tycker att ridning är kul? Givetvis är det så att en helt tävlingsfri värld skulle förändra förutsättningarna så mycket att det skulle bli svårt att vara en "vanlig hemmaryttare" också, men om man inte vill rida utan att kunna tävla kanske det är lika bra att ägna sig åt något annat än hästar tänker jag.