Ord som borde tas i bruk igen

  • Samhälle
  • Trådstartare Trådstartare MCP
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 318
  • Visningar Visningar 7 596

Bukefalos 30 år!

Jag läste precis om ordet avundfrisk som jag tydligen har missat. Ska jag nog börja använda :) . Det är att känna en längtan efter något som någon annan har/kan/osv UTAN att man missunnar den andra personen det.
Men måste den som är avundsjuk vara missunnsam? Det är väl just bara att man längtar efter nåt som en annan har. Eller jag ser det ordet iaf ofta användas såhär (typ som kommentar på en semesterbild):

”Vad fint ni har det i solen! Man blir nästan lite avundsjuk, ha det så bra!”

Om det skulle innebära att man missunnar den andre semestern är det ju en väldigt märklig kommentar, jag har nog mer sett det som ”Där skulle man vara, lyllos er!”.
 
Men måste den som är avundsjuk vara missunnsam? Det är väl just bara att man längtar efter nåt som en annan har. Eller jag ser det ordet iaf ofta användas såhär (typ som kommentar på en semesterbild):

”Vad fint ni har det i solen! Man blir nästan lite avundsjuk, ha det så bra!”

Om det skulle innebära att man missunnar den andre semestern är det ju en väldigt märklig kommentar, jag har nog mer sett det som ”Där skulle man vara, lyllos er!”.
Det låter mer som om du är avundsfrisk då? Det är inte jag som har skapat ordet, men jag tyckte att det var bra :) .
 
För mig innebär avundsjuka inte missunnsamhet, medan svartsjuka gör det.
Svartsjuka är absolut mer possessivt. Man kan ju unna en kompis ett fint hus, och samtidigt vara lite avundsjuk på det. Men om man känner sig svartsjuk när partnern otrogen så unnar man ju inte älskarinnan att få ha ihop det med partnern, så att säga.
 
Men måste den som är avundsjuk vara missunnsam? Det är väl just bara att man längtar efter nåt som en annan har. Eller jag ser det ordet iaf ofta användas såhär (typ som kommentar på en semesterbild):

”Vad fint ni har det i solen! Man blir nästan lite avundsjuk, ha det så bra!”

Om det skulle innebära att man missunnar den andre semestern är det ju en väldigt märklig kommentar, jag har nog mer sett det som ”Där skulle man vara, lyllos er!”.
Jag tänker att det finns en missunnsamhet där om man kollar närmre på ordet. Avundsjuk/”Sjuk av avund”, där avund i sig är ju innebär en missunnsamhet eller bitterhet.

”HISTORIK: belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen ; fornsvenska afund'avund; harm; fiendskap'; till fornsvenska af- i betydelsen 'inte' och unna”

Själv använder jag dock ”avundsglad” som motsats sedan många år. Men det hade varit bättre med ett alternativ helt utan ordet avund, jag är ju inte glad över att missunna någon något 😉
 
Jag tänker att det finns en missunnsamhet där om man kollar närmre på ordet. Avundsjuk/”Sjuk av avund”, där avund i sig är ju innebär en missunnsamhet eller bitterhet.

”HISTORIK: belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen ; fornsvenska afund'avund; harm; fiendskap'; till fornsvenska af- i betydelsen 'inte' och unna”

Själv använder jag dock ”avundsglad” som motsats sedan många år. Men det hade varit bättre med ett alternativ helt utan ordet avund, jag är ju inte glad över att missunna någon något 😉
Fast ord ändrar ju betydelse över tid. Även om det betydde missunnsamhet för 1000 år sedan så behöver det inte betyda det nu. Eller det används i alla fall i andra betydelser än missunnsamhet.
 
Fast ord ändrar ju betydelse över tid. Även om det betydde missunnsamhet för 1000 år sedan så behöver det inte betyda det nu. Eller det används i alla fall i andra betydelser än missunnsamhet.
SAOL säger samma sak 2026 😁. Tyckte bara att det var intressant med det väldigt gamla ursprunget i en tråd om gamla ord ☺️

av|und​

substantiv ~en
missunnsamhet el. bitterhet e.d. över annans framgång
 
Vet inte riktigt om detta är ett riktigt ord, eller om det är dialektalt, eller om det helt enkelt var min morfar som hittade på det, för han kunde modifiera ord och hitta på egna varianter. Men både mormor och morfar kunde kalla någon som skrek och väsnades (allt från ett spädbarn som skrek eller barnbarn som syskonbråkade eller grannens hund som stod och skällde) för en gapstare. Autocorrect vill i alla fall inte markera det som felstavat, så det kanske finns. Och det är rätt träffande på den typen av beteende.
 
Vet inte riktigt om detta är ett riktigt ord, eller om det är dialektalt, eller om det helt enkelt var min morfar som hittade på det, för han kunde modifiera ord och hitta på egna varianter. Men både mormor och morfar kunde kalla någon som skrek och väsnades (allt från ett spädbarn som skrek eller barnbarn som syskonbråkade eller grannens hund som stod och skällde) för en gapstare. Autocorrect vill i alla fall inte markera det som felstavat, så det kanske finns. Och det är rätt träffande på den typen av beteende.
Jag har hört det ordet.
 
Vet inte riktigt om detta är ett riktigt ord, eller om det är dialektalt, eller om det helt enkelt var min morfar som hittade på det, för han kunde modifiera ord och hitta på egna varianter. Men både mormor och morfar kunde kalla någon som skrek och väsnades (allt från ett spädbarn som skrek eller barnbarn som syskonbråkade eller grannens hund som stod och skällde) för en gapstare. Autocorrect vill i alla fall inte markera det som felstavat, så det kanske finns. Och det är rätt träffande på den typen av beteende.
Min morfar sa gapetuta för samma grej. Fantastiskt ord som jag använder ofta 😁
 
Fick syn på den här på Instagram:
IMG_0757.webp

Mormor sa alltid jumper, det slog mig nu att jag nog inte hört det ordet sedan hon gick bort
 

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

  • Valp, tips och råd
  • Valp 2026

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp