Vi hade en lite speciell upplevelse i förrgår... Vi gillar att ta bilen, köra någon mil eller så i närområdet, stanna vid någon mysig liten väg/plats och ta ut hunden på promenad. För att se lite nytt i stället för att harva runt samma runda varje dag. Kul både oss och hunden, tycker vi. Häromdagen gjorde vi så. Körde på en grusväg och stannade till på en lämplig plats. Gick in på en skogsväg, som blev en mindre stig bredvid en sjö. Inte ett hus i sikte. På tillbakavägen möter vi en äldre man. Vi hejjar på varandra. När vi kommer ut till bilen ser vi ytterligare en skogsväg som vi vill prova innan vi kör hem igen. När vi kommer tillbaka ut står mannen där med sin cykel och väntar på oss. Förhöret börjar. "Är ni härifrån?" "Hyr ni en stuga, eller bor ni permanent?" Osv, osv, osv. Jag svarar så gott det går på alla hans frågor, utan att typ uppge min exakta hemadress. När gubben tydligen är nöjd börjar han vända och gå, då ställer jag motfrågan "Varför undrar du detta, om jag får fråga?" (tänker väl att ska han intervjua mig så är det väl ändå inte mer än rätt att jag får veta varför?). Jo, han bodde ju en bit bort på vägen, och de hade haft 5-6 inbrott på senaste tiden. Därför försöker han prata med alla som kommer till området.
Jag förstår desperationen och problemet, men inte är det väl rätt och riktigt att förhöra folk som kommer och går med sin hund i skog och mark?? Vi gjorde ju verkligen INGENTING som kunde uppfattas som misstänkt. Parkerade bilen helt öppet. Gick en runda i skogen på en stig där det inte fanns ett enda hus, eller en enda sak att stjäla. Det begås en hel del inbrott och stölder ute på landet tyvärr och, som sagt, jag förstår att folk blir hysteriska till slut. Men man kan väl inte misstänka varenda kotte som motionerar, flanerar, plockar svamp och bär, etc. Notera bilnumret om du vill, men att förhöra folk
???
