Nu skriver jag en sånhär anonym relationstråd för jag behöver verkligen andra människors syn på saken...
Jag har en kille sedan 3 år. Vi är båda i 30årsåldern och bor tillsammans. Jag älskar honom, han älskar mig men det har sedan starten funnits vissa inslag av svartsjuka från min sida. Vi har väldigt olika sätt att se på saker och det har gjort att vi krockat. Jag har upplevt honom som flörtig när han själv säger att han bara är social och trevlig och det är sådan han är.
Nu har jag igen blivit osäker och har ångest över att han skapat någon slags vänskapsrelation med en kvinna som han träffade på en utbildning med jobbet för knappt ett år sedan. De bor i olika städer och har inte träffats mer än på utbildningarna men smsar varandra, först bara ibland vad jag förstått det som och mest om utbildningarna men nu senaste månaden/månaderna har det blivit mer och mer, jag har sett hennes namn dyka upp säkert 10 gånger, olika tider på dygnet och när jag frågar honom om de fått så bra kontakt säger han att de pratar allmänt om hur läget är, resor, mat osv och att det absolut inte är något jag ska oroa mig över, Hon har sambo och barn och ingen av dem är intresserade på något annat vis än vänskapligt.
Det jag undrar är, varför känner han behov av att bli vän med en ny kvinna som bor 10 mil ifrån?
Är det inte väldigt onödigt och vad får han ut av det?
Jag går till mig själv och känner att nej, jag hade inte utvecklat en sån vänskapsrelation med en ny man som han inte alls känner. Vad skulle jag få ut av det? I ärlighetens namn hade jag tyckt att det kändes fel mot min sambo och jag hade absolut kunnat prata lite om utbildningen men inte flera gånger i veckan om allt och ingenting och bli nära vänner. Det skulle kännas fel.
Men vi är så olika där, min sambo har alltid i sitt liv haft vänner av båda könen och han säger sig uppskatta att ha kvinnor runt sig som vänner. Jag har aldrig haft nära killkompisar på det sättet och har jag haft det har det alltid lett till intresse från någons håll, därför blir jag osäker.
Jag tycker det konstiga är att han liksom inte nämnt henne alls förutom när jag sett hennes namn dyka upp på mobilen, han pratar inte om henne över huvud taget fast de nu har kontakt flera gånger i veckan. Jag frågade vad de pratar om och då sa han samma sak som för några veckor sedan när jag såg samma namn dyka upp av en händelse (det är inte så att jag stalkar hans mobil utan när den ligger framme och jag är nära), mat och resa. Jag har anmärkt på tiden, 10-11 på kvällen och han säger att om hon skickar ett sms på morgonen svarar han kanske på eftermiddagen, och så svarar hon igen på kvällen. typ så.
Hon är inte attraktiv i mina ögon och han säger själv att han inte tycker hon är snygg men trevlig.
Jag har problem med tillit på grund av mitt bagage och det vet han om, det har varit ett problem för oss länge. Men jag tycker att detta är så onödigt och det känns fel i magen. Och han tycker att det är onödigt av mig att bli orolig...
Hur hade ni tänkt om ni var i min situation?
Jag har en kille sedan 3 år. Vi är båda i 30årsåldern och bor tillsammans. Jag älskar honom, han älskar mig men det har sedan starten funnits vissa inslag av svartsjuka från min sida. Vi har väldigt olika sätt att se på saker och det har gjort att vi krockat. Jag har upplevt honom som flörtig när han själv säger att han bara är social och trevlig och det är sådan han är.
Nu har jag igen blivit osäker och har ångest över att han skapat någon slags vänskapsrelation med en kvinna som han träffade på en utbildning med jobbet för knappt ett år sedan. De bor i olika städer och har inte träffats mer än på utbildningarna men smsar varandra, först bara ibland vad jag förstått det som och mest om utbildningarna men nu senaste månaden/månaderna har det blivit mer och mer, jag har sett hennes namn dyka upp säkert 10 gånger, olika tider på dygnet och när jag frågar honom om de fått så bra kontakt säger han att de pratar allmänt om hur läget är, resor, mat osv och att det absolut inte är något jag ska oroa mig över, Hon har sambo och barn och ingen av dem är intresserade på något annat vis än vänskapligt.
Det jag undrar är, varför känner han behov av att bli vän med en ny kvinna som bor 10 mil ifrån?
Är det inte väldigt onödigt och vad får han ut av det?
Jag går till mig själv och känner att nej, jag hade inte utvecklat en sån vänskapsrelation med en ny man som han inte alls känner. Vad skulle jag få ut av det? I ärlighetens namn hade jag tyckt att det kändes fel mot min sambo och jag hade absolut kunnat prata lite om utbildningen men inte flera gånger i veckan om allt och ingenting och bli nära vänner. Det skulle kännas fel.
Men vi är så olika där, min sambo har alltid i sitt liv haft vänner av båda könen och han säger sig uppskatta att ha kvinnor runt sig som vänner. Jag har aldrig haft nära killkompisar på det sättet och har jag haft det har det alltid lett till intresse från någons håll, därför blir jag osäker.
Jag tycker det konstiga är att han liksom inte nämnt henne alls förutom när jag sett hennes namn dyka upp på mobilen, han pratar inte om henne över huvud taget fast de nu har kontakt flera gånger i veckan. Jag frågade vad de pratar om och då sa han samma sak som för några veckor sedan när jag såg samma namn dyka upp av en händelse (det är inte så att jag stalkar hans mobil utan när den ligger framme och jag är nära), mat och resa. Jag har anmärkt på tiden, 10-11 på kvällen och han säger att om hon skickar ett sms på morgonen svarar han kanske på eftermiddagen, och så svarar hon igen på kvällen. typ så.
Hon är inte attraktiv i mina ögon och han säger själv att han inte tycker hon är snygg men trevlig.
Jag har problem med tillit på grund av mitt bagage och det vet han om, det har varit ett problem för oss länge. Men jag tycker att detta är så onödigt och det känns fel i magen. Och han tycker att det är onödigt av mig att bli orolig...
Hur hade ni tänkt om ni var i min situation?
