Pepptråden 2013

Sv: Pepptråden 2013

Jag har använt den blå skjortklänningen, odd molly-klänningen, de blå tightsen och den svarta gina tricot klänningen, men min lägenhet har varit så stökig att jag inte kunnat ta bild i spegeln - och jag har ingen som har kunnat fota mig :( Men jag lovar att jag ska ta kort nästa gång jag har på mig ett plagg från dig (typ i morgon, hehe), för nu är ju min lägenhet ren :D
 
Sv: Pepptråden 2013

Haha, så bra, då har du inga undanflykter ;) :p

Hur passade den vita G-star tunikan? Verkligen jättefin men typ 2 dm för lång för mig. Såg ut som ett tält på mig men med din längd borde den passat bra?
 
Sv: Pepptråden 2013

Minns jag rätt satt den bra, men var liiiite tight i ärmslutet (men det gick ju att knäppa upp). Har för biffiga armar helt enkelt :D
 
Sv: Pepptråden 2013

Tack för ert stöd, inser när jag läser det ni skrivit att jag nog måste gå tillbaka i tråden och se vad det var jag själv skrev :D HAr lite luddigt minne från hela eftermiddagen och kvällen igår, om det nu var då jag skrev det ni svarat på. Jaja, jag får kolla helt enkelt.

Att ta för mycket mediciner av olika sorter och styrka är lite av ett problem för mig så ett framsteg igår var att jag "bara" tog extra sobril och inget starkare. Sen tog jag ju även mina mastodontdoser av kvällsmediciner som enligt läkarna skulle vara för mycket för någon som väger 5 ggr mer än mig. Jag har väldiga sömnproblem så jag har mycket mediciner och på en av dom har jag t.om. mer än 3 ggr den högsta tillåtna dosen enligt FASS, super konstigt att läkarna skriver ut den plus tre andra sömnmediciner till mig, två bensopreparat och mediciner mot depressionen och det bipolära. Ja dom kallar mig för en vandrande kemisk fabrik... Även om jag tar för mycket mediciner när jag vill stänga av så där kan man ändå inte säga att jag tar överdoser utan mer att jag tar mer än vad jag borde och mer än vad som egentligen behövs. Det är nog inte bra för kroppen oavsett eftersom det påverkar organen på något sätt så det är inget jag rekommenderar alls (så ingen tror att det är ett ok beteende) men jag har iaf hållit mig på en sådan nivå att det inte varit direkt farligt för mig.


Jag bryr mig inte just nu för jag mår för dåligt men det som alla andra undrar är hur pass alla dessa mediciner påverkar min kropp speciellt som den är i det skicket den är, levern har tagit skada och jag har dåliga levervärden men jag orkar inte bry mig. Är det någon annan som känner igen sig i att man inte orkar bry sig om ens hälsa eller hur saker påverkar en i långa loppet? Eller är jag knäpp?
 
Sv: Pepptråden 2013

Jag bryr mig inte just nu för jag mår för dåligt men det som alla andra undrar är hur pass alla dessa mediciner påverkar min kropp speciellt som den är i det skicket den är, levern har tagit skada och jag har dåliga levervärden men jag orkar inte bry mig. Är det någon annan som känner igen sig i att man inte orkar bry sig om ens hälsa eller hur saker påverkar en i långa loppet? Eller är jag knäpp?

Det är nästan läskigt hur lika du och jag verkar tänka och fungera. Jag var likadan under min mest extrema svältperiod - jag hoppades faktiskt att mina organ skulle ta stryk, för då betydde det ju att jag gjorde rätt - och jag är i viss mån fortfarande lika likgiltig, särskilt på dåliga dagar. Tycker att "vadå, jag har redan dåliga levervärden och förmodligen halvkassa njurar och kommer ändå dö i förtid, så jag kan väl lika gärna trycka i mig lite extra Citodon idag och ta en sömntablett extra, vem bryr sig".

Och nä, du är inte knäpp. Det är såklart inte hälsosamma tankar som är sprungna ur ett välmående tänk - det vet du ju redan - men det innebär inte att det är konstigt. Som jag ser det är det väl snarare en ganska naturlig följd av ens mående, det följer liksom resonemanget man på något sätt redan har.

Och även jag oroar mig för att vara det svarta fåret. Tyngst samvete har jag gentemot min pappa, som ställer upp så mycket och hjälper mig både ekonomiskt och praktiskt för att jag ska kunna få mina ljuspunkter i vardagen, framför allt konsertresor. Han och mamma (som jag inte har kontakt med, därav avsaknaden av dåligt samvete) har ett barn - jag. Och vilket barn sedan. Brukar ofta undra om han skäms och ångrar att de skaffade mig.

Och så gör man som så många gånger förr och frågar sig själv: Skulle JAG känna detsamma om någon i min närhet? Och svaret är, som alltid förr, nej. Du och jag har inget att skämmas för, och finns det ändå någon som tycker det så är det deras problem och deras snedvridna syn på familj/vänner, värde och heder (vilket vidrigt ord det egentligen är). Vi har de här förutsättningarna och vi är inte sämre - inte i någon annans ögon än våra egna, som är lika snedvridna, de.

Kram! Jag känner verkligen med dig.
 
Sv: Pepptråden 2013

Åhhh, klädeeeer. (Mvh / ingen klädmani) Ser fram emot bilder!

kl

Jag har haft en lite... konstig dag. Den har mest känts väldigt likgiltig och tom på känslor av ingen särskild anledning alls, oklart om det är något positivt eller negativt.

Fick också just ett meddelande från ett ragg jag haft det jättefint med under våren, men inte haft kontakt med alls den senaste månaden på grund av mitt mående. Valde då att berätta exakt hur pissigt jag mådde, att det varken kändes rättvist mot honom att hålla masken uppe eller dra ner honom i mina dippar, och att vi borde bryta helt. Men nu skrev han att det inte gör något och att han tycker om mig och vill träffa mig igen, och det känns också bara... tomt? Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det, det känns så fel och egoistiskt, samtidigt som våra fina helger ihop kanske är precis vad som skulle ge mig lite mer energi. Eller så tar en människa till bara energi? Eller så.......

Men ja, vi får se när/om/vad jag orkar svara. Måste försöka hitta någon känsla först, tror jag.
 
Sv: Pepptråden 2013

Åh, tack för ditt svar, även om det är hemskt så är det ändå så skönt att någon känner igen sig i det man beskriver och att man inte är ensam om det. Det verkar verkligen som vi är ganska lika och jag ser mycket fram emot när vi kan träffas. Jag önskar att jag vore lik dig utseendemässigt också för vad jag sett i bildtråden är du verkligen otroligt vacker, tänk om jag hade kunnat få den delen av likhet också!

Jag vet att mina föräldrar älskar mig men jag är ändå så rädd för att jag är en belastning för dom. Precis som din pappa ställer dom upp och hjälper mig för att få min vardag att gå ihop. Jag är så rädd att dom ska bränna ut sig för att dom måste hjälpa mig fast att dom har heltidsjobb. Jag sa ifrån om hjälp med hundrastningen för två veckor sedan och sa att jag känner mig frisk nu och kan ta det själv. Men idag fick jag ge upp och be om hjälp, jag klarade verkligen inte att gå mer med honom idag.

Och jag berättade efter mycket om och men för mamma att jag tagit för mycket tabletter igen.

Usch, det känns hemskt att belasta henne med det men jag tänkte att det är bättre att dom får reda på min svacka nu innan jag är nere på botten. Och så ville jag att hon skulle veta det för att jag är tacksam för att idag så kom hon in till mig efter hundpromenaden och bara umgicks ett tag, och jag hade planerat att ta tabletter ikväll igen men nu gjorde jag inte det för att mamma kom. Borde jag ha låtit bli att berätta för min mamma? Var det elakt av mig?

Jag kan också tänka ibland att det är synd om dom som fått en dotter som just mig, men precis som dig så vet jag att det bara är mina egna tankar. Jag har lärt mig att lita på att dom älskar mig och vill ha mig, det jag fortfarande har problem med är mina skuldkänslor och mitt självhat att jag förstör allas liv.

När det gäller den hjälpen dom ger mig försöker jag tänka att det förhoppningsvis inte är lika tungt för dom som är friska att göra det jag inte klarar. För dom flesta friska klarar av att gå en promenad efter jobbet. Och som min terapeut sa idag, en frisk människa klarar att öppna en ytterdörr vilket hon ser att jag knappt inte klarar. Jag måste anstränga mig och typ hänga i dörren och hon jämförde med sig själv och att hon lätt öppnade dörren. Jag trodde nämligen att alla tyckte dörrarna var så tunga att dom knappt gick att öppna... Vad tror ni, är det alldeles för mycket för mina föräldrar att gå med min hund vissa kvällar eller orkar eb frisk person det trots jobb?

Stormkast, hur går tankarna kring killen nu? Jag tycker det låter som någon som är positiv för ditt liv. Jag tycker inte att du ska gå in och avgöra vilka känslor han har eller kommer få utan det är upp till honom om han orkar och vill vara med dig och sen lita på honom när han säger det. Du är inte egoistisk, du är värd att bli uppskattad och istället för att tänka dig som en belastning ska du tänka att du berikar den andra personens liv. Kanske behöver du inte ta några stora beslut nu, kanske kan du träffa honom ett par gånger till och se hur du känner? Så att du vet om han ger eller tar energi och om du kan lita på honom.
 
Sv: Pepptråden 2013

kl

Är nervös inför ett möte imorgon. Ska ha nytt vårdplaneringsmöte och det förra gick skit så vill inte tänka på hur det kommer gå imorgon :(

Det är som vanligt jag som måste göra alla uppoffringar. Gå emot ätstörningen men hur lätt är det då. Det enda jag vill är att vara fin och det kommer jag aldrig bli och därför känns det som att jag aldrig kommer bli frisk från det här. Mitt största problem just nu är att hitta kläder till imorgon som jag ser tillräckligt smal ut i så jag inte behöver skämmas under mötet :(
 
Sv: Pepptråden 2013

KL

Jag håller på att deppa ihop totalt, som vanligt den här tiden på året... Eftersom jag inte ser några möjligheter att kunna göra det enda jag vill pyssla med "på riktigt".
Jag vill jobba med hästar, har alltid haft det som dröm sedan jag var liten. Men jag gick ingen hästutbildning på gymnasiet och ligger därmed redan lååångt efter "alla andra". Sen har jag nästan inga kontakter heller, så hur lätt är det då? :crazy: Och inget startkapital att tala om, inte ens några möjligheter på något sätt alls i dagsläget. Hur gör man då? :(
 
Sv: Pepptråden 2013

Känner igen dina tankar, har dem själv. Så har inget bra råd att komma med. Även som snart färdig ingenjör, inrest inne är det hästar jag vill jobba med. Men tror inte jag och min kropp skulle palla det.
 
Sv: Pepptråden 2013

Idag är också en ganska bra dag! Önskar att alla kunde vara det, allt blir så mycket lättare. Men har fortfarande svårt att ta tag i allt, energin är slut.
 
Sv: Pepptråden 2013

Jobbigt :(
Jag vet att jag aldrig i "vuxen" ålder mått så bra (både psykiskt och fysiskt) som under den alldeles för korta period då jag fick jobba/ha praktik i ett stall. Egentligen vill jag ju göra mer än vara hästskötare och rida ibland, men bara det "lilla" kändes så otroligt rätt för mig.
 
Sv: Pepptråden 2013

Matmissbrukaren- Hur har det gått med ditt möte? Blev det något bra sagt och planerat? Kom ihåg du är fin, du behöver inte ändra på något för att bli fin eftersom du redan är det. Om man blir frisk blir man automatiskt finare för man får en helt annan utstrålning och hållning och liv i blicken, det är sådant som gör en människa vacker :) Men jag vet absolut vad du menar för jag känner också att jag är ful.

Det är verkligen svårt med kläder, jag måste bestämma kvällen innan vad jag ska ha på mig för jag kan inte välja kläder eftersom jag ser så tjock ut i allt. Och så får jag göra en kompromiss om att ta det jag ser minst tjock ut i.Jag skulle vilja kunna välja kläder efter vad jag tycker är fint istället för vad som döljer mina skavanker bäst :(

Igår ville min terapeut se bilder på mig när jag väger lite mer och hon sa att det inte går att se att det är samma person på bilderna som den personen som satt mitt emot henne. Hon sa att att jag är otroligt vacker och har så fina drag när jag väger mer. Hon sa verkligen flera gånger att jag är en otroligt vacker ung kvinna och att hon blir ledsen när hon ser hur jag förstör mig själv på både insidan och utsidan.

Att nu ser man inte den vackra tjejen utan man blir bara rädd när man ser mig. Och jag vet att jag verkligen är ful nu. Andra gånger när jag gått upp i vikt har jag fått väldigt mycket komplimanger både från dom som känner mig och främlingar om att jag är så fin, vacker och söt och liknar Julia Roberts (ehh, det vet jag verkligen inte om jag gör men har hört det från flera, men tror det är ganska rejält överdrivet :p). Jag måste försöka komma ihåg deras ord när jag är rädd för att gå upp i vikt. Ojoj, vad pinsamt det är att skriva om att någon har sagt att jag är fin,det är verkligen svårt att beskriva sig själv med bra ord och försöka ta åt sig av bra kommentarer :o
 
Sv: Pepptråden 2013

Drack igår. För mycket. Igen.
Nu får det vara nog med det.

Idag vill jag bara gråta och sova. 7h buss till Göteborg och mer atarax.
 
Sv: Pepptråden 2013

Sparrisen och Grodan- Ge inte upp! Ni kanske känner att ni ligger efter nu men det är aldrig för sent. Kanske är det svårt att leva på det just nu men det skulle kanske kunna vara ett deltidsjobb framöver eller att man börjar jobba som praktikant eller volontär för att få erfarenhet och komma in i branschen. Det finns en hel del hästjobb utomlands också om man kollar på arbetsförmedlingens hemsida och är beredd på att flytta en period.

Från att jag var liten till ca 22 års ålder var jag helt bestämd på att jag skulle bli veterinär för att jag älskar djur. Men jag känner att jag inte orkar med den utbildningen med tanke på hur skör jag är psykiskt. Och det känns ändå ok nu för jag vet att jag alltid kommer kunna ha djuren i mitt liv, som fritidsintresse.
 
Sv: Pepptråden 2013

Att nu ser man inte den vackra tjejen utan man blir bara rädd när man ser mig.
Jag har ingen som helst terapeutisk utbildning och jag förstår att din terapeut säger det i all välmening, men alltså, att du får sådana här kommentarer gör mig ändå jätteledsen. Ingen, oavsett hur man ser ut och varför och hur man mår, borde få höra att någon anser att man är ful och gör folk rädda. Aldrig någonsin. Och jag är övertygad om att du är vacker nu med men kommer bli ännu vackrare när du mår bra i både kropp och inre!

Jag vet ingenting om dina föräldrar, men jag tror att risken är väldigt liten för att de inte ska orka gå ut med din hund då och då. De älskar dig och vill dig väl, och jag tror även att de flesta som är friska och har den tillhörande orken bara tycker att det är avkopplande och skönt att få komma ut en sväng på en promenad.


Angående killen ska jag försöka hitta ork till att träffa honom ikväll, eller någon gång under morgondagen. Och du har nog rätt - eller, jag vet ju att du har rätt, men det var ju det här med att övertyga hela elaka hjärnan också. Jag bröt med vad som förmodligen var mitt livs kärlek för några år sedan eftersom jag inte ville utsätta honom för mitt mående, och vi har fortfarande känslor för varandra fast båda gått vidare rent praktiskt. Det har varit något som gett upphov till mycket tårar och energislöseri under de här åren, och jag borde väl inte falla i samma fälla en gång till.

Men ja, om energin finns, då ska jag verkligen försöka ta mig i kragen och ses.
 
Sv: Pepptråden 2013

Känner med er båda och håller med Qelina här. Det är inte för sent och det finns fler vägar in. Finns det stall i närheten? Ring eller ännu bättre, åk dit med ett glatt humör, presentera er och era ambitioner och fråga om det finns något ni skulle kunna hjälpa till med. Någon kanske är i behov av en medhjälpare till en tävling då och då? Och om de inte behöver hjälp, fråga om de kanske känner någon som känner någon som... Vad som helst är en början och kan leda vidare till att man träffar människor och får kontakter, och oavsett vilket är det erfarenhet och kanske något som på sikt kan hjälpa en att bestämma sig för om det är hästar man vill jobba med, eller något annat.

Jag har jobbat hos ett par professionella travtränare som faktiskt föredragit att anställa personal som såklart har god hästvana, men inte utbildat sig, då de menat att sådana personer oftare har ett öppnare sinne när det kommer till hästhållning/hantering. De menar att de liksom inte är låsta i ett sätt för att de faktiskt fått höra av en obskyr lärare i två år att det ÄR så här, punkt slut. Att man inte har utbildning behöver inte alls vara en nackdel.

Och kika om möjligt även på Norge och Danmark - jag har noll och ingen hästutbildning, har inte mer erfarenhet än någon annan och är ingen duktig ryttare, men har ändå blivit överöst med svar när jag annonserat om jobbsök på norska och danska sidor. Svenskar har ett gott rykte om sig på arbetsmarknaden där, och min gamla danska chef ville bara anställa svenskar eftersom han tröttnat på de lata danskarna.
angel.gif


Ge inte upp hoppet!
 
Sv: Pepptråden 2013

Kram på dig! Och hoppas att du får en lugn bussresa och kan samla lite energi och tankar under de timmarna.
Behöver du andas lite lantluft en stund vet du var jag finns.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Jag har funderat några varv till på mitt förhållande till mat, efter att jag skrev mitt blogginlägg om det här tidigare...
Svar
13
· Visningar
3 633
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp