Tilliten till polisen har alltid varit hög, det är hur den bryter ner demografiskt som är det intressanta imo. Naturligtvis kan vi aldrig få en perfekt poliskår, det är en omöjlighet, men det polisen och andra myndigheter måste sträva efter är att få ökat förtroende bland de grupper där förtroendet idag är lågt. Jag har själv stort förtroende för den svenska polisen, jag vet att de kommer att behandla mig rättvist och korrekt. Men jag är inte en manlig tonåring från 'orten som har sett och hört om hur vänner, eller jag själv, blivit behandlade av poliser, även om de är en minoritet.
Att hatet mot polisen kryper längre och längre ner i åldrarna är en skrämmande utveckling. Jag kommer ihåg när polisen kom på besök när jag gick i lågstadiet och berättade om vad de gjorde och tålmodigt svarade på frågor och hur man alltid kunde lita på dem och vi
trodde på dem och visste att om vi såg något eller det hände oss något skulle vi alltid prata med polisen.
http://polistidningen.se/2020/04/blatten-i-arresten/ tycker jag är intressant för att det är en polis som kommer från en etnisk minoritet som beskriver sina upplevelser. Javisst det är en minoritet och ingen av dem skulle antagligen se sig själv som rasist, men det är en omedvetet vit privilegium som lyser igenom.
Det blir en ond cirkel, en majoritet av brott klaras upp pga att allmänheten litar på polisen och därför vittnar om vad de sett. I många av det som utmärks som problemområden så finns inte den tilliten vilket gör att ingen är beredd att vittna, vilket gör att polisen inte klarar upp brott vilket i sin tur gör att folk litar ännu mindre på polisen. Naturligtvis är det ett farligt och psykiskt krävande jobb att vara polis, att utsättas för glåpord, hot och våld, men samtidigt, det är en del av arbetet med att vara polis, det är därför de har samhällsmonopol att använda våld lagligt och de bör, ska, veta vad de kan vänta sig när de går polisutbildningen.
Jag har just intervjuat flera Frivårdsinspektörer för ett arbete och de talar alla om vikten av ett förebyggande arbete av sociala myndigheter, skolan, vården och polisen, och vikten av poliser som bygger ett långsiktigt förtroende för människorna som bor i området de arbetar i, och ffa ser dessa människor som individer, vilket skulle göra att färre klienter kommer till dem efter avtjänat straff. 18-åringen som körde ihjäl en familj nyligen framkom det att polisen förgäves varnat för att han for illa och var en fara för sig själv och andra sedan han var i tioårsåldern.
Jag tror att för att återfå iaf en del av förtroendet för polismyndigheterna i de grupper och områden där det behövs som mest, så måste dels poliser med de åsikter som uttrycktes i bussen på väg till Rosengård handskas med snabbt och hårt. Det ska inte räcka med en intern reprimand och en notis i personalakten. Det minsta som krävs är att de omplaceras till ett område där de inte behöver interagera med grupper de uppenbarligen har fördomar mot.
Quis custodiet ipsos custodes. Så länge uppfattningen är att poliser och åklagare håller varandra om ryggen så kommer tilliten att förbli låg och ja, hatet mot polisen i de utsatta områdena växa. Precis som den har gjort i USA även om den amerikanska polisen är långt mer extrem än den svenska någonsin kan bli.
Om du gjorde en liknande förtroendebarometer i USA skulle antagligen polisen där också få högt förtroende, för det har den - hos den vita majoriteten av befolkningen. Men nu pratar vi inte om den delen av befolkningen utan den del som vi ser demonstrerar i USA, minoriteten som George Floyd, Breanna Taylor, Aubrey Amaud, tillhörde.