Rasval - italiensk vinthund ?

[lilstar]

Visst har mycket med uppfostran att göra. Men jag tror att många ägare till spetsar och andra skälliga raser underskattar hur mycket de kommunicerar och uttrycker sig med skall. Ingen av mina mellanstora terriers har någonsin fått för sig att skälla för att uttrycka glädje eller upphetsning. Inte ens rädsla. Skall finns liksom inte som ett alternativ för dem i de situationerna. Mina hundar har bara skällt för att varna mot ljud eller möjligtvis på grund av separationsångest.

 

[Red_Chili]

Visst har mycket med uppfostran att göra. Men jag tror att många ägare till spetsar och andra skälliga raser underskattar hur mycket de kommunicerar och uttrycker sig med skall. Ingen av mina mellanstora terriers har någonsin fått för sig att skälla för att uttrycka glädje eller upphetsning. Inte ens rädsla. Skall finns liksom inte som ett alternativ för dem i de situationerna. Mina hundar har bara skällt för att varna mot ljud eller möjligtvis på grund av separationsångest.

Det tror jag också. Jag tycker mig också märka att många spetsägare blir lite hemmablinda (hemmadöva? ). Genom åren har jag lärt känna många som haft spetsar, och umgåtts med dem mycket. Även ett ex till mig hade en spets. När jag reagerade på att hunden skällde så blev reaktionen ofta "Va? Jaha, det tänkte jag inte på!". De blev så vana vid skallen att det blev som någon slags bakgrundsljud som de kopplade bort. Inte alltid, men i många situationer.

Nu säger jag såklart inte(!) att det är så för alla som äger spetsar, men absolut att det förekommer och att vad som är "mycket skall" nog ofta beror på vad man är van vid.

För egen del har jag inga problem med om mina hundar skäller, men när det väl händer så har de väldigt dova skall. Sådana som istället skär i öronen... Det klarar jag inte av. Då är ett skall ett för mycket.

 

[Sel]

Då vill jag påstå att du har haft tur, eller så har jag enorm otur. Det går knappt att gå en promenad hemmavid utan att vi blir utskällda, fast både jag och min hund sköter oss själva och inte brukar titta åt andra ekipage. Samma sak om vi är på annan plats, existerar det en annan hund i närheten så kan man nästan slå vad om att den kommer att vråla på oss. Jag tänker inte gissa om det beror på att hundarna är ouppfostrade, understimulerade, reaktiva eller stressade av annan orsak. Resultatet är detsamma - de skäller mycket och ofta. Och inte bara på mig och min hund, utan på allt som rör sig förbi tomten eller vad hunden har utsett som sitt revir.

Skall för att tala om att det kommer besök är fullt normalt och okej, det gör även min i övrigt knäpptysta hund. Men där går smärtgränsen för min del. Jag är känslig för ljud och just höga, genomträngande ljud som skällande är bland de värsta. Ihållande ljudande pga frustration eller förväntan är ungefär det värsta jag kan tänka mig. Fick jag en hund som höll på så och det inte gick att få bort så skulle den rent krasst få flytta.

Jag vet inte, jag kanske bara är traumatiserad av så många obehagliga hundmöten. Det har aldrig hänt något allvarligt, men när jag är lugn, min hund är lugn och de flesta andra vi möter ändå blir helt bananas av vår blotta uppenbarelse... då blir jag fundersam. Är det mig det är fel på eller alla andra?

Jag känner att du kanske har/har haft otur? Nu har jag aldrig ägt hund i svensk storstad och jag vet inte om det är så du bor, men varken i Svea eller här i UK har jag upplevt sådana rabiata hundmöten regelbundet.
Det blir väl mer att man vet att hund x eller hund Y är reaktiv och då tar man ut avstånd när man möts. Ofta är hundarna som är högljudda vid just hundmöten brukshundar/större hundar eller bara unga hundar - enligt min upplevelse i alla fall.
Här finns det till exempel en borderterrier som skäller på cyklar medan husse stannar och tittar på och ler lite... en saluki x BC som är helt galen och skäller på allt (men är mycket vacker!) och så min FD grannes två pommar som tokskäller om de är lösa och springer fram för att hälsa på någon bekant, men eftersom ägaren inte tycker att det är ett problem är det ju liksom inte någonting hon jobbat med. Utöver det kan jag inte komma på något exempel.
Visst tvärvoffas det någon gång på gatan men ingenting ihållande.
Sedan behöver man givetvis inte välja en larmande hund om man vet att man tycker ljudande är skitjobbigt, men jag tycker att det finns många raser som inte anses "skälliga" som ljudar en hel del vid frustration och förväntan. Det få man ju jobba med.

 

[Irrbloss]

För egen del har jag inga problem med om mina hundar skäller, men när det väl händer så har de väldigt dova skall. Sådana som istället skär i öronen... Det klarar jag inte av. Då är ett skall ett för mycket.

Ja, hur de skäller gör stor skillnad. Min hund har mer basröst så även om man kan bli förskräckt av volymen när han tar sig ton så är det inte fysiskt smärtsamt så att jag vill skrika rätt ut. Det är det med gälla skall, som många små hundar har. Eller ibland inte så små, men med falsettröst ändå... jobbigaste skallet i byn tillhör en finsk lapphund.

Men vi kanske ska låta tråden återgå till vad TS tänkte från början. Det var inte meningen att ta över med sidospåret om skällande.

 

[Mkb]

Jag har en vrålapa. Blir hen det minsta uppvarvad vid lek skälls det i kubik. Jag har aldrig haft en hund som gör så innan och hoppas eventuell framtida hund är tystare.
Jag kopplar det till att barnen tagit för mycket fokus och det blev lite hipp som happ med vissa delar av uppfostran i kombo med låg (obefintlig) skalltröskel. Min hund har läst sin rasbeskrivning noga och skriker helst om allt.

Vilken ras är det?

 

[Tantan]

Vilken ras är det?

Det skrev jag med flit inte ut

 

[Kijona]

Nu är det snabba ryck Har blivit lite förtjust i och ska hälsa på en liten hund som behöver bli omplacerad. Håller tummarna att det kan vara något för oss !

Men nu till en fråga som inte tillhör trådstarten. Skulle ni gjort en vet.besiktning ? Bör säljare eller köpare stå för det ?
Det är en renras och är under året gammal, inga kända hälsoproblem.

 

[Nota]

Nu är det snabba ryck Har blivit lite förtjust i och ska hälsa på en liten hund som behöver bli omplacerad. Håller tummarna att det kan vara något för oss !

Men nu till en fråga som inte tillhör trådstarten. Skulle ni gjort en vet.besiktning ? Bör säljare eller köpare stå för det ?
Det är en renras och är under året gammal, inga kända hälsoproblem.

Ja, gör alltid en färsk besiktning inför försäljning. Ni får komma överens om vem som står för den men det är ju ingen stor summa oavsett.

 

[Red_Chili]

Nu är det snabba ryck Har blivit lite förtjust i och ska hälsa på en liten hund som behöver bli omplacerad. Håller tummarna att det kan vara något för oss !

Men nu till en fråga som inte tillhör trådstarten. Skulle ni gjort en vet.besiktning ? Bör säljare eller köpare stå för det ?
Det är en renras och är under året gammal, inga kända hälsoproblem.

Ja, absolut veterinärbesiktning. För försäkringsbolagen brukar det vara så att besiktningen inte ska vara äldre än 7 dagar vid ägarbyte.

 

[Kijona]

Tack för svar, då ska jag lyfta det om det blir aktuellt. Är det något annat man bör tänka på som jag inte tänkt på

 

[tanten]

Tack för svar, då ska jag lyfta det om det blir aktuellt. Är det något annat man bör tänka på som jag inte tänkt på

Kul!
Vaccinationsintyget och regbeviset ska med och hunden ska reggas på dig.
Du bör få info om tidigare eventuell sjukdomshistorik.

Eftersom den är under året så är det väl läge att göra ett BPH till våren?

 

[Kijona]

Uppdaterar om någon är nyfiken:

Det blev ingen terrier-omplacering, den hade lite problem med resursförsvar av matte och jag fick ingen bra magkänsla. När ägaren sen hade såpass bråttom att bli av med hunden så tackade jag nej. Vilket såhär i efterhand känns väldigt bra, det var ingen bra match.

Däremot….hälsade jag på en uppfödare av pappisar…och blev lite förtjust faktiskt, det trodde jag inte Så det kanske flyttar in en liten flufförad papillon istället

 

[tanten]

Uppdaterar om någon är nyfiken:

Det blev ingen terrier-omplacering, den hade lite problem med resursförsvar av matte och jag fick ingen bra magkänsla. När ägaren sen hade såpass bråttom att bli av med hunden så tackade jag nej. Vilket såhär i efterhand känns väldigt bra, det var ingen bra match.

Däremot….hälsade jag på en uppfödare av pappisar…och blev lite förtjust faktiskt, det trodde jag inte Så det kanske flyttar in en liten flufförad papillon istället

Blöter du ner den ser den ut som en vinthund
Men, fjärilar är mer hund än man kan tro.

 

[Kijona]

Uppskattar alla idéer haha.

Nä men spanielögonen var ju svåra att värja sig för Att de vuxna var så nyfikna och kontaktsökande kändes också som ett stort plus, hade minst 4 i famnen at all times så fort jag satte mig ner, väldigt roliga och pigga och med sina egna personligheter som märktes väldigt tydligt.

Nu håller jag tummarna för att min hundovana sambo också blir förtjust !

 

[tanten]

Uppskattar alla idéer haha.

Nä men spanielögonen var ju svåra att värja sig för Att de vuxna var så nyfikna och kontaktsökande kändes också som ett stort plus, hade minst 4 i famnen at all times så fort jag satte mig ner, väldigt roliga och pigga och med sina egna personligheter som märktes väldigt tydligt.

Nu håller jag tummarna för att min hundovana sambo också blir förtjust !

Tro mig (och @tuaphua ), även motvilliga karlar faller för de där små paketen av kärlek och glädje.

(Min tillbringade ju 10 veckor hos en grannfamilj nyligen. Jag frågade om det varit några bekymmer och de kunde inte komma en enda sak).

 

[tuaphua]

Tro mig (och @tuaphua ), även motvilliga karlar faller för de där små paketen av kärlek och glädje.

(Min tillbringade ju 10 veckor hos en grannfamilj nyligen. Jag frågade om det varit några bekymmer och de kunde inte komma en enda sak).

Ja, det brukar bli viss spridning av pappi-population runt en.

 

[tanten]

Ja, det brukar bli viss spridning av pappi-population runt en.

Japp. Min fjäril (phalene) var i en familj ett antal veckor och nu vill de ha en egen.

Smittsamma saker de där

 

[Libbsticka]

Med pappillon hade jag kollat upp med rumstemperatur. Vet mer än en och från helt olika uppfödare där det aldrig gått att få dem rumsrena. Verkar inte anses som ett problem bland alla uppfödare, jag själv hade aldrig stått ut. Jättefin ras annars. Sturska hundar i liten förpackning.

 

[Libbsticka]

Rumsrenhet autocorrect

 

[tanten]

Med pappillon hade jag kollat upp med rumstemperatur. Vet mer än en och från helt olika uppfödare där det aldrig gått att få dem rumsrena. Verkar inte anses som ett problem bland alla uppfödare, jag själv hade aldrig stått ut. Jättefin ras annars. Sturska hundar i liten förpackning.

Små hundar kan ta tid att få helt rumsrena. Men det är första gången jag hör om en familjehund som inte blivit det!

Har man många hundar kanske det är svårt att ta ut valparna tillräckligt ofta?

Och nej, en icke rumren hund står väl ingen ut med?!