Bukefalos 28 år!

renras och blandras?

imported_gerbera

Trådstartare
spinoff på mer eller mindre alla blandrastrådar som varit på sistone.
Vissa korsningar får även mig att höja ögonbrynen. Men jag måste fråga om principen som sådan.

Finns det inte blandraser som är "bättre" än andra, alltså psykiskt fungerande och lätthanterade. Tex. schäfer/labrador och schäfer/rottis tycker jag man ser rätt mycket? eller olika huskeys och jämthundar som är korsade.
Det verkar ju inte så galet. Och är två raser bättre än fem raser? (jag antar att så är fallet men var går gränsen?)
Är det egentliga problemet som ni ser det att man inte kan se i någon stamtavla hur släktingarna varit flera led tillbaka?

Sen har jag även hört någon säga att blandraser är friskare.
Jämför denna person någon statistik på... ingenting? Ska jag förmoda att personen menade att sönderavlade hundar med ras-specifika problem som rygg eller ögon osv?
 
Sv: renras och blandras?

Om man blandar två raser som INTE har samma rasbundna sjukdomspanorama blir de teoretiskt friskare då de flesta sjukdommar kräver ett anlag vardera från mamma och pappa för att bryta ut. Har valpen då inte möjlighet att få två lika anlag "kan" den heller inte få sjukdommen/problemet.

Kruxet är att de raser som passar bra mentalt och kan tänkas komplettera varandra eller iaf inte leda till alltför stora krockar i den mentala konstitutionen ofta har en liknande byggnad och ett liknande sjukdomspanorama. Tex har både labbe och schäfer problem med höfter och armbågar.

Fördelen med två raser är att då vet man att hunden får 50% av sina anlag från ena rasen och 50% från andra rasen vilket gör att den hunden om man har tur är mer förutsägbar än en korsning med fler raser där man inte alls kan förutsäga hur mycket varje ras kommer synas. Är föräldrarna renrasiga, mentalbeskrivna och meriterade hundar med känd (och god) sjukdomshistoria i flera släktled, som kompletterar varandra väl kan det mycket väl bli bra. Men hur ofta går de hundarna till blandrasavel??
 
Sv: renras och blandras?

åh, tack så mycket för svaren.
Nu blev jag något klokare!
Jag har tidigare (som många andra) trott att det ofta handlar om att det är "finare" med rashundar men det känns ju inte som problemet.
Hade det funnits ett seriöst sätt att regga blandraser kanske man skulle veta mer om hur en viss hund skulle bli.
 
Sv: renras och blandras?

Det finns blandrasavel och blandras"avel". När du avlar har du ett mål. Det kan vara att få fram en snabb och tålig draghund, det kan vara att du korsar in en liknande ras för att bredda din ras avelsbas, du kan till och med vara ute efter att få fram en helt ny ras.

Men i de flesta fall av blandras"avel" finns det inga mål utom att man vill ha en valpkull av en eller annan anledning. Ibland finns det en tanke, som t.ex vavva/dvärgpincher där man vill få små söta hundar, helt enkelt. Men väldigt ofta är det hundar med helt olika temperament. Två raser är svårt nog, man vet inte vilka drag som kommer att slå igenom. Ofta är det ju många raser inblandade och det kan bli hur som helst.

Naturligtvis hänger det mycket på ägaren och fostran också, men inte allt!

Oftast går det ju bra, och man får en trevlig individ. Men det hade man fått om man köpt en renrasig hund också. Alla hundar med stamtavla är inte sönderavlade och sjukliga! Det är bara så lätt att se, eftersom det finns rasvis uppdelad statistik. Man kan ju inte föra statistik på "blandraser". :)
 
Sv: renras och blandras?

Schabrador-schäfer/labrador var ju tänkt att det skulle bli en brukshund och att den förhoppningsvis skulle kunna jobba.
Hundskolan i Sollefteå började korsa sina två raser labrador och schäfer för att få fram lugna, friska och trygga polis- och narkotikahundar
Blandningen blev inte riktigt vad man ville få -de nya rekryterna är istället malinois (belgisk vallhund)
Såklart är det bättre att ha en renrasig, om man har ambitioner att tävla/träna med sin hund- det går ju att välja på ett annat sätt så man har lite trygghet i det. Såklart finns det inga garantier men precis som med hästar så avlar man ju för att förhoppningsvis få ett visst anlag....
Men visst har det blivit trendigt helt plötsligt att ha nån sorts mix? Eller bryr folk sig helt enkelt inte?:mad:
Det är som att korsa en islänning med ett halvblod-säkert söt men varför:confused:
 
Sv: renras och blandras?

Det finns säkert många som skulle kunna tänka sin en korsning islänning/halvblod. Varför inte?

Jag har 2 hundar, en blandras. Vad ska jag med honom till? Men jag har även en renrasig, som pga av sin felplacerade fläck inte kan ställas ut. Vad ska jag med henne till?

Jag har inget emot blandrasavel om man vet vad man gör och om man vet vad man vill få ut av hundarna. Men gatukorsningar som man inte vet vilka psyken, vad dom kan ärva ner, dom får är jag emot! Så länge hundarna kommer till hem där folk vet vad hundarna kräver så ser jag inga problem. Men det gäller det samma med renrasiga.

Tror inte att blandrasen är en trend utan det är helt enkelt vad folk vill få ut av det hela. Om man inte har ambitioner att tävla, varför köpa en hund/häst i den klassen?
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: renras och blandras?

Som sagt, det är skillnad på avel och "avel".

Ska man korsa två eller tre raser ska det vara för att få något bättre än du kan få hos en renrasig individ. Vad vill du uppnå om du korsar en islänning och ett halvblod? Och hur har du tänkt dig fortsätta? Korsa in islänning igen för att få en stor fyrgångare? Eller korsa in halvblod igen för att få fram...vad? eller korsa in en tredje ras? Och sedan?

Naturligtvis finns det massor av trevliga korsningar bland både hästar och hundar. Inget ont om dem som individer. Men avelsdjur ska ses som en länk i en kedja, vad vill vi ha i nästa generation, och nästa, och nästa...
 
Sv: renras och blandras?

Precis vad jag ville ha sagt, jag håller med du:D
 
Sv: renras och blandras?

Alltid finns det något som passar en annan. Varför ska korsningsaveln resultera i att få fram något bättre än renras?? För mig handlar det inte om vad som är bättre eller sämre, för mig handlar det om att få fram något som passar mig. Jag säger inte att det ska korsas hej vilt och att avkommorna ska säljas till vem som helst, absolut inte. Men visst, jag tycker att man kan korsa för att få fram det man vill ha. Min häst är korsning vbl/basjkir, och han är presis det jag vill ha! Även min hund som är en korsning, han enligt mig slår många renrasiga hundar både personlighet, "lydighet" & "friskhet" Aveln beror på människan likså slut resultatet! Varför måste det bli en nästa generation? Så tänker inte jag iaf. Har jag fått fram det hag är nöjd med så räcker det där.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: renras och blandras?

När man korsar hundar så blir det ju mer än bara en för det mesta- där kanske det blir svårt att hitta köpare som är seriösa till alla. Dessutom så kanske köparen vill ha en nästa generation, så det blir ännu mer en gengryta eller hur man ska säga.
Klart att du älskar dina djur, oavsett ras eller utseende! Har träffat många underbara korsningar, men det är inte det som är grejen. Ska man avla så ska man ha en tanke bakom, det är min åsikt, men du får såklart ha din egen (även om jag tycker du har fel åsikt;) )
Vad gäller hästar... Där riskerar man att om man en dag måste sälja sin något udda blandning, att hästen blir en "vandringspokal"- Troligtvis så blir den ju inte särskilt dyr, vilket öppnar upp så att alla sorters människor kan köpa den, och sälja osv i all oändlighet. Det finns trots allt inte bara goda människor här i världen. Visst kan det hända en dyrare häst med men risken minskar med priset... Men det är min uppfattning, som sagt!
 
Sv: renras och blandras?

Det där med att bandningarna är friskare har jag funderat på...
Jag har/ har haft 4 hundar i mitt liv. Nr 1En renrasig shäfer med papper, vid röntgen efter misstänkt fel var det fel på höfter och vi besämde att ta bort henne. Nr2 korsning mellan border colli/shäfer, är i dag 13år och pigg som en unghund. Hon har aldrig varit sjuk i hela sitt liv. Nr 3 Renrasig Golden retriver med fina papper, opererades 2ggr för analsäcken och hade även en liten defekt på grovtarmen som hittades då. Fick omplaceras då han inte accepera att vi fick en bäbis i huset när han var 6år. Nr4 en 4månaders blandrasvalp som vi hoppas kan trivas i vår familj!

Vi har säkert haft otur med just våra renrasiga hundar men ibland funderar man ju!
 
Sv: renras och blandras?

Att hunden är renrasig är ingen garanti för att den ska vara "bättre" eller "friskare", det existerar ju tyvärr även oseriös avel inom renrasaveln. Speciellt, skulle jag säga, inom så stora raser som schäfer och golden. Det räcker inte att svara på en annons om renrasiga valpar, man måste kolla upp kenneln, avelsdjur och t.ex hd-statisktik m.m. på dessa. Och DET skulle jag väl säga är den största fördelen med att köpa renrasigt, att man faktisk KAN kolla upp en sån sak och på så vis gardera sig. Det finns information att hämta. Det är svårare om du köper blandras. Tyvärr verkar det inte som att valpköpare förstår detta? "Jag köpte en valp från en SKK-rekommenderad uppfödare och nu är den halt! Det är skandal!! Nu köper jag blandras..."

Själv kan jag tycka det är ok att para två friska och trevliga renrasiga individer av olika ras under förutsättning att de inte har några gemensamma rasbundna hälsoproblem och överensstämmer i mentalitet (och någorlunda i exteriör) så det inte blir någon "kulturkrock" i skallen på valparna.

Jag har själv suttit med renrasiga hundar med allehanda problem. Men jag har också sett många renrasiga hundar som levt till hög ålder med god hälsa.
 
Sv: renras och blandras?

Vi köpte en valp av korsningen 75% schäfer och resterande border collie. Vi fick sälja honom då vi blev av med lägenheten (andra hand).

Han hamnade på en gård och vallar får där, en mycket mentalt stabil hund, stor (ca 40 kg 8 månader), bra pälskvalité och arbetsglädje. Så det blev ju något bra, men man undrar ju lite hur hans syskon är. För han var väldigt intensiv som liten.

Sen tror jag inte att alla bc/schäfer blir bra hundar, jag tror att Akilles var ett lyckat undantag från de många mentalt dåliga hundar som kan bli utav konstiga blandningar.
 
Sv: renras och blandras?

Sen vill jag lägga till lite angående detta med renras respektive blandras. Jag föredrar som sagt renras, man vet vad man får på pappret. Däremot kan ju verkligheten se annorlunda ut.

Mina föräldrars 9 år gamla cavalierhane har varit otursförföljd av sjukdomar. Öroninflammation, halvdöv och dessutom epilepsi-liknande anfall. Han har även fått blåsljud på hjärtat sedan han var drygt 8 år gammal. Däremot så har han varit en mycket rolig hund att ha och göra med, massa arbetsmotor och glädje. Han har visserligen haft lite jakt i sig, men det är ju en spaniel. Egentligen borde man tagit tillvara på detta och kanske kollat lite efter spanieljakt-träning, för han var grym på att jaga med en teknik utöver det normala. Men som 12 åring tänker man inte på detta.

Sen min förra phaléne, helt kärnfrisk och så oerhört trevlig. Jag fick en liten, alert, sällskapshund som aldrig skällde. De ni :D.

Så jag har haft två mycket trevliga renraser, och en mycket trevlig blandras. Men jag kollar enbart efter renraser, just för att jag vill veta vad jag får - och inte stå där som ett frågetecken när den söta korsningen mellan bc/greyhound jagar som en tok när allt jag ville ha var en hund med greyhoundens utséende och bc'ns mentalitet. ;)
 
Sv: renras och blandras?

Och väljer man renras, bör man ju också välja en ras som inte är så sjukdomsförföljd som t.ex. Cavalieren tyvärr är. Jättesynd för jag skulle gärna ha en åt min 8åriga dotter - som tycker Beauceronen är liiiite väl bufflig att gå ut själv på promenad med...!
 
Sv: renras och blandras?

Vill hon ha en liten "obufflig" hund så finns det ju vinthundar :angel:



till TS:
Det här med att renraser är sjukare än blandraser:
Dels finns "allt" med renraser dokumenterat, vilket det inte gör med blandraser, men om jag inte minns helt tokigt nu så har någon forskning pekat på att FÖRSTA generationens blandraser blir friskare, men att avkommorna till dessa sedan blir värre igen.
Med andra ord: Det är LÄTT att säga saker i stil med "renraser är sjuka och det finns fakta som säger att blandraser är friskare". Det stämmer ju delvis, men precis som i många fall så stirrar man sig så blind på någon enstaka detalj att man missar helheten. (och det tror jag gäller ALLT här i livet..)
 
Sv: renras och blandras?

Som sagt i mitt första inlägg, två renraser med helt olika sjukdommar ger friskare valpar, två raser med samma sjukdommar ger minst lika mkt problem som respektive renrasparning hade gjort. Och detta gäller BARA i första generation!
 
Sv: renras och blandras?

Kan du helt ärligt säga att det är mycket osannolikt/helt omöjligt att det hade funnits en renrasig hund respektive häst som hade kunnat passa dig lika bra som dina nuvarande blandisar gör? För isf förstår jag ditt resonemang lite mer.
Dock tror jag inte du ärligt kan hävda det... Vilket gör att det hela blir väldigt underminerat.
 
Sv: renras och blandras?

Friskheten vid blandras vs renras.

En renras kan du följa i flera led bakåt. Den kan bli sjuk ändå, men om det på båda sidorna är ögonlyst/röntgat/gentestat/hjärtkollar i fyra generationer är risken god för en frisk valp.

En blandras har du 'ingen aning om', såvida det INTE är en förstaledsblandras, med kollade renrasföräldrar. Min lilla papillon x cavalier king charles t ex var en sådan. Båda föräldrarna renrasiga, meriterade och kollade. Uppfödaren hade uppfödning av både cavalier och pappis. Det var ett rent misstag med parningen. Tiken skulle paras med en norsk hane. En cavalierhane kom lös och idkade lite kärlek. Enligt första kollen hos veterinären hade det tack och lov inte tagit. Vilket visade sig vara fel.

Uppfödaren skulle ju ha avlivat valparna så snart de var födda, men ansåg det var fel, och valde trots risken, att låta kullen växa upp, och sälja valparna. Inkomstförlusten för den kullen var stor, större om man räknade med vad som skulle ha blivit och att den planerade kullen blev kraftigt försenad.

Hursom, det var en VÄLDIGT frisk hund - och väldigt trevlig. Och den typen är eg den enda typ av blandraskull jag anser är försvarlig. Det rena misstaget. Och nu var pappan sund och generationerna bakom honom sunda, men teoretiskt gav inblandningen av pappisblodet en sundare hund och spädde ut de rasdefekter cavalier dras med. Hon hade dock ett lindrigt blåsljud på hjärtat som aldrig påverkade eller förvärrades.

Men ofta när det gäller blandraskullar är det KANSKE ditt och datt i dem, ofta när det är flervägskorsningar i andra generationen så hör man att det är 'en droppe si och en gnutta så' och det härleds ofta till att mormor SÅG UT att ha lite drag av ras X, och man ANTOG att det berodde på att det var ras X i. Vilket det inte alls behövde. Många blandrasägare av andra eller tredje generationen blandras har bara ren hörsägen om vilka raser det är.

OM de som hyllar blandras såg till att röntga, ögonlysa osv skulle jag kanske köpa deras argument om att 'blandraser är friskare' osv, för då skulle det finnas statistik OCH det skulle finnas en massa blandrasägare som var lika noga med sin blandis som en rasren. Dock är de blandrasägare som hälsokollar FÅ.. wonder why :devil:
 
Sv: renras och blandras?

Och väljer man renras, bör man ju också välja en ras som inte är så sjukdomsförföljd som t.ex. Cavalieren tyvärr är. Jättesynd för jag skulle gärna ha en åt min 8åriga dotter - som tycker Beauceronen är liiiite väl bufflig att gå ut själv på promenad med...!

Sant, men denna hunden fick vi när han var 1,5 år gammal och redan hade flyttat runt en del.

Vad jag vet så lever hans mamma, 13 år gammal, ännu - så han har dundergener ;).

Åh andra sidan, hur många cavalierer är träningstokiga dårar som river huset om de inte får hjärngympa varje dag. Låt oss säga att våran cavalier var lite smått udda för sin ras, både i kropp och psyke.

Har träffat flera friska cavalierer också, man får vara noga och kolla generna. Gärna ta en valp efter en redan "använd" tik som har några år i nacken, så kan man kolla in de tidigare valparna och så ser man dessutom om tiken fått några hjärtsjukdomar. En perfekt första-hund i vilket fall!
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Akita Inu 6 attacker. Dogo Argentinom 6 attacker. Dogs Canario 6 attacker. Amstaff 37 attacker. Schäfer 6 attacker. Rottweiler 24...
2
Svar
28
· Visningar
3 938
Senast: Raderad medlem 94602
·
Hundavel & Ras (OBS! Med renras menar jag i denna tråd SKK's definition - dvs hundar reggade i en FCI-ansluten kennelklubb!) Att Herr och Fru...
2
Svar
33
· Visningar
4 048
Senast: Lyan
·
G
Hundavel & Ras Jag hamnade i en diskussion angående det här med olika prov som bara är avsedda för vissa raser eller en viss rasgrupp. När vi...
2
Svar
34
· Visningar
2 923
Senast: vallhund
·
I
Övr. Hund Jag är stolt ägare till två UNDERBARA tikar, Lalla , tysk schäfer & Lady Schäfer, Rottwieler, Labrador, Dobermann. Lalla är reg. Men jag...
2 3
Svar
57
· Visningar
4 167
Senast: Generalen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp