Ridskoleryttare 2022

[TheRedLightning]

Gud, vad har jag gett mig in på ?

Det dök upp en klubbtävling i dressyr för några veckor sedan och jag tänkte att det kunde vara en kul grej att vara med på söta Preben, bara för skojs skull. Tävlingen går av stapeln i morgon.

Visade sig att Preben var upptagen. Jaja, shit happens det får bli en annan gång .

Men så blev jag visst övertalad till att vara med på en annan häst. Som jag aldrig ridit . Den ägs av min ridlärare och hon ska också starta, i LB och LA. Så jag blev tvungen till att anmäla mig till en LC:1, som jag hatar eftersom den är så tråååååkig och man inte har några riktiga rörelser att gömma sig bakom .

Har nu hunnit rida hästen EN gång. Åkte och shoppade vita ridbyxor och kavaj i dag (kunde inte låta bli när det var rea med sjukt bra priser ) och försöker lära mig programmet i rekordfart med hjälp av youtube!

Håll tummarna för mig i morgon, så är ni snälla !

Det kommer gå jättebra.
Kan va bra med LC och nästa gång kan du rida svårare med den häst du önskar kanske?
Försöker tänka positivt och om inte annat så blir det övning i tävlingssammanhang om man inte brukar va ute på tävlingar. Om så är fallet kan det va bra med något lättare/tråkigare så man har en sak mindre att va nervös över. Det tar man nästa gång.

Hoppas du förstår hur jag tänker, vet inte vilket som är aktuellt för dig. Försöker skänka lite positiv energi/tankesätt.

 

[Fabian In Memoria]

Lektion i gårkväll då. Hoppning på utebanan. Jag var inställd på att få hoppa med den stora bruna som jag hade förra fredagen. Men, nejdå, jag fick den lilla fuxen. Den som tvärvägrade tre gånger på raken förra gången jag hoppade. Först uppvärmning i skritt, trav och galopp. Stora volter och temporegleringar. Hästen var seg. Han hade gått lektionen innan den som var före vår och det är hoppspecialen. Borde ha haft ridspö. Jobbade hårt för att hålla igång galoppen på volterna. Sedan skulle vi hoppa ett litet kryss i trav på långsidan, landa i galopp, lägga en volt, bryta av till trav, trava över bommar och göra en rak halt innan hörnet. Fortfarande seg häst. Vi landade i fel galopp två gånger och tredje gången fick vi till det. Annars inga konstigheter, förutom att det kändes tungt. Sedan skull vi hoppa ett kryss i trav på andra långsidan, 5 galoppsprång och ett litet rättuppstående hinder. Lite seg anridning till travkrysset, lyckades dåligt med galoppen som blev långsam så han klämde in 6 språng och stannade nästan, men vi tog oss över två gånger. Tredje och fjärde gången var det tvärstopp. Behövdes mer drivning, men jag fick inte till det. Blev rädd. Jag fick lägga en volt och ta bara ett sänkt hinder nummer två i trav. Sedan skulle vi hoppa en bana och jag fick vänta till sist. Några av hindren sänktes och jag tog det första travkrysset, landade i galopp men sedan kände jag bara att nej, jag törs inte det här så jag avbröt. Fick trava av och sedan var vi klara. Så besviken på mig själv

 

[Ceta]

Ridlektion med favorit T i torsdags. Var sjukt allergisk, hade PMS och en vikarie som jag inte ridit för på rätt många år, så var rädd att det skulle gå åt pipsvängen.

Men det var nog väldigt bra att jag fått rida på tisdagen med, och hittar känslan för vilken galopp jag behöver ha, för det kunde jag ta med mig till denna lektionen

En tresprångskombinaton på ena långsidan, en 5,5:a på andra och två täcken på diagonalerna. Vi började att värma i trav på 5,5:an och diagonalerna. Jag brukar gilla travhoppning, men det var lite svårt på T. Gick helt ok dock. I galoppen blev det mycket bättre, och jag hoppade hela banan på 70-cm höjd tror jag, inklusive oxern i 5,5:an (fast den var nog lägre). Kul lekition!

 

[cowgirl81]

Uteritt igår på en väldigt pigg Tequila, blev mycket halvhalter för att damen skulle lyssna. Men skoj hade vi, klättra i lite backar, tyvärr ingen galopp då en tjej i gruppen var lite osäker, säkerheten är dock alltid först. men skritt och trav blev det.

 

[Hoarfrost]

Ridlektion i går på Gosmotorn.

Han gick inte lektionen innan så jag passade på att gosa massor. Pratade en stund med en i gruppen om honom och hur gosig han var men hon höll inte med, han var tydligen totalt ointresserad av henne om hon inte hade godis. Så jag demonstrerade genom att gå in till honom igen och hon fattade noll. När jag går in vänder han sig direkt, "bjuder in" mig att stå vid bogen, nosar intresserat på mina händer, vill bli klappad och kliad osv osv. Sen gick hon in. Han sneglade lite på henne men gjorde annars inget. Underlig varelse den där, tror jag aldrig varit med om något liknande. Vi var tvungna att dela upptäckten med läraren som sa att han tydligen alltid varit så. Vissa personer vill han gosa ihjäl, andra inte så mycket

Hursomhelst, det blåste massor när jag skulle sitta upp och var lite allmänt stökigt, så jag valde att bara hoppa lite med foten i stigbygeln några gånger, sen ge godis och be om att få hjälp att sitta upp. Han verkar bli mer och mer chill med mig och att jag gör konstiga grejer (i går prasslade jag lite med en papperspåse på ryggen på honom osv medan jag ryktade). Men onödigt att pressa för långt.

Skrittade ut en sväng och jag valde att skritta brevid vägen med de gigantiska vassa stenarna som han trampade knasigt på sist. Det innebar dock att vi behövde passera grävmaskiner, liftar, pressenningar, frigolit som slog mot byggstaket, byggstaket som sklog mot byggstaket, med mera. På typ 30 cm avstånd. Nåja vi steppade oss förbi grejerna. Den här hästen är helt overkligt perfekt för mig att öva sådant på. Han reagerar, han hoppar till, han tittar, han steppar och grejar. Men han lyssnar alltid och reagerar liksom lagom. Annars kan jag bli lite stressad och stel med sådana hästar som studsar runt och så. Men iom att han lyssnar bra så fort man gör en lugnande gest, kan jag öva på det! I går kände jag mig inte ens osäker när vi steppade igenom allt det läskiga

När vi kom tillbaka till paddocken så tog jag tygeln rätt fort och började jobba med min ytter. Han kändes dock som att han hade tusen jetmotorers energi i kroppen, och hovarna gick som en symaskin på speed. Resultatet var att han kompaktade ihop sig ännu mer än vanligt och halsen blev obefintlig. Så jag hade lite att jobba med att få honom att inte dra ihop sig som ett dragspel

Travövningen var att vända rätt upp och rida minst två volter på medellinjen. Vi skulle även rida så varierad trav som vi kunde utefter hästen. Alltså att vissa hästar nog kan växla mellan 1 till 10 ganska obrydda, men vissa kanske gynnas mer av att stanna i 3-5 växlarna osv. Gosmotorn är nog en 1 till 10 häst, men han måste först sluta vara dragspel och gå som en symaskin.
Så jag rörde mig i spannet 2-8 ungefär och försökte jobba långsammare än jag är van. Han behöver som sagt förberedelser minst 10 minuter i förväg annars blir han ett spänt dragspel som aldrig kan dras ut. Volterna var mycket bra för att hålla koll på yttersidan men jag var dålig på de mjuka övergångarna. Var lite för snabb liksom.
Det gick helt ok. Men vi hamnade inte i något superbra läge någon gång. Jag behöver verkligen bli ännu långsammare, men med mer timing eller hur man ska förklara det.

I galoppen red vi självständigt i båda varven. Gosmotorn och jag puttrade på och han fick om möjligt mer energi. Jag visste inte riktigt hur jag skulle distribuera energin för jag fick inte honom att länga ut kroppen något särskilt och det var inte heller läge att ta tag i honom för att dämpa energin. Det blev bara mer spänt och mer energi vad jag än gjorde. Så jag tänkte att jag behövde ta lite kontroll över bakbenen, och försökte mig på skänkelvikningar i galopp. Har typ bara gjort det någon gång tidigare men alltså jösses! Gosmulen älskar visst skänkelvikning i galopp. Behövde bara ändra lite på hur jag satt så fick jag perfekta mjuka skänkelvikningar. Kände ren och skär glädje från Gosmotorn! Så jag använde det som belöning. När han slappnade av i överlinjen och längde lite fick han göra en skänkelvikning. Win win
Detta gjorde att han slappnade av bättre och bättre. Vet dock inte om det var på grund av att skänkelvikningarna gjorde att han fick fokusera lite mer på sina ben eller om det var så att han fattade att så fort han slappnade av i överlinjen fick han göra något kul...
Blev en lång galopp i alla fall. Jag gjorde emellanåt några halter eller skrittpauser mest för min egen skull när jag fick lite slut på planer.

Sedan fortsatte vi med självständig ridning i traven. Här var han äntligen härligt på tygeln och hade släppt ut överlinjen så han var så där trevlig att rida. Dock märkte jag att så fort jag gjorde något lite överilat drog han ihop sig igen. Typ "nu ökar vi!" i stället för att två minuter innan börja "Hej Gosmotorn, nu snart där borta kommer vi öka lite. Inte mycket men lite. Ok? är du beredd? Jag räknar ner här nu till vår ökning som vi diskuterat. 10, 9, 8...." Aja, han har mycket att lära mig lille Gosmotorn!

Allt som allt en bra lektion! Är jag som är bromsklossen i vår relation och fattar trögt. Tyckte vi gjorde bra ifrån oss med tanke på blåsten och all fladderplast runtom, hans energi och min urusla förberedelser. Pratade med ridläraren mycket efteråt kring hur han är svår att få att länga sig när han är så full av energi. Sen beklagade jag mig över att min hjärna ju fattar vad jag ska göra men ändå kommer nog hjälperna för tidigt och avslutas för tidigt osv. Fick förklarat att jag behöver inte bara förbereda i tid med honom utan även hålla i hjälperna under en längre tid. Han behöver tänka lite längre än andra hästar på vad hjälperna betyder osv. Så det ska jag tänka på till nästa gång. Mer kolasegt liksom

 

[Fabian In Memoria]

Ridlektion ikväll, hoppning på utebanan. Hade samma häst som förra tisdagen då vi körde WE. Uppvärmning i skritt, trav och galopp. Jag fokuserade på framåtbjudning. Stora volter i trav och flyttade lite för skänkeln. Galopp i båda varven. Körde en del ökningar på diagonalen och enkla byten innan varvbyten. Sedan lite längre mer vägvinnande galopp i lätt sits. Själva övningen då. Först fick vi komma en och en på en volt där det låg två upphöjda galoppbommar på typ kl 2 och kl 10, två varv i galopp. Första varvet hoppade han av tidigt på andra bommen så jag kom lite efter och andra varvet höll jag ut lite mer, samt var beredd på ett längre språng så jag lyckades vara följsam. Efter det skulle vi komma på en 5 1/2a på medellinjen i trav. Först ett litet kryss, ett galoppsprång och ett kryssräcke?, bryta av till trav innan man kom fram till spåret mellan två sockerbitar. Inga konstigheter, vi fick komma två gånger var, sedan höjning, två gånger till och sedan lade vi till ett tredje hinder. Tror det skulle vara tre eller fyra galoppsprång emellan. Första gången glömde jag hålla om med skänkeln vid tredje hindret så vi sprang bredvid. Ridläraren sänkte mittenhindret så fick jag komma igen och nu tänkte jag på skänklarna, snackade nog lite med och det gick galant. Höjning och de andra hoppade efter mig. Fick frågan om jag ville hoppa igen och det ville jag och det flöt på superbra! Sedan höjdes hindren lite till för de andra. Men jag var nöjd där och fick trava av. Det kändes bra med denna lektion efter fredagens besvikelse!

 

[TheRedLightning]

Ridlektion igår, dressyr med öppna och sluta. Slutan sitter men fick inte till öppnat.

Fick en häst som jag inte ridit annat och som jag blev rädd för, sura järnet när man skulle borsta och hotade, tyckte det var otäckt och kunde knappt ens borsta för jag var tvungen att korrigera och värja mig.
En tjej som ridit hästen mycket tidigare borstade och då stod han i princip som ett ljus...

Ridningen gick inte alls, kunde bara använda mina vader på honom och hade djävulsk träningsvärk sen jag varit "jordfräs" i helgen, fick även ha hålet längst ut på stiglädren och han har bara en dressyrsadel. Gick med handbromsen i, fick knappt honom i skritt och fick absolut inte ut honom i hörnen som jag ville, när det var dax för trav gick det knappt att rida lätt han hade så kort steg så min rygg sa helt enkelt ifrån, försökte bita ihop och göra det ändå för att försöka va schysst mot hästen.

Galoppen gick inte att fatta lyckades inte alls, försökte flera gånger men fick inte honom att galoppera. Det blåste snålvind då vi var ute och jag frös, ryggen värkte, hästen gjorde inte som jag bad den, kände mig kass och bröt ihop då ingenting funkade.

Fick låna ett spö och fick åtminstone honom i galopp i andra varvet, men ingen häst jag var imponerad över. Gav det ett försök, men det blir inte fler gånger, fick knappt ta av bakstrykkapporna efter lektionen då han lyfte på benen och höll på å hota igen. Sen hade han även hoppat till å blivit rädd på lektionen å slängt sig åt sidan så min rygg sa definitivt AJ, kunde knappt gå efter lektionen knäna värkte också.

Blir till att skriva ett meddelande att påminna ridläraren om att jag inte vill rida den hästen igen.
Jag är inte den som är rädd för hästar eller orutinerad, men det kändes så otäckt när han hotade å han stod inte still utan rörde sig, kanske hade varit bättre med kortare grimskaft så han inte kunnat gå riktigt lika långt fram å tillbaka. Mitt hjärta hade slått jättefort och höll på att bryta ihop inne i stallet redan innan lektionen. Känner inte hästen så svårt att veta hur mycket man "vågar gå på eller ignorera". Ingen häst för mig..

 

[cowgirl81]

Idag fick vi öva på skänkelvikning och framdelsvändning, Ponnyn gör allt för och smita, så riktigt svårt få han göra rätt. Blev rätt frusterad och svettig där ett tag, Inte så glad i den ponnyn, då han gör allt för å smita från jobbet, Dock är traven bekväm så trava för det mesta utan stigbyglarna. Hoppas få nån av de andra nästa gång.

 

[Hoarfrost]

Lektion i går på Gosmotorn. Blev ihjälgosad när jag gjorde iordning honom Lyckades dumma till det när jag jobbade på att få bort lera från hovarna. Han stod tydligen och mys-sniffade mitt hår medan jag gjorde det och jag fick någon form av kramp i knät så reste mig ganska fort. Jag skallade Gosmotorn i mulen stackarn. Han var upprörd ett tag men hämtade sig ganska fort ändå.

Lyckades sitta upp själv Han spände sig massor och skrittade snabbt iväg direkt när min rumpa landade i sadeln men jag kunde lätt stoppa honom och bara gå tillbaka till ursprungsposition som om inget hänt. Ingen ta i från tårna kanonkula framåt där inte. Han var lite spänd och jobbig sen när jag skulle fixa stiglädren så jag fick krångla mycket med att han skulle stå stilla där. Avslutade med att helt sonika bara sitta där och se till att han stod kvar tills han typ "ja,ja. Jag står väl här då, fan vad jobbig du är " Sen fick han skritta iväg.

Skrittade ut en sväng och denna gången var han, trots kränkningen vid uppsittningen, väldigt avslappnad förbi alla tusen byggrejer Vet inte om det beror på att han liksom chillat med att det finns grejer där nu, för han går ju förbi där ganska ofta, eller om det är jag som är bättre på att lugna honom proaktivt, eller om han bara hade en bra dag. Kanske en kombo.

När vi kom tillbaka till paddocken plockade jag först upp tyglarna lite försiktigt då jag hade lite som mål att liksom redan från början jobba honom fram till bettet och få honom att slappna av i halsen, samt jobba med min egen kolaseghet som han ju verkar föredra. Så jag såg mest till att han trampade på med så långa kliv som möjligt medan jag liksom övade in långsamma skänklar, planerade vägar långt i förväg, långsamma och välplanerade tygeltag osv. Det var riktigt jäkla svårt Jag är så van vid att vara lite kvick i hjälperna.

Vi började övningar i skritten och skulle jobba igen med de där tempoväxlingarna och tänka på de där "växlarna". Tänka oss att det finns 1-10 växlar i skritten och liksom leka med att ändra växlar fram och tillbaka. Herr Gosmotor var väldigt stuttig i stegen nu helt plötsligt. Lite kantig och spänd, lite sned och vind. Kändes precis som en unghäst Han är ju... inte riktigt unghäst, men lite unghästig? Tror han är 10 år, men det är så många grejer som gör att han är unghästig. Både mentalt och lite kroppsligt liksom.
Men det känns som första eller andra gången man sitter upp på en unghäst.
Men jag fortsatte jobba med våra växlar, och experimenterade lite med den där kolasegheten. Hur kolaseg ska jag vara? är det olika kolasegheter på olika hjälper? Etc. Kom fram till att när det gäller ökning av temp räcker det faktiskt att bara tänka öka, ändra lite på sitsen så kommer en ökning. Han verkade vara nöjd med den. När det gäller minska eller samla var det lite svårare.

Vi kom tillslut fram i trav och skulle göra samma där. Växla en massa. Jag jobbade på precis som i skritten men här var han om något mer spänd och sned och väldigt tittig. Fick lite byta fokus, försökte jobba med kolasegheten, men samtidigt gick jag in typ en meter innanför spåret för det var uppenbart att han behövde hjälp med rakriktningen. Jobbade med det ett tag och byggklossarna i hans kropp föll på plats bättre och bättre. Sen när jag hade honom mer inramad och fokuserad började jag på växlarna igen. Hade fortfarande lite problem med minska/samla, men jag tror jag hittat ett bra sätt med ökning

Sedan kom galoppen och det var samma här. Hitta växlar och leka lite med att byta växlar på ett sätt som är bra för hästen och liksom komma underfund med vad som funkar eller inte. Han var kantig och svår att ställa men lyssnade okej på mina växlingar. Kände här att han började lossna i överlinjen och jobba ordentligt men det var som att varje gång jag skulle minska/samla tappade jag det. Och jag kan ju inte bara gasa på i 10ans växel konstant.

Efter den första galoppen lossnade allt så där magiskt igen och jag fick rida runt på en underbart trevlig häst som formade sig exakt efter hur jag ville ha honom och var lätt att öka och minska osv förutsatt att jag förberedde allt väl. Är ju supertrevligt att detblir så till slut men jag gör ju ingen radikal ändring i min ridning och det är svårt att fatta varför det helt plötsligt säger klick.

Pratade ganska länge med ridläraren om Gosmotorn efter lektionen. Fick veta att han är uppfödd av oss men såldes iväg som 3 åring eftersom kullen med föl blev lite för många det året och min ridlärare var gravid så det blev att man fick sälja bort 2 st. Det var där på det andra stället som Gosmotorn tydligen hade sin olycka med uppsittningen och de klarade inte riktigt av att jobba med problematiken. Han verkar även blivit inriden "fel" eller hur man ska säga. Det låter logiskt för det är helt annorlunda att rida en häst ridskolan ridit in och en de inte ridit in. Man märker det direkt.
Hon förklarade även att iom att han blivit så knasigt inriden så är skillnaden mellan hästarna ridskolan ridit in och honom att de som ridits in av ridskolan behöver kanske 80% av ryttaren, så kommer de ändå att ta lite eget ansvar och möta upp med 20% så det blir 100% av det hela. Gosmotorn behöver minst 110% för att kunna möta upp och bli till 100%.
Lite flummigt men jag fattade precis vad hon menade. Fattade också varför han känns så himla valpig och unghästig trots att han ju borde vara i sin livs form osv.
Spela roll egentligen, jag vill gärna fortsätta jobba med honom och försöka klura ut hur jag kan bli 110% så han kan få bli sitt allra bästa jag
Tycker alltid det är så intressant att höra vad som ligger bakom det man observerar kring hästar.

 

[TheRedLightning]

Ridlektion i tisdags, bakdelsvändningar stod på schemat. Konstaterade att jag har problem med att få till dom då jag blir osäker vilket ben som ska vara vart för att få det som det skulle bli som tänkt. Även när jag gjorde som ridläraren sa kändes det som det mer blev en framdelsvändning snarare än bakdelsvändning, sen fick jag en häst jag bara ridit tre lektioner innan precis när jag började (skimmelvalacken som jag avgudade i hoppningen ) och han tycker att "men hallå jag kan själv jag visar här" så det var några gånger som han försökte göra övningen innan jag ens gett hjälperna.

Fick ändå till det emellanåt. Vi varvade med trav på volten nedsittning och där kunde jag först inte sitta ner och då flöt han ut som en hal ål och sladdrade iväg, så fort jag red lätt fick jag ordning på sladderiet, men jag vill lära mig sitta ned också, så gav mig sjutton på att försöka, hittade magmusklerna och följde banne mig med lagom i 5 steg innan ridläraren sa att vi skulle sakta av, meeeeeeen jag som precis hade hittat något typiskt. Ska se om jag kan hitta samma känsla nästa gång.

Tycker ändå det var en helt okej lektion med tanke på att jag inte mådde helt hundra psykiskt, hade en sak som tyngde mig men lyckades att inte tänka på det medan jag red. Vilket var skönt.

 

[Fabian In Memoria]

Har glömt att skriva. Har missat två lektioner pga Grönt kort kurs och jobbresa. Men red i fredags. Egentligen skulle vi ha tränat på programdetaljer, men någon frågade om vi inte kunde rida ut istället i det sköna vädret. Så det blev uteritt på frieserstoet. En lugn tur genom skogen mest i skritt. Lite trav och en superkort galopp. Snäll och pigg häst, inte så mycket att orda om. Mysigt att komma ut ibland.

 

[Hoarfrost]

Gosmotorn i går Någon annan hästs sadel hade gått sönder och ridläraren hade fått göra lite rockad på sadlar, så sadeln vi skulle ha var på en annan häst lektionen innan.
Borstade länge och gosade, sen gick vi ner till paddocken och lokaliserade hästen som tagit vår sadel Gosmotorn är ju rätt otålig och reaktiv speciellt vid uppsittning men fick faktisk hjälp av en snäll mamma som gärna lade på sadeln åt mig medanjag höll i. Lyckades faktiskt sedan få på sadel, martingal, fixa stiglädren osv utan allt för mycket krångel från Gosmotorn som var otroligt otålig men faktiskt till slut stod still helt ok.

Upp på honom och skritta fram, behövde inte att ridläraren höll i. Vi skrittade fram självständigt i paddocken och bestämde att vi skulle skritta av dem ute sen. Jobbade ganska mycket med att rida bågar osv. Gosmotorn kändes spänd och taggad, tittade väldigt mycket på alla möjliga grejer omkring banan. Försökte hitta det perfekta kolasega och samtidigt hade jag myckte längre tyglar än jag brukar när jag rider fram. Ville experimentera med det och se om han inte kunde komma fram till bettet bättre då, vilket jag upplevde att han gjorde. Största problemet var att han var så himla full av energi, så det var liksom lite steppigt men inte riktigt lika mycket att han spände ryggen och sänkte den

Vi fick sedan börja rida i trav och skritt självständigt i båda varven. Jag valde att rida mycket åttvolter eftersom jag upplever att de funkar bra med Gosmotorn. Lätt att vara kolaseg och förbereda honom på precis allt. Som sagt var det massa energi i Gosmotorn och han var rätt svårriden, fick hjälpa honom mycket med att rama in sig och lugna honom mycket. Började ta tyglarna här någonstans och genast blev han kortare i hals, kropp, och steg. Men försökte bara vara lugn, inte spänna mig så mycket i axlarna, och vara följsam med handen och förbereda allt jag gjorde. Tyckte det lossnade rätt bra ganska fort, men han gick fortfarande med ryggen lite sänkt så ingen bra jobbform. Ibland kom ryggen upp litegrann men så tappade jag det igen när vi red förbi någon plastbit på marken utanför paddocken, mammorna som tittade på, eller annat.

Vi samlade oss tillslut i samma varv och red stora bågar på långsidan, där vi längst upp i bågen gjorde en volt mot långsidan, och en volt vid kortsidorna. Mycket stora bågar och omställningar. Var jättebra för oss Gosmotorn puttrade på med några små raketexplosioner av energi då och då. Försökte mest uppmuntra den härliga energin men be honom använda den på andra sätt än de han tyckte var bra (korta stegen, sänka ryggen och springa fortare). Jag red bara vidare på samma sätt och försökte vara en stadig ryttare. Rama in, förbereda långt innan, kolaseg, stötta upp med skänklar i bågarna, rida lätt lugnt osv. Tyckte han lugnade sig lite till slut och börja jobba så som jag tyckte var bra.

Vi skulle sedan galoppera lite självständiga vägar, men vi skulle göra så att vi fattade, rullade på ca 7 språng, kom tillbaka till trav, och göra det så sömlöst och enkelt som det bara gick. Det var inte Gosmotorns grej alls i går. Han hade för mycket energi och det var som att jag, varje gång jag fattade, laddade honom ännu mer. Till slut fick jag passa honom varenda travsteg annars blev det galopp, och när jag fattade blev det små energibockar Kändes ungefär som att rida på en superladdad boll av elektricitet
Sedan kom en tant gående som tydligen var jättejätte"farlig", och Gosmotorn stack iväg som ett jehu. Drog med sig typ alla andra hästar på kortsidan vi var på, och gjorde några små stegringar när jag väl fick stopp på honom. "Ojdå nu blev det spännande" utbrast ridläraren och så fick vi instruktionen att fatta galopp och fortsätta galoppera bara.
Gjorde som instruerat och rullade på i galopp, fick parera lite smågrejer men satt mest och försökte vara en stadig ryttare. Gosmotorn verkade gilla det för han började till slut sluta leta spöken och fokusera på mig i stället.

Vi pausade från galoppen med lite trav och nu började han äntligen lossna ordentligt och bli så där härlig att rida igen. Jag fortsatte med min lugna stadiga och planerade ridning. Han fjantade sig lite någon gång med att tex fuska och börja galoppera utan att jag hade bett honom osv, men det var bara att lugnt ta tillbaka och be honom göra något annat i stället. Emellan fjanterierna var han dock mycket härlig att rida.

Sedan körde vi en sista galopp där vi skulle inverka på tempo och form självständigt. Jag kände att här kommer han snart så jag red ner och tog några volter vid ridläraren som som vanligt fattade vad jag ville och gav mig några pyttedetaljinstuktioner och vips så lossade galoppen också. Inte till 100% men jag var nog 95% där och han var trevligt reglerbar. Klappade honom några gånger och insåg att jag spände mig jättemycket i axlarna, slappnade av i dem och kände att även hela Gosmotorn slappnade av

När vi travade av dem var han härligt underbar, och när vi skrittade ut sedan var han väldigt mån om att komma fram till bettet och söka stöd där. Fina lilla Gosmotorn

Kanske inte låter som världens bästa lektion, men jag tycker jag nådde fram till honom fortare än tidigare gånger, och är framförallt så vansinnigt stolt över att jag plötsligt är så himla lugn även om hästen är energifylld, sprattlig och ser spöken. Så stolt över att jag kan sitta där och parera när det blir knasigt och sen bara rida vidare helt stadigt utan att bli det minsta rädd. Hade jag ridit honom för 6 månader sedan hade jag inte fortsatt galoppera och mest suttit och väntat på nästa sprattel och spänt mig hela lektionen. Har gjort stormsteg, inte så mycket med min teknik, men mentalt.
Så skönt, så roligt!

 

[TheRedLightning]

Vi fick rida lite Caprilli tror jag det hette, en liten bana med olika moment, som halt från trav, skrittövergång, slalom, båge, rida över upphöjd bom, rida över travbommar, galopp.
Det fick riktigt bra, hittade dock inte riktigt den där känslan i den nedsuttna traven som jag hade lyckats hitta lite förra gången, var skitsvårt att sitta ner i traven när han tog ut stegen men försökte i alla fall.

Ridläraren tyckte det märktes att jag började hitta honom nu, lite ska man väl hinna med att lära sig från förra gången tills denna.
Kände mig så glad efter lektionen och blev påmind om varför jag tyckte om honom, han är lite av en favorit och nästa gång ska vi hoppa. Jag försöker se om jag kan få någon att följa med å filma, hade så gärna velat ha det på film.

Ljuset var helt underbart och det var inte lätt att se då solen var rakt i ögonen stundtals, helt ljuvligt att äntligen kunna rida utomhus och även för första gången dissa jackan.

Bjuder på en bild av oss som en av tjejerna i gruppen erbjöd sig att ta.

 

[cowgirl81]

Skulle ridit i måndags, men fick jäkligt ont av ischia samt knät, så vart upp till vårdcentralen igår, diagnos miniskskada, så ingen ridning på minst 1 månad. Och sista ridlektion är v22. så jäkligt surt.

 

[Emma-pemma]

Vi har haft lite drama här
Dotterns ponny har börjat sparka hej vilt i släpet. Ponnyn har åkt mycket och har inte stått helt stilla förut heller, men för några veckor sedan blev hon helt hysterisk i släpet. Sparkade så det blev märken i gummimattan på baklämmen. När hon gör detta skadar hon också sina hasor så att det blir sår. Detta har gjort att vi missat några träningar, vi har helt enkelt fått vända hem för det känns inte säkert. Efter många om och men, med kontakt med förra ägarna, vår ridlärare osv lastade vi förra veckan både ponnyn och min skadade häst. Det fick det goda med sig att ponnyn stod mycket lugnare på släpet, men jag fick då rida min skadade i skritt på ridlektionen. Själva övningen bestod av att galoppera på ridskolans lilla terrängbana och hantera upp och ned. Min häst som är grymt understimulerad efter nästan 2 års skada och skrittarbete blev ju helt till sig när de andra började galoppera runt henne. När de andra skrittade kunde jag trava lite på de raka sträckorna, men det var verkligen inte enkelt. Kanske inte riktigt vad man vill ha ut av en ridlektion, men nu behövde vi i första hand hitta trygghet för ponnyn i släpet.

Nu är det uppehåll på torsdag, så jag satsar på nästa vecka. Förhoppningsvis kan vi få med dotterns ponny utan att köra med min häst då, så kan jag få rida lite också.

 

[TheRedLightning]

Skulle ridit i måndags, men fick jäkligt ont av ischia samt knät, så vart upp till vårdcentralen igår, diagnos miniskskada, så ingen ridning på minst 1 månad. Och sista ridlektion är v22. så jäkligt surt.

Hälsan kommer först, det kommer fler tillfällen. Du får krya på dig och ta igen det till hösten.

 

[Fabian In Memoria]

Red ju i fredags! Fick frieserstoet. Eftersom det var tävlingar i stallet var det fullt upp med banbygge på båda utebanorna och ridhuset är avstängt för takbyte sedan en månad tillbaka. Så vi fick rida till gamla sommarhagen. Tog väl 10 min i skritt. I hagen red vi på en jättestor volt först i skritt och då skulle vi göra halt typ 4 ggr per varv. Sedan lite trav, lättridning och halvhalter. Sedan skritt, halt och rygga 4 steg. Kommer inte riktigt ihåg ordningen, men vi körde på lite i båda varven och gick från ryggning till trav och så småningom galopp. Travade nog lite emellan övningarna. Fick till en fin form på frieserstoet! Sedan körde vi lite galopp-skritt-galopp i ena varvet. Frieserstoet var som vanligt pigg och lyhörd. Sedan skritt tillbaka. Vi hamnade sist och det gillades inte, då gick hon och taktade och kändes orolig. Vi fick rida om en häst så blev det bra.

 

[Hoarfrost]

Hade gullen-bullen i går men pga mig och lite honom var det den sämsta lektionen på typ 3 år. Vill helst försöka glömma den men jag har bestämt mig för att skriva om den ändå. Duckar man för det sämsta man kan prestera kan man inte förbättra sin sämsta nivå, tänker jag.

Vi red lite olika övningar. Hade ett dressyrstaket (utan kortsidebitarna) inne i paddocken så det blev lite knasvägar och svårt allmänt att göra regelrätta vägar osv. Vi fick rida rätt mycket självständigt helt enkelt.

Satt i alla fall upp och när jag ville skritta iväg fick jag exakt noll respons på skänkeln. Tog tag i tygeln lite typ "vakna nu?" och skänklade men ingen respons. Nähe? Bullen som brukar vara pigg på att få gå?
Hursomhelst var det inte förrän jag ponnysparkade lite som han ens började röra sig. När han väl skrittade fick jag motivera honom i varenda steg för att få honom att röra på sig. Så här var han hela lektionen.
Jag hade inget spö, för det är ju bullen liksom, springa fort hästen.

Förutom att han var allmänt seg (även om det så klart blev bättre sedan) headbangade han konstant, stack iväg med kroppen åt sidan så fort något var jobbigt, och gjorde sitt bästa för att hänga så mycket i handen som möjligt. I vanliga fall hade jag kunnat planera om mina förväntningar om lektionen och göra mitt bästa för att anpassa mig till situationen.
I går misslyckades jag fatalt med allt vad det innebär att vara en bra ryttare för mig, och jag skäms faktiskt jättemycket än i dag.
Vi fick några korta stunder på max tio sekunder där vi harmoniskt kunde jobba tillsammans men jag red så himla dåligt att jag inte vet vad som flög i mig. Tror det berodde på att jag blev besviken, tänkte att jag kan bättre, blev frustrerad och då till slut tappade tålamodet/blev irriterad. Jag blev på grund av detta rätt stel i sitsen och gick alldeles för aggressivt på med skänklar. Lägg till att jag blev övertydlig på ett lite hetsigt sätt med händerna och tja. Jag fattar varför Bullen typ "men vem är du? jag tänker inte gå med på att försöka hänga med dig" och kopplade ifrån fokus helt. Vilket gjorde mig lite mer frustrerad och så att jag red ännu sämre.

Som sagt i traven red vi rätt mycket självständigt och då och då tog ridläraren tillbaka kontrollen och vi red då en hel del volt tillbaka med fokus på att volterna skulle bli så små det kunde men ändå behålla traven pigg och alert. Den delen gick rätt bra, Bullen kan ju trots sin ganska långa kropp och älgiga kliv på något magiskt sätt vända ganska lätt och ledigt på en femkrona.
Men det självständiga funkade inte. Jag var för mycket inne i en negativ tankeloop och för fokuserad på att han inte gick bra att jag glömde bort att titta på mig själv (fy satan vad illa jag red...) och planera utefter hästen och mina förutsättningar. Helt sanslöst dålig var jag.

Vi tog sedan en galoppövning som var rätt kul (hade varit kul om jag hade sett till att rida i stället för att vara en tjurig tonåring). Iom att vi hade dressyrstängslet där så gjorde vi två volter på kortsidan innanför, och sedan fick man när man ville "sticka iväg" i lite friskare galopp ut mellan dressyrstaketet och paddockstaketet, för att sedan flyta ihop med volten igen när man kommer runt. Inget funkade för mig och till slut stod Bullen, 100% förståeligt, i mitten och tjurade och viftade med huvudet och vägrade gå. Fick honom därifrån med lite heder i behåll och lyckades fatta då och då men galoppen ramlade bara isär hela tiden och vi fick aldrig någon trevlig galopp överhuvudtaget.

Tar på mig allt, allt var mitt fel, och detta får fan inte hända igen. Blir typ arg på mig själv när jag skriver detta Man vill ju bara säga förlåt Bullen, jag var en idiot, jag lovar att det aldrig händer igen men det skulle han ju inte fatta ändå.
Bara för att en häst är lite "ovillig" eller hur jag ska beskriva det, kan ju inte jag bete mig som ett arsel och förvänta mig att hästen typ "oj, hoppsan blev du arg? Vänta jag ska bättra mig genast". Funkar inte så liksom.
Vad jag kan göra bättre till nästa gång det händer (förhoppningsvis aldrig igen) men OM. Då ska jag genast när jag inser vad som händer rida in på mitten och andas en stund och tänka om.

Låter typ som att jag sparkat honom som en galning och slitit honom i munnen men nej, inte riktigt så. Det är bara det att jag vill vara harmonisk och hitta andra vägar än att någonsin bli "hårdhänt" med en häst, och jag tog ett stort kliv över min egen gräns för vad som är okej. Det är okej att bli besviken och allt, men aldrig att det ska gå ut över djuret, och det kände jag att det gjorde i går. Känslor måste man få ha men de ska omvandlas till "okej men varför vill han inte x, hur hjälper jag honom med x?" inte till att man blir brysk.

Som tur är är det en gång kvar. Då ska jag banne mig vara mitt allra bästa ryttar jag.

 

[TheRedLightning]

Hade gullen-bullen i går men pga mig och lite honom var det den sämsta lektionen på typ 3 år. Vill helst försöka glömma den men jag har bestämt mig för att skriva om den ändå. Duckar man för det sämsta man kan prestera kan man inte förbättra sin sämsta nivå, tänker jag.

Vi red lite olika övningar. Hade ett dressyrstaket (utan kortsidebitarna) inne i paddocken så det blev lite knasvägar och svårt allmänt att göra regelrätta vägar osv. Vi fick rida rätt mycket självständigt helt enkelt.

Satt i alla fall upp och när jag ville skritta iväg fick jag exakt noll respons på skänkeln. Tog tag i tygeln lite typ "vakna nu?" och skänklade men ingen respons. Nähe? Bullen som brukar vara pigg på att få gå?
Hursomhelst var det inte förrän jag ponnysparkade lite som han ens började röra sig. När han väl skrittade fick jag motivera honom i varenda steg för att få honom att röra på sig. Så här var han hela lektionen.
Jag hade inget spö, för det är ju bullen liksom, springa fort hästen.

Förutom att han var allmänt seg (även om det så klart blev bättre sedan) headbangade han konstant, stack iväg med kroppen åt sidan så fort något var jobbigt, och gjorde sitt bästa för att hänga så mycket i handen som möjligt. I vanliga fall hade jag kunnat planera om mina förväntningar om lektionen och göra mitt bästa för att anpassa mig till situationen.
I går misslyckades jag fatalt med allt vad det innebär att vara en bra ryttare för mig, och jag skäms faktiskt jättemycket än i dag.
Vi fick några korta stunder på max tio sekunder där vi harmoniskt kunde jobba tillsammans men jag red så himla dåligt att jag inte vet vad som flög i mig. Tror det berodde på att jag blev besviken, tänkte att jag kan bättre, blev frustrerad och då till slut tappade tålamodet/blev irriterad. Jag blev på grund av detta rätt stel i sitsen och gick alldeles för aggressivt på med skänklar. Lägg till att jag blev övertydlig på ett lite hetsigt sätt med händerna och tja. Jag fattar varför Bullen typ "men vem är du? jag tänker inte gå med på att försöka hänga med dig" och kopplade ifrån fokus helt. Vilket gjorde mig lite mer frustrerad och så att jag red ännu sämre.

Som sagt i traven red vi rätt mycket självständigt och då och då tog ridläraren tillbaka kontrollen och vi red då en hel del volt tillbaka med fokus på att volterna skulle bli så små det kunde men ändå behålla traven pigg och alert. Den delen gick rätt bra, Bullen kan ju trots sin ganska långa kropp och älgiga kliv på något magiskt sätt vända ganska lätt och ledigt på en femkrona.
Men det självständiga funkade inte. Jag var för mycket inne i en negativ tankeloop och för fokuserad på att han inte gick bra att jag glömde bort att titta på mig själv (fy satan vad illa jag red...) och planera utefter hästen och mina förutsättningar. Helt sanslöst dålig var jag.

Vi tog sedan en galoppövning som var rätt kul (hade varit kul om jag hade sett till att rida i stället för att vara en tjurig tonåring). Iom att vi hade dressyrstängslet där så gjorde vi två volter på kortsidan innanför, och sedan fick man när man ville "sticka iväg" i lite friskare galopp ut mellan dressyrstaketet och paddockstaketet, för att sedan flyta ihop med volten igen när man kommer runt. Inget funkade för mig och till slut stod Bullen, 100% förståeligt, i mitten och tjurade och viftade med huvudet och vägrade gå. Fick honom därifrån med lite heder i behåll och lyckades fatta då och då men galoppen ramlade bara isär hela tiden och vi fick aldrig någon trevlig galopp överhuvudtaget.

Tar på mig allt, allt var mitt fel, och detta får fan inte hända igen. Blir typ arg på mig själv när jag skriver detta Man vill ju bara säga förlåt Bullen, jag var en idiot, jag lovar att det aldrig händer igen men det skulle han ju inte fatta ändå.
Bara för att en häst är lite "ovillig" eller hur jag ska beskriva det, kan ju inte jag bete mig som ett arsel och förvänta mig att hästen typ "oj, hoppsan blev du arg? Vänta jag ska bättra mig genast". Funkar inte så liksom.
Vad jag kan göra bättre till nästa gång det händer (förhoppningsvis aldrig igen) men OM. Då ska jag genast när jag inser vad som händer rida in på mitten och andas en stund och tänka om.

Låter typ som att jag sparkat honom som en galning och slitit honom i munnen men nej, inte riktigt så. Det är bara det att jag vill vara harmonisk och hitta andra vägar än att någonsin bli "hårdhänt" med en häst, och jag tog ett stort kliv över min egen gräns för vad som är okej. Det är okej att bli besviken och allt, men aldrig att det ska gå ut över djuret, och det kände jag att det gjorde i går. Känslor måste man få ha men de ska omvandlas till "okej men varför vill han inte x, hur hjälper jag honom med x?" inte till att man blir brysk.

Som tur är är det en gång kvar. Då ska jag banne mig vara mitt allra bästa ryttar jag.

Å andra sidan är det via sämre lektioner som vi lär oss hur det ska va när det är bra.
Bara komma igen lektion.

 

[Fabian In Memoria]

Lektion i dag. Hade ett skimmelsto som kändes halt direkt i skritten men fick höra att hon är sådan. Kort i stegen, stel i bogarna. Vi fick värma upp fritt och hon kändes bättre i trav, men stel. Red dessutom på hack så hon var svår att ställa ( och böja). Höll på och fipplade med stiglädren flera gånger och tycker inte jag lyckades hitta rätt längd och de blev ojämna hela tiden. Hästen kändes ändå lagom pigg och framåt. Vi hade markarbete så det stod lite sockerbitar och bommar lite överallt. Det låg en blå sockerbit i ena hörnet som helt plötsligt var otäck ( kanske för att det kom en bil med transport samtidigt?). Hästen tog ett stort oväntat skutt åt sidan så jag tappade balansen och ena stigbygeln. Åkte inte av iallafall! Fick skritta runt och förbi den några gånger. Sen skulle vi rida banan en i taget. Galopp i vänster varv och galoppbommar på böjt spår på ena kortsidan, mittenbommen upphöjd. Sedan ett litet hinder (högsta läget på sockerbiten) på spåret på långsidan och ett till en bit in från spåret så man skulle rida en båge. Sen trav på nästa kortsida, runda den blå sockerbiten, snett igenom (eller inte riktigt hela vägen), bryta av till skritt och vända in mot medellinjen. Där låg det två bommar som man skulle göra halt bredvid och sedan gå sidvärts med frambenen mellan bommarna. Sen trav, ut på spåret, över en bom, runt den blåa och galopp och hindren och galoppbommarna från andra hållet.
Det här tyckte min häst var kul och vi red banan utan några missöden. Som avslutning fick vi ta sidvärtsgrejen och galoppbommarna en gång till. Nu råkade vi få ett bomtramp och kom i obalans så jag fick ta dem en extra gång i lite friskare galopp. Kul lektion!