Ridskoleryttare

[Krystalline]

Lektion i går på fina Bullen.

Redan när jag satt upp kände jag att det kanske skulle bli lite av en utmaning, kan inte ens sätta fingret på varför, han gjorde inget underligt men fick någon vibb.

Vi red ut en väldigt kort runda. Det var kolsvart inne i skogen De i gruppen var lite rädda så de sjöng och grejade. Jag red längst bak några meter efter och tittade på stjärnhimlen Den var otroligt fin, och Bullen bar mig tryggt och fint över stock och sten.

När vi kom in i paddocken testade jag gas och broms igen - hade gjort det ute, men i bland upplever jag att hästarna blir som nollade när man väl byter område. Samma om man går mellan ridhus och paddock.
Det fanns nonchalans. Väldigt mycket nonchalans. (Ja jag fattar att hästar inte medvetet kan vara nonchalanta)
Ingen vettig respons på varken gas, broms, eller sväng och lite en känsla av att "sluta tjata jag går ju här på fyrkanten vad mer kan du begära?!"
Så jag började med lite travövergångar. Hann inte med så mycket innan vi började övningen dock.

Första övningen var att självständigt i skitt rida böjda spår alltså bågar och volter. Fokusera på att stretcha hästarna lite mjukt och successivt jobba fram mer och mer stretch, inte tappa ytter och rent allmänt rida välplanerade och välavvägda slingervägar som hjälpte hästarna att mjuka upp sidorna. Inte direkt det jag och Bullen behövde göra för att komma till ridning men okej då. Jag gjorde det bästa av situationen genom att försöka rida mina slingervägar samtidigt som jag även gjorde några små igångsättningar i trav här och där. Det satt väldigt långt inne för Bullen att liksom vakna till och lyssna på hjälper och jag upplevde att jag nästan inte fick någon bättring alls. Gällande stretchandet gick det faktiskt helt ok, tyckte vi kunde mjuka upp och fick bättre och bättre försök till stretch hela tiden.

Vi skulle sedan fortsätta med samma självständiga arbete men lägga in trav, det hade jag ju redan börjat med men nu gjorde jag det oftare och mer travigt i stället för bara små duttanden av trav. Ridläraren ville att vi skulle planera och göra travövergångarna så ofta att det började kännas "frustrerat" från hästens håll. Typ "Men nu då? ska vi trava nu eller? Eller vad vill du?" Så nu var det verkligen bättre anpassat efter mina och Bullens behov för dagen. Jag jobbade på och först nu började jag få lite bättring, Bullen var lite mer med på noterna. Tyckte dock att det var lite mellanmjölk hela tiden så jag bestämde mig för att helt släppa tanken på att inte rida honom för taggad så han riskerar att bli stark. Blir han stark blir han stark, blir han som en ångvält på crack och bara går går går så blir han det.
Så har jag aldrig ridit honom, så det kändes lite som att nu går det åt fanders, men det kändes också som att det var det han behövde.

I samma veva som jag bestämde det, skulle vi också lägga till galopper. Så alltså rida slingervägar, övergångar i skritt, trav och galopp. Nu när jag var i tuta och köra mode, blev det där med vakenheten mycket bättre på Bullen mycket snabbare.
Han lyssnade finare och finare och jag kände även att han vinklade bakbenen lite extra här och där. Han fick beröm givetvis. Jag tänkte flera gånger att jag borde lugna mig och att jag skulle få sota för min tuta och köra strategi men han blev faktiskt aldrig springig eller stark.

Vi började första övningen. Tre serpentiner i trav. Vid medellinjen en väl förberedd avsaktning till skritt och sedan iväg i trav. På långsidan ökad trav. Perfekt för mig och Bullen! Jag fick till fina vägar i serpentinerna från början, faktiskt ganska stolt över hur bra jag kunde fokusera och verkligen hjälpa honom med ytter. Vilket gjorde att vi kom runt fint i serpentinerna och kunde rida bra avsaktningar till skritt. Jag märkte dock stora skillnader på hur han kom iväg i trav igen beroende på hur bra jag hade förberett och hur min sits och timing var. I bland var det helt magiska travigångsättningar, i bland blev det lite blaha. Det blev dock fler och fler superbra!

Vi lade efter ett tag till fattning från skritten på sista medellinjen. Skulle galoppera genom kortsidan och om vi ville och det fanns plats även på långsidan. De första två blev inte bra. Fick en flängig fattning med tillhörande flack galopp som var svår att hålla igång. Men efter dessa tror jag han taggade till litegrann, och jag fick bättre och bättre fattningar. Efter några gånger var det verkligen bara att förbereda, och sedan föra ena sittbenet liiite bakåt så fick jag en fin fattning med fin och bärig galopp. Älskar sånt, jag känner mig så mäktig då
Enda problemet var att jag av någon anledning inte kunde hålla den superfina galoppen så länge utan det blev avbrott efter halva eller hela kortsidan, även om jag själv tänkte att okej då kan vi rulla på så här en bit på långsidan också.
Det var hundra procent mitt fel för när jag sedan bestämde mig och kom ihåg att jag skulle tuta och köra försvann det problemet.
Han blev lite springig efter traven och kanske pyttelite stark, men trots att jag tutade och körde var han ändå lätt att reglera ner till en vettig trav.

Vi gjorde det i båda varven och jag tyckte vi gick från klarhet till klarhet.

Efter det skulle vi självständigt trava hästarna och känna på dem. Nu jäklar hade Bullen l o s s n a t. Fick finfin känsla i händerna, blixtsnabb och sugen respons på gas och broms, han kändes mjuk och fin och typ 1m högre eftersom han jobbade på fint med sin rygg.
Fick massor med fint beröm från ridläraren. Ville aldrig sluta.

Fin lektion och jag var hög som en örn efteråt. Berättade för ridläraren att jag hade upplevt honom som nonchalant i början och bestämt mig för att våga bara köra och skita i om han blev springig eller stark.
Ridläraren tyckte det var helt rätt och sa att han behöver det. Det är ofta ryttare bara sitter och inte skänklar så mycket på honom så då blir han liksom lite döv på det örat. Hon trodde även att jag inte behövde oroa mig för att han skulle bli stark längre, hon tyckte jag hade timingen och verktygen för att motverka det hos honom.

Detta ska jag ta med mig till nästa lektion med Bullen. Mer tuta och köra och lita på att jag faktiskt kan hantera om han blir stark eller springig. Bättre att få honom att vinkla under benen så han kan jobba där och förebygga det starka på det sättet.

Vad är Bullen för slags häst?

 

[Hoarfrost]

Vad är Bullen för slags häst?

Han har fullblod som pappa och svensk ridponny som mamma.
Diaglyphard är farfar. Han är någonstans mellan stor D-ponny och häst.

Typ den snällaste och mest pålitliga häst jag någonsin träffat, men alltid med springskorna på.
Tänk snäll stadig farbror som tar allt med ro men alltid springer överallt
Är lite kär i honom.

 

[Krystalline]

Han har fullblod som pappa och svensk ridponny som mamma.
Diaglyphard är farfar. Han är någonstans mellan stor D-ponny och häst.

Typ den snällaste och mest pålitliga häst jag någonsin träffat, men alltid med springskorna på.
Tänk snäll stadig farbror som tar allt med ro men alltid springer överallt
Är lite kär i honom.

Låter härligt! Blev så nyfiken då jag jobbat med ett fullblod vi kallade Bullen, som såldes till ridskola för ett par år sedan

 

[Hoarfrost]

Låter härligt! Blev så nyfiken då jag jobbat med ett fullblod vi kallade Bullen, som såldes till ridskola för ett par år sedan

Haha, han heter inget liknande alls, jag döpte honom till Bullen för jag tycker han är som en liten vaniljbulle

 

[Takire]

Haha, han heter inget liknande alls, jag döpte honom till Bullen för jag tycker han är som en liten vaniljbulle

Åh. Rackarns. Jag som läser det som bullterrier

 

[Hoarfrost]

Lektion i går på Nasse.
Jag är besviken på mig själv. Hade urusel inställning hela lektionen.

Det första som hände när jag såg mitt namn brevid Nasse var besvikelse - inte "Nej vad trist att jag inte fick Bullen" utan snarare "Det kommer inte gå, varför ens försöka?" ... inte ok

Borstade henne i alla fall, hon har tappat lite vikt pga djurdjävlig fällning av sommarpäls och sättning av vinterpäls tydligen. Har inte haft någon toppenaptit, stackarn. Så i hennes box fanns hö att äta på och jag fick lite kraftfoder blandat med olja att ge henne när jag borstat klart. Gick och hämtade några godisar också när jag fick höra, tänkte att det kan inte skada att ge några stycken.
Borstade genom henne ganska kvickt för jag ville att hon skulle få tid att äta upp ordentligt innan lektionen. Jag blir alltid lite ledsen när djur är under eller överviktiga, eller tappar aptit, vet inte varför. Ridläraren (som förövrigt är svensk fellow och doktorand i hästvälfärd) såg nog det och sa till mig att inte oroa mig för att rida, så det kändes bra.

Jag satt upp på Nasse, eftersom Hon är en mindre och smal häst (hur hon är byggd alltså, jag hade ju aldrig suttit upp om hon var ett benrangel självklart!) så jag fick fippla lite med stigbyglarna för att få dem att kännas stadiga, min vanliga längd blev lite för "ostadig" känsla på, så till slut valde jag ett hål kortare. Kändes stadigare så.
Skrittade iväg i snigelfart och tänkte "Here we go again", som sagt - inte en sjysst inställning!

Nasse var som väntat rädd för ungefär allt. Bokstäverna var farliga, ett träd var farligt, en häst i hagen brevid var farlig, ett grässtrå, de som tittade på... ja ni förstår. Så jag började med att jobba oss förbi de farliga grejerna. Det gick förvånansvärt bra, något mindre kast åt sidan och en kort fastfrysning. Men annars funkade alla mina verktyg för hästar som är rädda för grejer ypperligt. Kände efter två varv att hon var mycket lugnare och i stället för att det kändes som att hon ville fly från allt, blev hon lite spänd på vissa saker men traskade förbi och resten släppte hon. Skönt.

Vi började på övningen ganska snart. Vi skulle rakrikta spikrakt från A och C och ut till ungefär mellan V och E och mellan R och B. På ena lånsidan skulle vi sedan skäkelvika mot väggen, och andra långsidan skänkelvika mot mitten till nästa kortsida och sedan rulla på så. Det gick i snigelfart för mig och Nasse, men jag kände att ibland lyssnade hon helt ok på skänklarna.
Hon var lite svårflyttad till en början men till slut fick jag in en okej snits på det hela.

Vi kom sedan fram i trav och travade övningen. Förvånansvärt nog kände jag här att Nasse ändå var på väg att bjuda framåt och dessutom började ta lite stöd i bettet. Fick mycket beröm för min rakriktning, men typ konstanta "Se om du kan öka traven litegrann bara... hon är så nära nu att ta stödet i bettet!". För det var ingen stor bjudning framåt jag hade, men hon gick framåt utan att jag behövde driva varje steg i alla fall.
Jag var rätt glad över att det gick så bra!

Vi bytte varv och började på en annan men liknande övning. Rakrikta på kvartslinjen, skänkelvikning ut, och sedan fattning och galoppera till nästa kortsida.
Igen blev jag glatt överraskad. Vi travade på där, ganska långsamt men i alla fall, och vi fattade helt okej och ganska bäriga galopper.
Vi hann göra det något varv eller två i andra varvet och sedan var det som att Nasse sa "Nu är jag klar" och saktade ner till skritt med mig. Det tog mig kanske 5 minuter att komma fram till trav igen.

Vi gjorde en serpentin för att komma in i andra varvet, och gjorde första öningen igen. Nasse sa "Nu är jag klar" och denna gång tog det mig kanske 10 minuter att få till trav igen... Här var jag återigen dum i hela huvudet, för jag satt bara och drev och testade olika positioner i sadeln helt utan engagemang. Jag hade stängt av helt. Inte sjysst.

Vi gick in på volterna och skulle galoppera båda varven. Det gick inte heller bra. Fick några fattningar men Nasse blev skrämd av en som satt och tittade som satte på sig en mössa och så blev det pannkaka igen och vi skrittade. Försökte få henne att i alla fall trava inne i volten men igen, jag hade stängt av och Nasse lyssnade inte (med all rätt)

Sedan skulle vi trava av dem. Då fick jag faktiskt upp henne i trav men det gick med handbromsen i och jag fick ingen toppenkänsla.
När vi sedan skulle skritta dem kom en medhjälpare in genom att krypa genom staketet och Nasse flippade ur och kastade sig runt lite men igen så var det ganska lätt att reglera...

Så ja... En ganska dålig lektion som är helt mitt eget fel. Jag borde ha insett när jag kom in i stallet och besviken över Nasse att jag måste ändra inställning redan då. Borde ha peppat upp mig lite.
Jag borde tagit mig an Nasses svårigheter med samma entusiasm som jag brukar ge alla andra hästar, inte med apati och avstängdhet.
Pratade med ridläraren efteråt som sa att jag inte skulle vara allt för besviken, men att jag kunde ha tagit mig an problemet lite smartare. Det är inte smart att driva och driva i flera minuter utan att få reaktion, då måste man inse att något annat behövs. Själv tycker jag också att det inte är sjysst mot hästen att sitta så, det blir inte bra för någon.
Vansinnigt besviken på mig själv helt enkelt.
Förlåt Nasse. Nästa gång ska jag göra mycket bättre.

Jag minns så väl att jag hade samma reaktion inför lektioner med Bullen i början. Besvikelsen och "Åh nej, det kommer inte att gå" från första början... Tills jag bestämde mig för att sluta vara så dum och lära mig rida Bullen i stället, och nu är han ju min absoluta favorit. Kanske kan samma sak hända med Nasse, jag vill i alla fall försöka ge henne den chansen. Det förtjänar hon. Så nu är det banne mig slut på den här trista inställningen!

 

[Takire]

Förrförra veckan red jag den gule igen. Kanske tar skrivit. Ja, det har jag nog.

Förra veckan fick jag en arbetsglad... Kanske kan kalla honom Manke den i alla fall till manken största/högsta hästen i stallet. Han har varit lite sjukskriven men kändes mjuk och trevlig. Allt gick inte bra, men den generella känslan genom passet var positiv. Han var rätt svår att sitta på i galoppen, brukar nog stå i lätt sits, men red med dressyrsadel och hade rätt långa läder så det var inte så smidigt att stå helt i lätt sits heller. Jag tror ev. att jag får fortsätta med den här killen de närmaste tre lektionerna men är inte alls säker. Kan ju aldrig vara helt säker heller...

 

[Hoarfrost]

Lektion i går på Bullen.

Bullen har fått vila 2v och någon dag. Söndagen gick han en dressyrtävling och i går var första lektionen på länge.

Herr Bulle hade lera upp till knäna och hade rullat sig i torv och kissblandning och riktigt gnussat in alltsammans störtskönt över rygg, ena sidan av rumpan och ena sidan av halsen. Mycket fint. Speciellt eftersom han är skimmel
Skulle vända honom i boxen men han vägrade röra sig ur fläcken. Tänkte direkt att något är tokigt, så beter han sig aldrig.
Kände på benen inget knas. Försökte igen och han började titta bak mot rumpan och swisha lite med svansen.
Kolik? Tänkte jag och blev riktigt orolig, tills jag såg att svansen rörde sig underligt?
Gick bort till svansen som satt fast i upphängningsöglan på något orimligt vis... Jag trasslade loss den och då följde han glatt med mig runt. Alltså vad i hela? Aldrig varit med om?
Fick i alla fall borsta noga och länge, det var urmysigt. Som tur var så släppte leran på benen ganska enkelt med vanlig magic brush så slapp bada honom, spolspiltan var upptagen.

Satt upp på en numera vit häst, inte kissgul och torvbrun skimmel Bullen var direkt med på noterna. Mycket mer framåt än sist. Jag började med lite enkla tempoväxlingar och några halter, en eller två små travövergångar för att känna på honom. Han var mycket mycket piggare än han varit på länge!

Övningen vi skulle göra var att vända upp från K till B och tillbaka till H. Rakriktning och bakdelsvändning vid B. Vid alla punkter man passerade medellinjen göra halt, och sedan fortsätta. Fokus på välbalanserade och väl förberedda halter. Fokus på att de stod still ordentligt även när man lättar lite på tygeln. Vi skulle även självständigt rida lite olika skrittempon.
Det gick toppen för mig och Bullen. Förutom några få halter där han gärna ville rusa iväg när jag lättade lite på tygeln och jag fick påminna honom om att det var halt som gällde, var han superduktig.
Inte alls svår för varken gas eller broms. Lite svår att rakrikta då jag tyckte han kändes lite stel i högersidan men det blev successivt bättre under lektionen. Några av bakdelsvändningarna var superfina, andra (när jag tappade ytter) var mellanmjölk. Bullen själv var taggad på allt, men inte supersnabb i reaktionerna för skänkel och förhållning men även det blev bara bättre och bättre.
Vi gjorde det i skritt i båda varven och Bullen var en stjärna. En väldigt taggad stjärna.

Vi red sedan några serpentiner i trav. Jag fokuserade massor på min ytter och här släppte det stela i högersidan väldigt fint för Bullen. Kände verkligen att han var med mig och fokuserade och lyssnade på alla små viktförändringar, och att han var taggad. Tänkte lite att snart kommer galoppen och då är frågan om jag borde tagga ner honom lite eller se om vi kan fortsätta med den här energin (plus den extra energin han kommer få när vi börjar galoppera då) och förvalta den.
Mindes sista lektionen och tänkte att nej jag ska ju inte fegrida och safe-a mer på Bullen. Lita på att vi löser det i stället. Gör vi inte det är det värsta som kan hända att han springer.

Vi gick tillbaka till samma övning som vi gjorde i båda varven. Denna gång i trav med exakt 4 skrittsteg vid medellinjerna. Bullen hade verkligen lyssnar-öronen på sig och han var så vansinnigt duktig. Minsta lilla från mig och han lyssnade direkt. Jag försökte bara rida tydligt och utmana honom med tempoväxlingar på långsidorna så han fick lite att göra hela tiden, så det blev intressant. Vi lade till fattningar ganska snabbt, vid den sista skritten innan man kommer ut på kortsidan.
Herr Bulle bjöd på urfina fattningar i uppförsbacke och med myyycket energi. Han fick givetvis beröm nästan konstant eftersom han förtjänade det konstant. Jag kunde lätt bara vinkla höften lite och få galopp, superfint jobbat av Bullen!

Han blev precis som jag förutspått, väldigt taggad av galopperna. Men jag kände ändå att jag kunde kontrollera, lugna, dra ner tempot mycket helt utan att tappa den där energin. Det kändes fint och Bullen kändes bara glad.
Där ser man, det gör stor skillnad att faktiskt lita på att man reder ut situationen. Speciellt på en sådan här häst som man ridit väldigt mycket.

När jag travade av honom gick han dunderfint och var taggad men lyckades lugna sig ett litet snäpp. Jag fokuserade mest på att få honom att mjukna lite neråt så han fick en fin och avslappnad jogg efter allt det härliga han gett mig.

Skrittade sedan en stund på lång tygel och kliade manke massor.

En finfin lektion på en underbar och framförallt utvilad Bulle. Ridläraren sa att när hon hörde hur jag pratade om honom sist (och att de själva hade sett på hur han rörde sig så klart) bestämde de sig för att han måste nog vila helt och hållet ett tag. Så han har tydligen varit ute på skrittpromenader i skogen och annars varit i hagen med kompisarna.
Det behövde han. Han känns som han ska nu. Glad, taggad på allt, och med springskorna på - redo att springa så fort han bara får.

 

[Michellan95]

Var ett tag sedan jag skrev har hunnit med en teorilektion och två ridlektioner sedan jag skrev senast. Har haft samma kuse hela tiden, älskade fuxgubben. I måndags var han trött i boxen, stod och sov när jag borstade hans högra sida. Sedan när jag bytte sida så blev han plötsligt gosig och stoppade in huvudet i min famn istället när han var nöjd kunde jag få fortsätta borsta.

Förra veckan hade vi dressyr på A och C volterna och i måndags hade vi markarbete. Båda gångerna gick ungefär likadant. Jag fokuserar väldigt mycket på min sits och jag tror jag ger honom lite för mycket olika signaler när jag vill honom något. Så han blir lite sur, backig och sedan helt plötsligt så släpper det bara
Galoppfattningar fungerar väldigt bra ändå. Det är trevligt.

Nästa vecka ska vi hoppa och jag hoppas på att slippa byta häst även om jag tycker han är lite stor. Tanken är ju att vi ska ha samma häst fyra lektioner i rad men det är verkligen hela havet stormar i min grupp. Vissa har hästbyten varje lektion och andra har tur (som jag haft) och får behålla sin häst alla lektionerna.

 

[border_kelpie]

Måste fråga, är det vanligt att ridläraren går bredvid när folk rider och sågar hästen, för att få ner den på tygel?
Min kompis har börjat rida igen och hennes ridlärare gjorde det minst 2 gånger på hennes senaste ridlektion. Jag trodde att det lärdes ut att formen kommer genom lösgjordhet och bakifrån.

 

[Michellan95]

Måste fråga, är det vanligt att ridläraren går bredvid när folk rider och sågar hästen, för att få ner den på tygel?
Min kompis har börjat rida igen och hennes ridlärare gjorde det minst 2 gånger på hennes senaste ridlektion. Jag trodde att det lärdes ut att formen kommer genom lösgjordhet och bakifrån.

Aldrig sett på min ridskola.
Däremot för 30 år sedan, då var det vanligt på den ridskolan jag red på då.
Stackars hästar!

 

[Hoarfrost]

Måste fråga, är det vanligt att ridläraren går bredvid när folk rider och sågar hästen, för att få ner den på tygel?
Min kompis har börjat rida igen och hennes ridlärare gjorde det minst 2 gånger på hennes senaste ridlektion. Jag trodde att det lärdes ut att formen kommer genom lösgjordhet och bakifrån.

Nej, Jag har aldrig sett det på ridskola.
Däremot har ridlärare gått brevid mig för att visa ungefär hur mycket tyngd jag ska sikta på att ha i handen, när jag var yngre. Då hade ridläraren sett att hästarna jag red erbjöd och försökte ta stöd i tygeln men att jag var lite för lätt i händerna så det fanns inget stöd att hämta från mig.
Hen visade samtidigt hur annorlunda det blir då om man har det där samarbetet i tygeln när man ställer. Så hen ställde höger och vänster några gånger för att jag skulle få känslan.
Men inget sågande utan en förklaring om vad stöd i tygeln var, att om jag alltid lättade när hästen försökte ta stödet så mötte de liksom inget samarbete där och då blev det pannkaka. Samt förklaring om vad som är för hårt så att jag förstod det med.

Det var inte att ridläraren visade något sådant?
Annars kanske det är läge att säga till ridläraren att hen inte vill rida på det sättet utan vill lära sig att rida bakifrån, alternativt byta ridskola.

 

[border_kelpie]

Nej, Jag har aldrig sett det på ridskola.
Däremot har ridlärare gått brevid mig för att visa ungefär hur mycket tyngd jag ska sikta på att ha i handen, när jag var yngre. Då hade ridläraren sett att hästarna jag red erbjöd och försökte ta stöd i tygeln men att jag var lite för lätt i händerna så det fanns inget stöd att hämta från mig.
Hen visade samtidigt hur annorlunda det blir då om man har det där samarbetet i tygeln när man ställer. Så hen ställde höger och vänster några gånger för att jag skulle få känslan.
Men inget sågande utan en förklaring om vad stöd i tygeln var, att om jag alltid lättade när hästen försökte ta stödet så mötte de liksom inget samarbete där och då blev det pannkaka. Samt förklaring om vad som är för hårt så att jag förstod det med.

Det var inte att ridläraren visade något sådant?
Annars kanske det är läge att säga till ridläraren att hen inte vill rida på det sättet utan vill lära sig att rida bakifrån, alternativt byta ridskola.

Nej ridläraren sa att min kompis skulle få ner den på tygel och när min kompis inte ville såga. Så gick ridläraren bokstavligen fram till min kompis häst, tog tag i tyglarna och sågade fram och tillbaka. Sa att så ska man göra.

Att ställa hästen till höger eller vänster, gör man genom att ställa åt ena hållet samtidigt som du har stöd på andra tygeln.

 

[Hoarfrost]

Nej ridläraren sa att min kompis skulle få ner den på tygel och när min kompis inte ville såga. Så gick ridläraren bokstavligen fram till min kompis häst, tog tag i tyglarna och sågade fram och tillbaka. Sa att så ska man göra.

Att ställa hästen till höger eller vänster, gör man genom att ställa åt ena hållet samtidigt som du har stöd på andra tygeln.

Okej... Jätteblä på det

 

[border_kelpie]

Okej... Jätteblä på det

Ja, därför jag blev helt paff och besviken. Inte alls något jag trodde den ridskolan sysslade med .

 

[Hoarfrost]

Lektion i går på Skäcken.

Skäcken gick inte innan så jag fick den äran att borsta... på en Skäck med uruselt humör. En riktig liten drake var hon Hon blir alltid lite drake när hon sätter päls. Hjälper inte att jag såg barnen gå in till henne innan jag gick dit för att ge godis, hon blir nafsig och lite hetsig av godis. Borsta var inte ok, så jag gjorde det värsta och lite mer noggrannt där hon accepterade.
Titta på huvudet och samtidigt röra sig mot henne var inte ok, så jag tittade någon annanstans. Lyssnade helt enkelt in henne och till slut var hon borstad och fin utan att det hade blivit allt för mycket kaos. Vid ett tillfälle var hon dock blixtsnabb och högg mot mitt ansikte, men i samma sekund som jag påbörjade ett "Näeej" kastade hon sig bort. Hon är allt lite knepig när hon är på det humöret.
Däremot knölade hon in mig tätt intill med mulen då och då och ville gosas, klias och kramas? Nå hon fick massor med kram, kli och klapp när hon var så där urgullig.

Satt upp och skrittade iväg. Skäcken var för dagen väldigt modig jämfört mot vad hon brukar och tittade bara litegrann på en grej runt paddocken men sedan ignorerade hon allt, trots väldigt blåsigt, mörkt och kallt. Duktig!
Hon var även lite piggare än hon brukar och traskade stadigt framåt, dock kände jag att hon var lite seg i reaktionerna när jag gjorde lite tempoväxlingar och bågar. Hon var även stel i sidorna men det brydde jag mig inte så mycket om just då. Jag har ju lärt mig Skäcken och det viktiga är att först få kvickhet för hjälperna, sedan rida på ganska friskt, sen kan man få loss sidorna.

Övningen började vi först med i skritt. Det var en stor båge från ena långsidan till den andra och i toppen av bågen en stor volt. Jag gillar den övningen, den går att variera mycket, man får båda sidor samtidigt, och det blir dessutom massor med plats i paddocken. Den är nog rätt bra för Skäcken också som behöver komma loss i sidorna. Själva skrittdelen tyckte jag funkade bra för oss. Men jag hade inte riktigt fått ordning på kvickheten eller rida på friskt så pga stelheten blev det en mindre vacker och lite kantig båge och volt.
Vi kom sen fram i trav och travade övningen. Skritt är nog Skäckens sämsta gångart men trav är hon hyfsad på. Här fick jag till både kvickheten och kunde rida på friskare, gjorde en del ökningar och minskningar, samtidigt som jag försökte guida henne till att mjukna i sidorna. Som vanligt var höger som att försöka böja på ett kylskåp och vänster som att försöka böja på plywood med lite svikt i. Men det är bara att vara enträgen och mjuk, så blir det bra efter ett tag.

Efter ett tag lade vi till galopper. Vi fick välja lite själva och baserat på häst om vi ville ta alla tre galopperna eller hur vi ville göra. Det skulle i alla fall vara en galopp på första kortsidan, bryta av till trav när man skulle in i bågen, galopp igen på volten, och sedan galopp en tredje gång på ungefär halva vägen ut ur bågen och genom kortsidan.
Skäcken lyssnade fint på det jag bad om, men det blev ganska knackiga fattningar och kantiga galopper till en början. Vid sista galoppen hade jag av någon anledning jättesvårt att få ut henne på spåret. Jag visade vägen med ytter, jag tryckte på med skänkeln, jag ställde, jag skiftade vikt etc etc... men det var som att hon gick emot det jag tryckte henne från. Som förgjort. Fick aldrig riktigt ordning på det. Fick inte känslan att det var något som var lite läskigt i det hörnet heller.

Vi rullade sedan på i galopp på volterna. Knepigt var det. Sådär kantigt och när jag bad om mer fart för att kanske komma ur det kantiga tappade jag bärigheten i henne och hon bröt av. Ingen fara vi fattade bara igen. Fick halvordning på det i slutet och det kändes mer som tretakt än artontakt.

Vi gick sedan in på övningen åt andra hållet. Först i skritt och sedan med traven och galoppen. Nu lossnade Skäcken bara mer och mer och gick från klarhet till klarhet. Fick flera superfina fattningar och hon var riktigt riktigt pigg. Tror hon blir så där pigg när hon fått lite hjälp att lossna i kroppen. Det måste vara ganska skönt.
Fick flera fattningar där jag knappt var beredd på att hon skulle fatta så fort jag flyttade ett grams kroppsvikt, hon fick massor av klapp när hon gjorde så. Var hela tiden där och frågade om vi inte kunde galoppera snart - alltså finfin bjudning fram och samtidigt härligt väntande på nästa grej vi skulle hitta på.

Efter det rullade vi på i galopp på volt igen. Här var det tretakt från början, och även här tappade jag formen på henne men bara en två gånger och fick då små avbrott, men fick direkta och bra fattningar så fort jag ville sen.

När vi travade av dem var hon så fin att jag inte ville kliva av. Mjuk (nåja höger hade kunnat vara lite bättre), väntande, energisk, stadigt men mjukt stöd i tygeln som jag kunde bemöta fint och både länga och korta halsen. Superfin! Duktiga Skäcken!

En bra lektion! Man får verkligen kämpa lite med Skäcken och man kan inte sluta rida, hon är knepig.
Fick mycket beröm från ridläraren efteråt för de snygga fattningarna, och för att hon såg väldig trevlig och avslappnat energisk ut på slutet.
Kul!

 

[Emro]

Red en superkul lektion idag.
Efter drygt ett år som återfallsryttare efter en paus på drygt 10 år börjar saker och ting falla på plats. Jag försöker också acceptera att jag inte når samma resultat med en ridskolehäst som har upp till 10 olika uppsittningar i veckan jämfört med en trevlig tävlingshäst som har färre ryttare under sig.

Nåväl, nog om det. Det fanns lite igenridning som behövde göras och efter att det pausats ett tag såg jag idag att det erbjöds igenridning ikväll på tid som passade mig så jag skyndade mig att skicka in intresse.
Väl i stallet letade jag halvt förtvivlad i lektionspärmen efter gruppen jag anmält mig till för att se vilken häst jag skulle ha, tillslut insåg jag att jag lyckats anmäla mig till en ponnygrupp för lite halvnybörjare.
Jag frågade ridläraren som var obekant för mig om det ändå var okej att jag var med trots att min läskunnighet fallerat.
Det gick bra och glad i hågen fick jag mysa med en för mig ny bekantskap.

Så härlig och kravlös lektion. Jag kan trösta småtjejerna i gruppen med att gamla dressyrtanterna är precis lika dåliga på att lyssna på instruktioner, hålla rätt gångart eller varv för den delen .

 

[Michellan95]

Jag skuttade hinder på min lektion i måndags och jag fick behålla min fux
Vi gjorde en övning där vi skulle göra ett avbrott mellan hinderna, hade vi galopp så var det trav och travade vi skulle vi skritta så allt hängde på vilken gångart man hade mot/över hindret till vilken gångart man skulle bryta av till. Så även om man travade in, hästen landade galopp så var det skritt som gällde. Ganska rolig övning men jag har aldrig förstått mig på det där med att bryta av mellan hinderna eller för den delen göra halt.

I alla fall… det blir ju ganska ofta lite för mycket i min hjärna så det tog lite för mycket tankeverksamhet för att jag skulle få till det. Tyckte inte jag fick någon bjudning heller i galoppen utan allt kändes lite ”meh”. Osäkerheten lös igenom också istället för att jag bara red på så väntade jag på att min ridlärare skulle godkänna min avsaktning innan jag red fram igen.
Sista gången däremot fick jag till det! Smackade fram en ordentlig galopp från start, bra avbrott och snabbt fram igen, rättade galoppen i svängen och snygga galoppfattningar. Kändes faktiskt jättebra att sluta på det sättet.

Hästbyte nästa vecka. Bad om fuxen igen men eftersom han är lite populär (tror jag) så önskade jag mig allt möjligt, inklusive en av jättarna som jag har ridit förr

 

[Hoarfrost]

Lektion i går på Skäcken.
Hon gick innan och tittade på stjärnorna i en hel timme så jag tänkte lite att oh my, here we go

Satt upp och skrittade iväg. Hon var i alla fall ganska så pigg, och det tog mig ganska så kort tid att komma till den nivå av känslighet för skänklarna jag önskade. Sen kände jag att här är det definitivt stelt i båda sidorna på lite olika sätt. Men jag bestämde mig för att rida "som vanligt" dvs inleda med rätt snälla guidningar för henne att böja sidor och hals osv, för att sedan successivt kräva lite mer under lektionens gång. Hade gärna hittat något annat sätt för att komma dit fortare, ska titta om jag inte kan hitta några nya tips på nätet jag kan testa på henne.

Vi började med självständig ridning i skritt och trav, men vi skulle göra det på så lång tygeln hästen tillät och långsamt korta upp den. Jag började på hellång tygel och skrittade lite olika skrittempon och tog även några små igångsättningar i trav som fick bli lite hur de ville bara hon lyssnade och var med mig. Hon lyssnade dock rätt fint redan från början så behövde bara finlira litegrann där. Kortade successivt tygeln och försökte även kräva lite lagom stretching osv i hörnen och på de bågarna jag red. Hade jag fått göra om lektionen hade jag definitivt ridit mer böjda spår. Men jag vet inte, hon behövde även rakriktas en del, jag kände att högerrumpan liksom hängde iväg sig lite.
Jag fick henne i alla fall välkalibrerad i känsligheten för skänkel och tygel och hon började släppa loss lite av stjärnkikandet. Ändå helt okej framridning.

Vi började övningen i trav och det var upp på kvartslinjen, rakrikta riktigt ordentligt, och sedan lång skänkelvikning ut till så nära kortsidan som möjligt. Fokus under skänkelvikning på att de verkligen skulle gå i korrekt skänkelvikning och att om man tappade rakriktningen i skänkelvikningen att man i stället för att försöka rädda det med massa hjälper att man rakriktade rakt fram något steg och sedan fortsatte med skänkelvikningen.
Som vanligt fick jag superberöm för mina raktriktningar Jag vet fortfarande inte vad det är jag gör som gör att alla hästar går spikrakt med mig. Men jag har väldigt lite talang för ridning, så det är kul att få briljera med något
I själva skänkelvikningarna fick vi också beröm. Skäcken blev lite trött i bland och började då svaja och/eller böja med halsen, så då var det bara att rida rakt fram ett steg och fortsätta. Funkade väldigt bra för Skäcken och kändes bra för mig att göra så i stället för att börja joxa för att "rädda" skänkelvikningen - och efter ett tag räckte det med en kvarts steg i stället för ett helt för att komma tillbaka på banan.
Här kom hon också ganska snabbt helt ifrån sin stjärnkikare och började jobba med huvudet på en vettigare plats så att hon kunde börja jobba med bakbenen lite. Gott så.
Vi lade efter ett tag till galoppfattning när vi skänkelvikt ut. Första två blev underliga markbundna icke tretakt historier som var svåra att hålla igång, men resten blev bättre och bättre.
Vi red den i båda varven, och konstigt nog kände jag ingen jättestor skillnad mellan hennes sidor den här gången, det verkar som att de var jämnsvåra helt enkelt.

Vi galopperade även lite på volterna i båda varven, där kände jag skillnad på sidorna, och vänstervarv gick mycket bättre än höger. Eller ja, vänstervarv var i en stadig tretakt men utan att jag kunde rida ihop henne så mycket. Jag tror jag behöver både en väldigt fin fattning för att kunna komma till fin bärig galopp på henne, och att jag själv måste vara lite duktigare. Men jag lär mig.
Höger var lite knackigare i takten men ändå mer tretakt än... femtontakt?

Sista galoppen vi tog blev dock väldigt trevlig. Då fick jag den där perfekta avvägningen i tyglarna, superfin fattning, och hon var även lite taggad på galoppen. Då var vi där och nosade på bärigheten.

När vi travade av dem fick jag tips av ridläraren att göra flera halvhalter. Jättemassamånga. Då var Skäcken väldigt fram för skänkeln och bjöd nästan lite väl mycket framåt. Klick sa det så kände jag riktigt hur ryggen lyfte sig och hon verkligen tog i från bakbenen och lyfte upp mig på ett helt annat sätt. Var superfin att rida där på avtravningen, inte riktigt mjuk i sidorna, vi kom inte riktigt dit i går. Men mjukare! Och härligt taggad på jobb och att ta i. Det kändes bra.

Bra lektion på Skäcken. Har sagt det förut men det blir bara bättre med henne, ju bättre jag lär mig henne. Sedan att hon är knepig och vi kanske inte ser lika fancy ut som andra hästar gör inget för mig. Det jag tycker är roligt med ridning är inte när man sitter upp och allt bara klickar och funkar (även om det också är kul ibland att känna sig duktig). Jag gillar mer problemlösningen och knepigheterna. När man lyckas med dem känns det som att man verkligen har förtjänat en klapp på axeln

 

[Michellan95]

Jag red också lektion igår och jag fick behålla min fuxgubbe gosade i boxen innan lektionen men hittade inte den supermjuka borsten så han tyckte inte om det fullt lika mycket idag som tidigare att bli borstad. Funderar på att skaffa mig en supermjuk borste att ha med mig till de här hästarna som uppskattar de extra mjuka borstarna. Jag har en supermjuk ryktborste kvar från mina hästar men jag önskar mig en borste med längre strån.

På lektionen skulle vi rida rakriktning och vända upp på medellinjen göra halt och känna efter hur hästen stod. Trodde på riktigt att jag hade noll känsla för hur hästen stod för när jag trodde han stod jämnt så skulle jag tydligen tveksamt få en 6a för den halten och när han stod perfekt och jag kunde ha fått en 10a så trodde jag han stod snett men det var inte bara jag utan hästen är sned. Väldigt sned kom vi fram till. En av de första halterna bad hon mig att titta på bogarna och ”ja den högra är lite längre fram alltså står han lite längre fram med höger hov” och hon tittade lite snett på mig och sedan gick hon fram och tog på honom och konstaterade att hästen är sned för han står med vänster hov längre fram. Och så fortsatte det hela lektionen, jag kunde aldrig säga rätt för han är helt enkelt lite för sned.
Vi skrittade nästan igenom hela lektionen, min häst tyckte det var supertråkigt och suckade flera gånger men sista kvarten så fick vi galoppera lite på stora mittvolten och sedan trava av.

Imorgon ska jag rida privatlektion tillsammans med min dotter. Ser framemot det.