Ryssland och framtiden

[Mia_R]

48 timmar?! Jag tror vi får vara glada över 8... I övrigt håller jag med dig.

Ja, jag räknade med från första cyberattacken tills de står utanför dörren, men dina 8 är nog närmare sanningen ...

 

[Thaliaste]

Så du menar att svenskar verkligen är så dumma att de tror på ryssen om de säger att de inte skulle invadera oss om vi ger dem en bit land?
Då har jag tappat allt hopp om svenskarna måste jag säga.

Jag tror att många inte vill se verkligheten, ja. Det är alltid svårt att välja osäkerhet framför (upplevd) trygghet, särskilt om man upplever att valet kommer plötsligt. På en direkt fråga idag om man tycker att det är viktigt att Sverige försvarar sig vid invasion, skulle de flesta svara ja, men om frågan den 17:e juni är om Sverige bör gå i krig eller att inte göra det så är jag inte så säker på att lika många kommer att välja kriget. Att det valet, att välja att inte gå i krig, inte ger en faktiskt trygghet (för precis som ni skriver så är det ju en viktig del i att kunna expandera ännu mer sedan) kommer vara sekundärt, det är alltid lättare för människan att skjuta problemet på framtiden.

Därför tycker jag att det är bra att det pratas om detta idag, offentligt såväl som privat med vänner osv. Om det inte tar oss på sängen har vi lättare att tänka långsiktigt och stå fast för den värdegrund vi tror på.

Den polarisering och destabilisering av demokratin vi sett senaste åren, inte minst under coronatiden, gynnar oss inte precis i detta.

 

[Sonic76]

Så nu ska jag oroa mig över krig med .
Herregud….jag klarar inte av att hantera den ångesten med

 

[Thaliaste]

Så du menar att svenskar verkligen är så dumma att de tror på ryssen om de säger att de inte skulle invadera oss om vi ger dem en bit land?
Då har jag tappat allt hopp om svenskarna måste jag säga.

Vill förtydliga att mitt svar på din fråga är inte att svenskar är dumma, utan att människan i grunden har lättare att välja det som ger än upplevd stabilitet hellre än det man vet ger en instabilitet. För att vi är människor.

De som är medelålders och yngre idag är generationer som inte har någon egenupplevd erfarenhet av krig. De flesta har förväntan att livet i Sverige ska bli bättre och bättre. Det tror jag spelar roll. Få vill ens tänka tanken på en vardag som inte längre består av fredagsmys och skogslek och babysim och fotbollscup med barnen. Många har nog med att tänka på att hoppas att inte räntorna och elpriset stiger, att prioritera vilka TV-abonnemang man ska välja och att planera en semester som gör alla i familjen nöjda. Få vill ens tänka tanken på hur livet skulle se ut om Sverige befinner sig i krig, och vilka val och prioriteringar man då behöver göra.

 

[Luff]

Aldrig. Vi ska inte frivilligt ge upp en millimeter av vårt land. Sedan är jag medveten om att vi inte har en chans att hålla Gotland eller resten av landet. Men det ska kosta dem att invadera oss. Jag har absolut inga som helst problem med att försvara landet med vapen. Jag dör hellre än ger upp (som är färgat av att jag inte har några barn eller nära släktingar i livet).

Har vi tur kan vi hålla ut tills regeringen och kungahuset är förda i säkerhet. Sedan är det bara att vänta på NATO (som förhoppningsvis kommer).

Lite gulligt tycker jag med kungahuset. Varför skulle dom prioriteras? Dom kan väl åka till Norge för egen maskin.

 

[Thaliaste]

Så nu ska jag oroa mig över krig med .
Herregud….jag klarar inte av att hantera den ångesten med

Tyvärr är det en potentiell utveckling. Men jag tänker att det är därför vi ska prata om det, så att vi kan lära oss ett förhållningssätt till det. Jag känner mig också skräckslagen inför den tanken, men kriget är inte här och det kanske aldrig kommer. Men OM det kommer, så är det bästa vi kan göra att förbereda oss mentalt och i viss mån praktiskt så att det inte behöver vara så ångestfyllt, särskilt inte i vardagen. Och även om det skulle bli krig i Sverige eller i vår omvärld så utspelar sig det på väldigt olika sätt på olika platser, så jag tänker att man nog inte ska måla upp det värsta skräckscenariot även om ordet krig känns läskigt.

 

[Gnist]

Jag har fullt förtroende att de som jobbar med rikets säkerhet ur militär aspekt (för att uttrycka mig lite styltigt) vet vad de pysslar med och jag hänger mig inte heller åt katastroftänkande. Det ser jag noll poäng med. Hyser heller inga större tvivel på mina egna förmågor när det kommer till umbäranden och överlevnad. De flesta människor klarar generellt sett av betydligt mer än vad de tror.

Med det sagt, så följer jag naturligtvis med i vad som händer både inrikes och utrikes.

 

[Enya]

Vill förtydliga att mitt svar på din fråga är inte att svenskar är dumma, utan att människan i grunden har lättare att välja det som ger än upplevd stabilitet hellre än det man vet ger en instabilitet. För att vi är människor.

De som är medelålders och yngre idag är generationer som inte har någon egenupplevd erfarenhet av krig. De flesta har förväntan att livet i Sverige ska bli bättre och bättre. Det tror jag spelar roll. Få vill ens tänka tanken på en vardag som inte längre består av fredagsmys och skogslek och babysim och fotbollscup med barnen. Många har nog med att tänka på att hoppas att inte räntorna och elpriset stiger, att prioritera vilka TV-abonnemang man ska välja och att planera en semester som gör alla i familjen nöjda. Få vill ens tänka tanken på hur livet skulle se ut om Sverige befinner sig i krig, och vilka val och prioriteringar man då behöver göra.

Det finns länder vars medborgare har närmare till hands för att stå upp för sitt land vid behov och så finns det länder vars medborgare...tja, gör inget. Vilken tillhör Sverige enligt dig? Vad skiljer länder åt när man väljer att stå upp för sitt land och när man väljer att inte göra det? Förutom naivitet och dumhet?

Jag tycker, att om man tror att Ryssland nöjer sig med en liten landremsa av Sverige för att inte döda någon svensk, så är man inte bara naiv utan också jävligt dum och vet inte ett endaste dugg om hur ryssarna fungerar. Samarbete är inte deras starkaste sida. Demokrati är inte ett ord de tror på. Avtal fungerar lite sisådär.

 

[Nahar]

Vill förtydliga att mitt svar på din fråga är inte att svenskar är dumma, utan att människan i grunden har lättare att välja det som ger än upplevd stabilitet hellre än det man vet ger en instabilitet. För att vi är människor.

De som är medelålders och yngre idag är generationer som inte har någon egenupplevd erfarenhet av krig. De flesta har förväntan att livet i Sverige ska bli bättre och bättre. Det tror jag spelar roll. Få vill ens tänka tanken på en vardag som inte längre består av fredagsmys och skogslek och babysim och fotbollscup med barnen. Många har nog med att tänka på att hoppas att inte räntorna och elpriset stiger, att prioritera vilka TV-abonnemang man ska välja och att planera en semester som gör alla i familjen nöjda. Få vill ens tänka tanken på hur livet skulle se ut om Sverige befinner sig i krig, och vilka val och prioriteringar man då behöver göra.

Vill bara inflika att det ändå är ganska många unga och medelålders i Sverige som har erfarenhet av krig, direkt eller indirekt. Ännu fler som har erfarenhet av att få sina mänskliga rättigheter och friheter inskränkta. Det tråkiga är väl att våra erfarenheter, och därmed vår vilja att kämpa, inte tas med i makthavarnas analyser och världsbild (och därmed inte heller i din, verkar det som).

Kanske blir det så; högernationalisterna, invandrarna, och de queera står hand i hand mot Ryssland medan medelklassen blundar? Det hade varit något

 

[Philosophia]

Lite gulligt tycker jag med kungahuset. Varför skulle dom prioriteras? Dom kan väl åka till Norge för egen maskin.

Vad en än anser om monarkin så har vi en grundlag och enligt den är kungen statschef. Att skydda regeringen, statschefen (och minst en person i närmsta successionsordningen), och, skulle jag vilja lägga till, talmannen, är nödvändigt..

 

[Tranan]

inte så orolig än, men ukraina har en framtid som inte till deras fördel.

 

[athena_arabians]

Lite gulligt tycker jag med kungahuset. Varför skulle dom prioriteras? Dom kan väl åka till Norge för egen maskin.

Nu lägger jag ingen värdering i det men i händelse av krig ser alla länder till att regering och landets statsöverhuvud förs i säkerhet. Även om jag inte är någon fan av monarkin har jag heller ingen lust att se dem uppvisade som ryska fångar i ett propagandaprogram.

 

[athena_arabians]

Vill bara inflika att det ändå är ganska många unga och medelålders i Sverige som har erfarenhet av krig, direkt eller indirekt. Ännu fler som har erfarenhet av att få sina mänskliga rättigheter och friheter inskränkta. Det tråkiga är väl att våra erfarenheter, och därmed vår vilja att kämpa, inte tas med i makthavarnas analyser och världsbild (och därmed inte heller i din, verkar det som).

Kanske blir det så; högernationalisterna, invandrarna, och de queera står hand i hand mot Ryssland medan medelklassen blundar? Det hade varit något

Spännande mix på barrikaderna, helt klart

 

[Philosophia]

Själv tror jag att Ryssland inte har några som helst avsikter att invadera Gotland, utan det handlar om att spänna musklerna och visa att man är en stormakt. Det är en signal till lilla Sverige om att Ryssland kan svälja Sverige till morgonkaffet i bara förbifarten.

 

[Sonic76]

Tyvärr är det en potentiell utveckling. Men jag tänker att det är därför vi ska prata om det, så att vi kan lära oss ett förhållningssätt till det. Jag känner mig också skräckslagen inför den tanken, men kriget är inte här och det kanske aldrig kommer. Men OM det kommer, så är det bästa vi kan göra att förbereda oss mentalt och i viss mån praktiskt så att det inte behöver vara så ångestfyllt, särskilt inte i vardagen. Och även om det skulle bli krig i Sverige eller i vår omvärld så utspelar sig det på väldigt olika sätt på olika platser, så jag tänker att man nog inte ska måla upp det värsta skräckscenariot även om ordet krig känns läskigt.

Jag har inte ångest av tanken på krig utan att skiljas från sonen och han dör utan att jag vet det,…
Jag kommer dö typ direkt så för mig spelar livet ingen roll…
men jag har ångest redan sen innan kring sånt så

 

[athena_arabians]

Själv tror jag att Ryssland inte har några som helst avsikter att invadera Gotland, utan det handlar om att spänna musklerna och visa att man är en stormakt. Det är en signal till lilla Sverige om att Ryssland kan svälja Sverige till morgonkaffet i bara förbifarten.

Vi får hoppas på det. I dagens läge håller jag med, om det nu brakar loss i Ukraina så har de inte råd med ett tvåfrontskrig (historien har visat hur bra det går...).

 

[Tranan]

Vi får hoppas på det. I dagens läge håller jag med, om det nu brakar loss i Ukraina så har de inte råd med ett tvåfrontskrig (historien har visat hur bra det går...).

sant, och om Ukraina får hjälp av Nato i en asymmetrisk strategi så blir det en låsning i ukraina som bara kostar personal och martial. oftas i en 3:1 urval i fördel för försvarare

 

[Thaliaste]

Det finns länder vars medborgare har närmare till hands för att stå upp för sitt land vid behov och så finns det länder vars medborgare...tja, gör inget. Vilken tillhör Sverige enligt dig? Vad skiljer länder åt när man väljer att stå upp för sitt land och när man väljer att inte göra det? Förutom naivitet och dumhet?

Jag tycker, att om man tror att Ryssland nöjer sig med en liten landremsa av Sverige för att inte döda någon svensk, så är man inte bara naiv utan också jävligt dum och vet inte ett endaste dugg om hur ryssarna fungerar. Samarbete är inte deras starkaste sida. Demokrati är inte ett ord de tror på. Avtal fungerar lite sisådär.

Det finns skillnader mellan kultur och ideal mellan olika länder skulle jag säga, hur svenskarna väl reagerar i skarpt läge vet vi inte förrän där.

Jag vill inte gå in i en diskussion som att vi som svenskar eller ryssar är så binära. Det ligger en komplex bakgrund i historien, i politiken och i kulturen hos båda nationerna, och ingen av dem är bunden till att vara på "ett visst sätt". Och i ingen av nationerna beror det på att människorna där är "dumma".

Tycker man ska vara försiktig med att måla upp ryssen som hin håle, även om det är viktigt att prata om risken för krig.

 

[Hippocampus]

Man kan titta på Rikskonferensen på Folk och Försvar så kan man få en liten mer förståelse.
Försvarsministern har ett anförande här

ÖB

Finns många programpunkter där.

 

[Thaliaste]

Vill bara inflika att det ändå är ganska många unga och medelålders i Sverige som har erfarenhet av krig, direkt eller indirekt. Ännu fler som har erfarenhet av att få sina mänskliga rättigheter och friheter inskränkta. Det tråkiga är väl att våra erfarenheter, och därmed vår vilja att kämpa, inte tas med i makthavarnas analyser och världsbild (och därmed inte heller i din, verkar det som).

Kanske blir det så; högernationalisterna, invandrarna, och de queera står hand i hand mot Ryssland medan medelklassen blundar? Det hade varit något

Ja visst finns det många med erfarenhet av krig, men jag pratar här om "det stora kollektivets mindset". Då menar jag att få ens har i sin föreställning att de själva skulle leva i ett Sverige som är i krig under deras livstid, tänker du annorlunda där?

Även om man flytt från krig till Sverige är jag inte heller säker på att alla ser det som självklart att förespråka att Sverige ska gå i krig för att slippa släppa ifrån sig en obebodd liten ö någonstans ute i Östersjön.