Sällskapsras

[Fruentimber]

Det är endast pälsen som hindrar och mammas vägran att klippa ned en. De havanaiser vi haft har vart perfekta för den typen av hund hon vill ha. Men numera vill hon kunna ha med nästa hund i stallet och skogen utan att det skapar arbete med pälsen. Jag minns fortfarande hur jag som yngre fick sitta och hjälpa mamma att plocka skräp ur pälsen efter skogspromenader. Hon sydde till och med skaloveraller till skogspromenader och nöstannheltäckande overaller till vintern för att slippa duscha av de innan jobbet efter ha rastat de i tomten. Pappa skottade till och med gångar i snön

Utan att veta om det redan föreslagits i tråden: bolonka? De är väl inte fasligt långhåriga?

 

[Malibu_Stacy]

Utan att veta om det redan föreslagits i tråden: bolonka? De är väl inte fasligt långhåriga?

De jag har träffat har varit som havanaiser i pälsen med samma pälstyp. Bara att de är mycket mindre i storlek och svårare att få tag på.

Jag skulle nog försökt satsa på en DSG eller liknande.

 

[Fetaost]

Utan att veta om det redan föreslagits i tråden: bolonka? De är väl inte fasligt långhåriga?

Det fastnar fasligt mycket i deras päls men de är jättetrevliga hundar

 

[tuaphua]

Hur skälliga är de? Har alltid fått uppfattningen om att de och papillon är väldigt skäliga? Larma är helt okej men hon vill inte ha en hund som fortsätter skälla eller som skäller för att barnen springer och leker.

Ingen av mina skäller mer än just om de plingar på dörren eller jag ber dem skälla. En gruffade lite då hon flyttat från villa till min lägenhet och hörde folk i trapphuset. Max en vecka så var hon tyst.

De pallar hänga med på ridturer i alla gångarter och har vilja att leka efter när hästarna släpar sig hem. När jag löptränare milen några ggr/v var det alltid offroad i skogen. Det pallade de fint. Så orken är noll problem.

 

[Wonderwoman]

Nerklippt dvärgpudel kanske?

 

[Nota]

Nerklippt dvärgpudel kanske?

Jag tycker både pudel och papillon ska få göra mera. Finns andra sällskapsraser som är mer nöjda med bara långpromenad och gos.

 

[Smokey]

"Pensionärshund" har en viss klang, det kan ju inte gå dig förbi, dock? Givetvis finns det aktiva pensionärer, det har jag inte sagt något om. Det är termen "pensionärshund" jag vänder mig mot.

Jag har aldrig påstått att corgi skulle jämföras med malle eller BC. Verkligen inte. Då står du ju själv för en väldigt klumpig generalisering som påstår att allt som inte är malle eller BC är sällskapshund?

I min värld är pensionärshund faktiskt inte så dåligt klingande, är väl olika för olika individer då. Jag tänker en person som har väldigt mycket tid att ge sin kompis, men kanske inte orken för en brukshund. En svagare äldre människa som vill ha en vettigt anpassad storlek. Ungefär.

Nej, givetvis är inte allt annat sällskapshundar. Men jag anser inte att en pembroke är totalt missanpassad för ett liv som familjehund. Cardigan kan jag inte uttala mig om. Med tanke på att ts. Mamma funderat en del på shetland shepdog, som även den är lite aktiv, tyckte jag att förslaget kunde vara ok. Jag hoppas att ts själv kan bortse ifrån det, om det känns olämpligt.

 

[Smokey]

Men nu har ts beskrivit vad för typ av hund som eftersöks och vad aktiveringen kommer bestå av.
Alldeles utmärkt för de flesta i grupp 9 och alldeles för lite för en rastypisk corgi. Om man inte vill ha en skälig och understimulerad hund.

Det blir ju lite konstigt att föreslå en ras som egentligen inte passar med tillägget att man får engagera sig mer. Samtidigt det faktiskt finns raser som inte behöver mer aktivering än vad som erbjuds i ursprungsinlägget.

Min peke hade tyckt att det livet var perfekt minus barn.

I grundinlägget tas shetland shepdog upp, vilket inte är en enbart sällskapshund i mina ögon. Min erfarenhet är att många pembrokes skulle vara mer än nöjda med att vara med i vardagen, timmespromenad, ibland även följa med vid hästkörning.. De är aktiva och alerta, men inte direkt någon samarbets- eller träningskompanjon på högre nivå, då de också arbetar mycket självständigt. De jag har levt med och träffat på närmre håll har hellre aktiverats med lite lek, trickträning och lite vardagsuppgifter, än att arbeta 'på riktigt'. De har också varit fullständigt nöjda med att få vara med i vardagen med promenader och varit mycket enkla att ha lösa, vilket givetvis bidrar till att de blir mer fysiskt aktiverade. Det är min erfarenhet i alla fall, sen kanhända att den inte överensstämmer alls med andras.

 

[Fruentimber]

I min värld är pensionärshund faktiskt inte så dåligt klingande, är väl olika för olika individer då. Jag tänker en person som har väldigt mycket tid att ge sin kompis, men kanske inte orken för en brukshund. En svagare äldre människa som vill ha en vettigt anpassad storlek. Ungefär.

Nej, givetvis är inte allt annat sällskapshundar. Men jag anser inte att en pembroke är totalt missanpassad för ett liv som familjehund. Cardigan kan jag inte uttala mig om. Med tanke på att ts. Mamma funderat en del på shetland shepdog, som även den är lite aktiv, tyckte jag att förslaget kunde vara ok. Jag hoppas att ts själv kan bortse ifrån det, om det känns olämpligt.

Nu är förvisso pemmarna mindre är cardigans, men corgi är medelstora hundar med låg tyngdpunkt. Min ena hane väger 20 kg och kan utan bekymmer dra omkull både barn och "svagare äldre människor".

Det blir svårt att nå någon form av konsensus när du är så snäv i dina definitioner? Jag har inte påstått något som ens är i närheten av att pemmen skulle vara missanpassad som familjehund? Jag har endast påpekat att corgi överlag kräver mer än en timmes promenad om dagen som aktivitet och då drar du till med att de inte brukshundar och inte lämpar sig för träning på "högre nivå".

Det finns flera olika nivåer av aktivitet, både psykisk och fysisk. Det finns säkert flera pemmar som nöjer sig med en timmes promenad om dagen, men jag skulle inte se dessa som rastypiska eller en så låg aktivitetsnivå som önskvärd. De är i grunden boskapsfösare och ska vilja ha mer aktivitet än så i vardagen.

 

[Sofie.S]

Nu är förvisso pemmarna mindre är cardigans, men corgi är medelstora hundar med låg tyngdpunkt. Min ena hane väger 20 kg och kan utan bekymmer dra omkull både barn och "svagare äldre människor".

Det blir svårt att nå någon form av konsensus när du är så snäv i dina definitioner? Jag har inte påstått något som ens är i närheten av att pemmen skulle vara missanpassad som familjehund? Jag har endast påpekat att corgi överlag kräver mer än en timmes promenad om dagen som aktivitet och då drar du till med att de inte brukshundar och inte lämpar sig för träning på "högre nivå".

Det finns flera olika nivåer av aktivitet, både psykisk och fysisk. Det finns säkert flera pemmar som nöjer sig med en timmes promenad om dagen, men jag skulle inte se dessa som rastypiska eller en så låg aktivitetsnivå som önskvärd. De är i grunden boskapsfösare och ska vilja ha mer aktivitet än så i vardagen.

Måste inflika, kan inte tycka att hundar inte passar som familjehund på grund av vikt. Jag har en familjehund som är 55kg, han skulle aldrig springa omkull ett barn, oavsett hur busighet eller lek. Barnen kan också gå med honom i slappt koppel. Det är mer fråga om uppfostran och socialisering kan jag tycka.

 

[Sofie.S]

Det lutar åt Fransk Bulldog för mamma. Och jag vet om andningsproblematiken, har själv upplevt det. Men jag är inte ”ledsen” över hennes val, frallor är fantastiska hundar om man hittar de sunda.

 

[Fruentimber]

Måste inflika, kan inte tycka att hundar inte passar som familjehund på grund av vikt.

Nej, det skrev jag inte heller?
Min poäng var att corgin per automatik inte passar "svagare äldre människor" bara för att de är "små".

 

[Kilauea]

Det lutar åt Fransk Bulldog för mamma. Och jag vet om andningsproblematiken, har själv upplevt det. Men jag är inte ”ledsen” över hennes val, frallor är fantastiska hundar om man hittar de sunda.

Har tyvärr aldrig stött på en sund fralla, bara mer eller mindre påverkad andning.

 

[Malibu_Stacy]

Det lutar åt Fransk Bulldog för mamma. Och jag vet om andningsproblematiken, har själv upplevt det. Men jag är inte ”ledsen” över hennes val, frallor är fantastiska hundar om man hittar de sunda.

Bara det att det inte finns några sunda. Rasen är bortom all räddning tyvärr och jag skulle aldrig i hela mitt liv vilja stötta sådan avel. Det är inte bara andningen som är problemet, hela kroppen är sönderavlad. Jag ser dagligen vilket lidande de här stackars hundarna måste genomgå, fruktansvärt.
Det finns fler raser som är ”glada clowner”.
Förstår såklart att jag inte kan påverka din mamma, men kan inte vara tyst för Fralla och sund finns liksom inte.

 

[Hedinn]

Det lutar åt Fransk Bulldog för mamma. Och jag vet om andningsproblematiken, har själv upplevt det. Men jag är inte ”ledsen” över hennes val, frallor är fantastiska hundar om man hittar de sunda.

Det är väl dock inte bara andningen som är problemet i rasen. Jag har flera vänner och bekanta som haft frallor, tror ingen av de hundarna blivit äldre än 5 år innan de fått avlivats.

 

[Sofie.S]

Jag ”övergav” rasen för två år sedan pga andningsproblem. Men rasen har satt sina avtryck i familjen, det är en fantastisk ras med dess personligheter. Vad skulle det finnas för motsvarande ras?

 

[Daff]

Jag ”övergav” rasen för två år sedan pga andningsproblem. Men rasen har satt sina avtryck i familjen, det är en fantastisk ras med dess personligheter. Vad skulle det finnas för motsvarande ras?

Jag har aldrig haft en fralla och har svårt att förstå vad som är så fantastiskt med dom jämfört med övriga raser. Vad är det med deras personlighet som är så speciellt?

 

[Wonderwoman]

Jag tycker både pudel och papillon ska få göra mera. Finns andra sällskapsraser som är mer nöjda med bara långpromenad och gos.

Har själv aldrig haft dvärgpudel och aldrig forskat mer om rasen men de jag träffat har inte gjort så mycket mer än det ts skriver i första inlägget. Och de har verkat nöjda. var liksom bara ett förslag.

 

[Nota]

Har själv aldrig haft dvärgpudel och aldrig forskat mer om rasen men de jag träffat har inte gjort så mycket mer än det ts skriver i första inlägget. Och de har verkat nöjda. var liksom bara ett förslag.

Och desto fler är inte nöjda med det och blir då dom såkallade bjäbbiga tanthundarna

 

[Malibu_Stacy]

Jag ”övergav” rasen för två år sedan pga andningsproblem. Men rasen har satt sina avtryck i familjen, det är en fantastisk ras med dess personligheter. Vad skulle det finnas för motsvarande ras?

Jag tycker staffe känns som fralla, lite trevligare till och med då en hel del frallor bits och inte klarar av hantering.