stjarnhimmel
Trådstartare
Jag har den senaste tiden börjat fundera på hur folk beter sig på en fest/ middag etc.
Jag är singel och i 40-årsåldern och runt om mig finns mestadels par och några singlar. Det jag har märkt är att om jag går på en fest/ middag där jag enbart känner värdparet eller ett fåtal, så verkar paren mest vara intresserade av att prata med sin respektive. De jag känner sen tidigare är ju förstås intresserade av att prata. Men av de jag inte känner så är det oftast jag som måste ta initiativ till att prata. Det är sällan som jag tycker att en person i ett par tar initiativ utan de verkar mest vilja sitta med sin respektive. Om jag då börjar prata så pratar man några meningar och sen vill personen ofta gå tillbaka till respektive.
Om jag ser en person som inte har någon att prata med på en fest så brukar jag tex försöka få med den personen i samtalet. Eller vända mig till den och börja prata med den. Men jag märker att många inte verkar tänka så? Speciellt när jag själv kom med pojkvän eller känner många tycker jag att man också kan bjuda till lite mot den som kommer själv. Det jag undrar är varför är det bara den som är singel som måste ta kontakt och prata med folk?
För ett par veckor sedan var jag på en middag där det var bordsplacering. En kvinna som hamnade nära mig sa upprört att det var ju otrevligt med placering, för hon ville prata med sin man och sin dotter. Jag tänker att går man på fest/middag så gör man det för att träffa folk och prata med andra än sin respektive. Men det verkar som många inte tänker så utan går på fest för att främst prata med sin partner?
Saken är den att folk börjar ofta prata med mig i andra sammanhang, på stan, på bussen, jobbsammanhang. Så därför tycker jag det är så konstigt att folk verkar förändras för att de har med sin respektive.
Detta är inte något jätteproblem i mitt liv men jag tycker att det är lite tråkigt... och lite märkligt.
Jag går 1-2 ggr/ månad på fest/middag etc där jag bara känner värdparet. Och jag märker på mig själv att jag har tröttnat på att hela tiden vara den som måste ta initiativ. Och gör jag inte det får jag ofta sitta själv...
Jag vill höra från er andra som är singlar om ni märkt av ovanstående? och hur hanterar ni det?
Jag är singel och i 40-årsåldern och runt om mig finns mestadels par och några singlar. Det jag har märkt är att om jag går på en fest/ middag där jag enbart känner värdparet eller ett fåtal, så verkar paren mest vara intresserade av att prata med sin respektive. De jag känner sen tidigare är ju förstås intresserade av att prata. Men av de jag inte känner så är det oftast jag som måste ta initiativ till att prata. Det är sällan som jag tycker att en person i ett par tar initiativ utan de verkar mest vilja sitta med sin respektive. Om jag då börjar prata så pratar man några meningar och sen vill personen ofta gå tillbaka till respektive.
Om jag ser en person som inte har någon att prata med på en fest så brukar jag tex försöka få med den personen i samtalet. Eller vända mig till den och börja prata med den. Men jag märker att många inte verkar tänka så? Speciellt när jag själv kom med pojkvän eller känner många tycker jag att man också kan bjuda till lite mot den som kommer själv. Det jag undrar är varför är det bara den som är singel som måste ta kontakt och prata med folk?
För ett par veckor sedan var jag på en middag där det var bordsplacering. En kvinna som hamnade nära mig sa upprört att det var ju otrevligt med placering, för hon ville prata med sin man och sin dotter. Jag tänker att går man på fest/middag så gör man det för att träffa folk och prata med andra än sin respektive. Men det verkar som många inte tänker så utan går på fest för att främst prata med sin partner?
Saken är den att folk börjar ofta prata med mig i andra sammanhang, på stan, på bussen, jobbsammanhang. Så därför tycker jag det är så konstigt att folk verkar förändras för att de har med sin respektive.
Detta är inte något jätteproblem i mitt liv men jag tycker att det är lite tråkigt... och lite märkligt.
Jag går 1-2 ggr/ månad på fest/middag etc där jag bara känner värdparet. Och jag märker på mig själv att jag har tröttnat på att hela tiden vara den som måste ta initiativ. Och gör jag inte det får jag ofta sitta själv...
Jag vill höra från er andra som är singlar om ni märkt av ovanstående? och hur hanterar ni det?