Själmords förhindrade

[Hedinn]

Det beror på hur man vill tolka det, jag ser inget fel med folk säger att det är ett "rop på hjälp" och att det inte var ett "riktigt" försök.

Jag ser det inte som nedlåtande eller en förminskning av mitt mående iallafall när folk frågar om det var "på riktigt" eller om det var för att få hjälp. Jag tolkar det inte som att folk tar lätt på det för att det "bara" var ett rop på hjälp. Jag upplever dock att folk blir väldigt lättade när det "bara" var ett rop på hjälp, för då finns det hopp.

Okej, den uppfattningen har tyvärr inte jag.

 

[karamelldrottningen]

Det beror på hur man vill tolka det, jag ser inget fel med folk säger att det är ett "rop på hjälp" och att det inte var ett "riktigt" försök.

Jag ser det inte som nedlåtande eller en förminskning av mitt mående iallafall när folk frågar om det var "på riktigt" eller om det var för att få hjälp. Jag tolkar det inte som att folk tar lätt på det för att det "bara" var ett rop på hjälp. Jag upplever dock att folk blir väldigt lättade när det "bara" var ett rop på hjälp, för då finns det hopp.

Försöker man ta sitt liv har man redan passerat stadiet ”ropa på hjälp” då vill man bara avsluta allt.

 

[Tranan]

Försöker man ta sitt liv har man redan passerat stadiet ”ropa på hjälp” då vill man bara avsluta allt.

Så är det, när det blir tyst eller de blir glada helt plötsligt! då kan jag bli orolig

 

[parellikusken]

Försöker man ta sitt liv har man redan passerat stadiet ”ropa på hjälp” då vill man bara avsluta allt.

Inte alltid. Jag har gjort det för att "leka med min egen dödlighet. För att bota ångest.
Ta en intox, få se om jag klarar det eller inte. Sitta på balkongräcket sju våningar upp och känna adrenalinet och makten över mitt liv. Osv..
Är det självskador eller självmordsförsök?

 

[tanten]

Det blev en konstig diskussion tycker jag. Göra självmordförsök som en sorts show off?

Människor lever olika liv. En del får mer at bära än andra. Begå självmord är knappast något man gör på en hastig ingivelse. Många har åratal av plåga innan de till slut ger upp.
Finns et hopp om ett bättre liv så fortsätter de flesta. Men den som inte ser någora möjligheter till ett annat liv kan välja att avsluta.

Vi kommer aldrig att kunna få ner siffrorna till noll. Det kommer alltid att finnas människor som tycker livet är så plågsamt att de inte klarar av det. Nån form av respekt bör man ha för dem som faktiskt gjort det, som fattat beslutet att sluta. Det är deras liv, och de har rätt att bestämma över det.

Att människro däremot är så ensamma och isolerade att de inte ser någon mening är däremot så oändligt tragiskt.

 

[Cafer]

Då missförstår du mig. Vad jag sätter mig emot är att självmordsförsök skulle vara "ett rop på hjälp" och inte ett riktigt självmordsförsök.

Jag har på fullaste allvar fått frågan gällande en väns självmordsförsök "Var det på riktigt eller bara ett rop på hjälp?" och DET är ett synsätt som skrämmer mig, att man ens kan tänka tanken att det inte är "på riktigt".

Jag har själv i min ungdom använt den typen av "hot" för att få uppmärksamhet. På den tiden förstod jag inte att jag inte ville dö, jag visste bara inte hur jag skulle må bra. Det finns mängder med människor som mår dåligt, som inte känner till någon utväg, som märker att så fort man börjar prata om att dö så lyssnar folk. Människor är inte dummare än att de använder det som fungerar, och spär på så mycket som behövs för att bli tagen på allvar. Problemet är att det är oärligt. Det är ofta oerfaret. Det är ett sätt att manipulera andra och det är det som är allmänt känt. Man använder den verktygslåda man har.

Problemet är att den typ av människa jag var hade ingen som helst blick för andra, jag var nöjd över att ha fått folk att lyssna.

 

[parellikusken]

Det blev en konstig diskussion tycker jag. Göra självmordförsök som en sorts show off?

Människor lever olika liv. En del får mer at bära än andra. Begå självmord är knappast något man gör på en hastig ingivelse. Många har åratal av plåga innan de till slut ger upp.
Finns et hopp om ett bättre liv så fortsätter de flesta. Men den som inte ser någora möjligheter till ett annat liv kan välja att avsluta.

Vi kommer aldrig att kunna få ner siffrorna till noll. Det kommer alltid att finnas människor som tycker livet är så plågsamt att de inte klarar av det. Nån form av respekt bör man ha för dem som faktiskt gjort det, som fattat beslutet att sluta. Det är deras liv, och de har rätt att bestämma över det.

Att människro däremot är så ensamma och isolerade att de inte ser någon mening är däremot så oändligt tragiskt.

Många självmord är en hastig inlevelse. Man mår dåligt länge, men tillslut håller det inte längre och man tar livet av sig i ett snabbt beslut.
En del självmord är inte ens menade att lyckas, men personen har otur och dör ändå.

Beror på diagnos och personlighet. Jag har ADHD, min impulskontroll är kass. Jag gör saker spontant. Har en vän som i veckor planerade det och hade ett datum, sån är inte jag. Jag gör det i stundens hetta.
Men har än så länge som tur är klarat mig för att jag fått vård i tid.

 

[Tranan]

Jag har försökt ett par gånger, aldrig att jag berättade det för någon för efter försöker var misslyckat.
Oftas blev jag glad när jag hade bestämt mig när var och hur.
Men som ni märker lyckades jag inte.

 

[durachiny]

Det blir även lite konstigt när det måste vara så antingen eller att inga eller alla självmordsförsök handlar om att få uppmärksamhet. Även om man alltid bör ta tankarna och uttrycken på allvar så händer det även såklart att det används främst för att få någon sorts uppmärksamhet.

Det är inte samma sak som att alla självmordsförsök skulle vara det eller att inga självmordsförsök skulle vara det. Gruppen är inte direkt homogen på så sätt och anledningarna till varför varierar kraftigt och det enda gemensamma är väl egentligen att man mår dåligt.

 

[Grazing]

Försöker man ta sitt liv har man redan passerat stadiet ”ropa på hjälp” då vill man bara avsluta allt.

Det som är så tragiskt är att det faktiskt dör folk i självmord som egentligen inte vill dö pga att vården inte hjälper, det är så otroligt komplext det där med självmordstankar.

För mig kan det skifta på bara någon dag, jag kan göra ett allvarligt försök för att dagen eller dagarna efter vara helt "normal" och vilja leva "normalt" igen.

Känns tycker jag som att folk har en bild av hur en suicidal människa är som inte stämmer alls i många fall.

 

[Grazing]

Jag har själv i min ungdom använt den typen av "hot" för att få uppmärksamhet. På den tiden förstod jag inte att jag inte ville dö, jag visste bara inte hur jag skulle må bra. Det finns mängder med människor som mår dåligt, som inte känner till någon utväg, som märker att så fort man börjar prata om att dö så lyssnar folk. Människor är inte dummare än att de använder det som fungerar, och spär på så mycket som behövs för att bli tagen på allvar. Problemet är att det är oärligt. Det är ofta oerfaret. Det är ett sätt att manipulera andra och det är det som är allmänt känt. Man använder den verktygslåda man har.

Problemet är att den typ av människa jag var hade ingen som helst blick för andra, jag var nöjd över att ha fått folk att lyssna.

Det är inte oärligt att bli såpass desperat att man drar till med drastiska grejer för att få hjälp. Man mår uppenbarligen inte bra om man tar och utsätter sig för självmordsförsök för att få folk att lyssna. Om folk inte lyssnar i det läget så kan det snabbt leda till att en person som annars kanske inte hade stora problem får det och kanske fullbordar ett självmord, antingen av misstag eller med mening.

Mår man dock inte dåligt alls utan drar till med att man tar livet av sig för att jävlas med folk så är det en annan sak men det är knappast särskilt friskt det heller.

 

[Fibusen]

Fast uppmärksamhet kan det mycket väl handla om, att vilja bli sedd. Och det är inget fel med det alls. Att vilja bli sedd och agera efter det är inget fel, man gör vad man kan för att få folk att se. Folk har jag märkt tar väldigt sällan ord på allvar och då får man göra vad som krävs för att visa sitt mående.

Dock så hade det varit uppskattat om folk inte såg uppmärksamheten som söks som en typ av idé att man vill att folk ska tycka synd om en och inget mer för det är det sällan det handlar om.

En bekants sambo sa under ett bråk där alkohol var inblandat ”Jag skiter i det här, nu går jag fan ut och hänger mig”

Min bekanta vaknade upp på morgonen av att sambon inte kommit in från garaget än, och ja...

Det spelar ingen roll vad, när, eller hur det sägs, hellre reagera och agera en gång för mycket än en gång för lite. Trots tidigare ”hot”, trots att personen aldrig visat tidigare tecken, trots att orden sägs i affekt under alkoholpåverkan. Jag skulle hellre ”offra” 5 min på att kolla av, än att vakna upp till att personen inte längre finns med oss.

 

[Aviello]

Jag läste i kväll ett meddelande som inte lät bra och jag blev jätteorolig.
"Jag har ingen mer framtid, jag har ingen mer tid, jag kan inte prata mer med dig"
Det låter kanske inte jättehemskt men i ett längre, större sammanhang så är det inget positivt.

Jag vet inte vem personen är, jag har bara ett förnamn som passar in på 30+ personer i ett bostadsområde och jag vill inte skriva till alla och fråga om den inte mår bra, det skulle inte gynna någon. Vad gör man ?

Personen säger inte - jag tänker ta livet av mig. Jag bara hör på skillnaden i tonen att det inte är bra, något är fel. Det är så himla svårt sånt här.

 

[Aviello]

Alltså, jag fick lite panik och försökte hitta personen, därför jag vet det där med hur många som har samma förnamn