Självmord (utbruten från Är det en mänsklig rättighet att få vara lycklig?)

[Voeux]

Näe, vet ni vad.
Eftersom ni anser att ni, utifrån vad jag har skrivit på ett internetforum, vet exakt vad jag har för utbildning och vad mina livserfarenheter är (vilket ju faktiskt är de saker jag utgått ifrån när jag bildat mina åsikter).
Så känns det här extremt onödigt för mig.
Jag ser ingen som helst anledning till att jag ska behöva försvara mina åsikter inför några som är så trångsynta att de inte förstår att andra kan ha erfarenheter som gör att de ser saker på andra sätt och utifrån det bildar sig en åsikt som skiljer sig från er.
Ni får tycka vad ni vill, jag försöker inte ändra er åsikt och inget ni säger kommer att få mig att ändra min.
Ni får tycka vad ni vill om mig, anser ni att jag är elak är jag väl det för er i det här fallet, må så vara.
Att ni anser att jag har fel för att jag inte rättar mig i ert lilla åsiktsled, så bryr jag mig faktiskt inte om det.
Det var längesen jag brydde mig om vad andra tycker om mig, det är liksom inte mitt problem.
Jag ha redan sagt min åsikt om saken i tråden och det här inte ger mig något , lämnar jag er här och går vidare.

Du säger att vi är trångsynta men det är du som anser att självmord är fegt. I rest my case.

Tolerans mot alla förutom de intoleranta osv.

 

[SusieQ]

Du säger att vi är trångsynta men det är du som anser att självmord är fegt. I rest my case.

Tolerans mot alla förutom de intoleranta osv.

Till skillnad från dig är jag åtminstone öppen för andras åsikter, förstår OCH accepterar att andra inte tycker likadant som mig. Trångsynt är jag inte, fast just ja, du vet ju redan allt om mig, så det behöver jag ju inte berätta...dumt av mig.

 

[Roheryn]

Näe, vet ni vad.
Eftersom ni anser att ni, utifrån vad jag har skrivit på ett internetforum, vet exakt vad jag har för utbildning och vad mina livserfarenheter är (vilket ju faktiskt är de saker jag utgått ifrån när jag bildat mina åsikter).
Så känns det här extremt onödigt för mig.
Jag ser ingen som helst anledning till att jag ska behöva försvara mina åsikter inför några som är så trångsynta att de inte förstår att andra kan ha erfarenheter som gör att de ser saker på andra sätt och utifrån det bildar sig en åsikt som skiljer sig från er.
Ni får tycka vad ni vill, jag försöker inte ändra er åsikt och inget ni säger kommer att få mig att ändra min.
Ni får tycka vad ni vill om mig, anser ni att jag är elak är jag väl det för er i det här fallet, må så vara.
Att ni anser att jag har fel för att jag inte rättar mig i ert lilla åsiktsled, så bryr jag mig faktiskt inte om det.
Det var längesen jag brydde mig om vad andra tycker om mig, det är liksom inte mitt problem.
Jag ha redan sagt min åsikt om saken i tråden och det här inte ger mig något , lämnar jag er här och går vidare.

Nu är inte jag någon av dem som haft den här diskussionen med dig, men lite utifrån så kan jag tycka att det självklart är helt okej att DU tycker att det i DIN situation hade varit fegt att använda självmord som utväg. Du har ju all rätt i världen att definiera ditt liv och vilka principer du ska och vill leva efter. Att däremot generellt säga att "självmord är fegt", det klassificerar en hel hög andra människor som fega och med all respekt för dig och din situation så vet du ju faktiskt inget om DEM och DERAS situation. Jag tror det är bland annat det som @Voeux och @Lobelia försöker få fram.

 

[Voeux]

Till skillnad från dig är jag åtminstone öppen för andras åsikter, förstår OCH accepterar att andra inte tycker likadant som mig. Trångsynt är jag inte, fast just ja, du vet ju redan allt om mig, så det behöver jag ju inte berätta...dumt av mig.

Jag trodde du var färdig i den här diskussionen. Men nej, jag är inte öppen för andras åsikter som innebär att sparka på de som redan ligger.

 

[athena_arabians]

Till skillnad från dig är jag åtminstone öppen för andras åsikter, förstår OCH accepterar att andra inte tycker likadant som mig. Trångsynt är jag inte, fast just ja, du vet ju redan allt om mig, så det behöver jag ju inte berätta...dumt av mig.

Men snälla, du måste ju se skillnad på eventuella egna erfarenheter och fakta uppbackad av forskning.

Att kalla de som begår suicid fega och att inte jämställa psykisk sjukdom med fysisk är så intolerant och ignorant det kan bli. Är du ens medveten om att vi har en ung medlem på forumet som nyligen gjort suicidförsök?! Tänk efter lite innan du vräker ur dig säger jag!

 

[Voeux]

Nu är inte jag någon av dem som haft den här diskussionen med dig, men lite utifrån så kan jag tycka att det självklart är helt okej att DU tycker att det i DIN situation hade varit fegt att använda självmord som utväg. Du har ju all rätt i världen att definiera ditt liv och vilka principer du ska och vill leva efter. Att däremot generellt säga att "självmord är fegt", det klassificerar en hel hög andra människor som fega och med all respekt för dig och din situation så vet du ju faktiskt inget om DEM och DERAS situation. Jag tror det är bland annat det som @Voeux och @Lobelia försöker få fram.

Precis. Det blir ju lite fånigt att bli bli upprörd för att jag anser mig veta allt om @SusieQ samtidigt som du @SusieQ uppenbarligen vet allt om alla som tagit sitt liv.

Jag har personligen stoppat ett rätt blodigt självmordsförsök av en människa jag älskar högt och det är ett av mina svåraste trauman. Det finns anledning till att jag reagerar på hur du uttrycker dig om dessa människor.

 

[athena_arabians]

Precis. Det blir ju lite fånigt att bli bli upprörd för att jag anser mig veta allt om @SusieQ samtidigt som du @SusieQ uppenbarligen vet allt om alla som tagit sitt liv.

Jag har personligen stoppat ett rätt blodigt självmordsförsök av en människa jag älskar högt och det är ett av mina svåraste trauman. Det finns anledning till att jag reagerar på hur du uttrycker dig om dessa människor.

Ja, och den unga medlemmen jag nämnde är ju inte den enda här med det i bagaget. De förtjänar att bemötas med respekt.

Tyvärr har jag haft en suicid rätt nära mig, mitt ex mamma. Hon var en mycket snäll människa med stora psykiska problem som kämpat i många år. Jag kan inte kalla henne feg för att hon inte såg någon annan utväg även om jag så önskar att hon sett det.

Ibland kan det vara en poäng att hålla tyst för att inte såra eller skuldbelägga @SusieQ

 

[Grazing]

Ett litet citat ur "Girl interrupted" som jag tycker beskriver ganska så bra ändå huruvida självmord är rätt eller fel när man är psykiskt sjuk, eller hur man kan se på dom med psykiska sjukdomar som faktiskt tar livet av sig,

"Susanna wonders—again playing with societal perceptions—what a “premature death” means in a case like Daisy’s. For someone as trapped in a world of ritual, manipulation, and misery as Daisy was, it is unclear whether suicide was a “complication” of her disease or the only way of finding freedom from it. Susanna does not believe that society’s ideas of the “right” way to treat mental illness are always in line with the reality of what those suffering from mental illness actually want or need."

Det är svårt med psykiska sjukdomar, man blir aldrig "fri" och man är i en kamp mot sig själv. Men rätt eller fel med självmord, det är lika individuellt för dom med psykiska sjukdomar som dom för fysiska.

Med detta sagt, givetvis kan man med psykiska sjukdomar också komma till ett läge där man är tillfreds då och då och faktiskt njuter lite av livet. Jag tycker livet just nu är helt okej, har planer för helgen och har sålt en tavla på utställningen, just nu är livet värt att leva för mig, trots en drös med psykiska sjukdomar.

 

[Lobelia]

Detta är en helt annan diskussion enligt mig, jag är inte emot aktiv dödshjälp på något sätt när det gäller fysisk sjukdom, har aldrig varit.

Konstigt då att du svarar att det är fegt med självmord på mitt inlägg nedan, bra att du tänkt om eller totalt missuppfattat diskussionen. Innan dess hade vi diskuterat allvarliga allvarliga fysiska sjukdomar.

Alternativen till att anpassa sig är att välja att dö eller att inte anpassa sig och bli arg och bitter, jag skulle i situationen där jag bara hade smärta, lidande och död framför mig välja att ta mitt liv. Kan jag inte eller det inte är så illa så hoppas innerligt att jag accepterar situationen det skulle göra mitt liv mycket lättare än att inte göra det.

Så kan man se på det.
Nu anser ju jag att självmord är bland det fegaste man kan göra, det var bara när jag mådde som allra sämst, som jag ens övervägde att köra över mina egna principer och det satt långt inne.

 

[Voeux]

Ett litet citat ur "Girl interrupted" som jag tycker beskriver ganska så bra ändå huruvida självmord är rätt eller fel när man är psykiskt sjuk, eller hur man kan se på dom med psykiska sjukdomar som faktiskt tar livet av sig,

"Susanna wonders—again playing with societal perceptions—what a “premature death” means in a case like Daisy’s. For someone as trapped in a world of ritual, manipulation, and misery as Daisy was, it is unclear whether suicide was a “complication” of her disease or the only way of finding freedom from it. Susanna does not believe that society’s ideas of the “right” way to treat mental illness are always in line with the reality of what those suffering from mental illness actually want or need."

Det är svårt med psykiska sjukdomar, man blir aldrig "fri" och man är i en kamp mot sig själv. Men rätt eller fel med självmord, det är lika individuellt för dom med psykiska sjukdomar som dom för fysiska.

Med detta sagt, givetvis kan man med psykiska sjukdomar också komma till ett läge där man är tillfreds då och då och faktiskt njuter lite av livet. Jag tycker livet just nu är helt okej, har planer för helgen och har sålt en tavla på utställningen, just nu är livet värt att leva för mig, trots en drös med psykiska sjukdomar.

Nu har vi ju kommit in på ett sidospår i tråden men jag tycker det är intressant så jag reflekterar vidare. Jag önskar att jag kunde tycka att självmord är acceptabelt för vissa, det där med att få välja själv osv. Samtidigt är vi ju ute på hemskt hal is om man börjar se självmord som ett genomtänkt, aktivt val som vi bör acceptera i stället för att hindra och förebygga. Risken blir ju att det preventiva arbetet försummas om vi tänker så, och liv går åt som hade kunnat räddas och redas upp.

Framför allt, slog det mig nu, kanske det är dumt att prata om självmord som en okej utväg när man aldrig vet vem som läser.

 

[athena_arabians]

Nu har vi ju kommit in på ett sidospår i tråden men jag tycker det är intressant så jag reflekterar vidare. Jag önskar att jag kunde tycka att självmord är acceptabelt för vissa, det där med att få välja själv osv. Samtidigt är vi ju ute på hemskt hal is om man börjar se självmord som ett genomtänkt, aktivt val som vi bör acceptera i stället för att hindra och förebygga. Risken blir ju att det preventiva arbetet försummas om vi tänker så, och liv går åt som hade kunnat räddas och redas upp.

Framför allt, slog det mig nu, kanske det är dumt att prata om självmord som en okej utväg när man aldrig vet vem som läser.

Jag tycker egentligen inte det är en ok utväg och verkligen inget som ska tas med en klackspark. Men sedan kommer det där med omständigheter...

Det är inte något lätt ämne.

 

[Lobelia]

Nu har vi ju kommit in på ett sidospår i tråden men jag tycker det är intressant så jag reflekterar vidare. Jag önskar att jag kunde tycka att självmord är acceptabelt för vissa, det där med att få välja själv osv. Samtidigt är vi ju ute på hemskt hal is om man börjar se självmord som ett genomtänkt, aktivt val som vi bör acceptera i stället för att hindra och förebygga. Risken blir ju att det preventiva arbetet försummas om vi tänker så, och liv går åt som hade kunnat räddas och redas upp.

Framför allt, slog det mig nu, kanske det är dumt att prata om självmord som en okej utväg när man aldrig vet vem som läser.

Varför tror du att det preventiva arbetet försummad för att en liten andel svårt sjuka får assistans att sluta sitt liv? Jag ser det snarare som ett verktyg att fånga upp och hjälpa folk. De som vill men inte uppfyller kraven.

 

[Trasten]

Jag tycker egentligen inte det är en ok utväg och verkligen inget som ska tas med en klackspark. Men sedan kommer det där med omständigheter...

Det är inte något lätt ämne.

Vad menas med inte en ok utväg?

Eller vad menas med att någonting inte är okej?

Att det är omoraliskt? Vad nu det betyder?

Att det borde straffas?

Att man borde skämmas?

Att någon borde hindra en, av moraliska orsaker?

Eller vad menas med inte ok?

I all nyfikenhet.

 

[Voeux]

Varför tror du att det preventiva arbetet försummad för att en liten andel svårt sjuka får assistans att sluta sitt liv? Jag ser det snarare som ett verktyg att fånga upp och hjälpa folk. De som vill men inte uppfyller kraven.

Nej det var inte det jag skrev, utan om man börjar prata om självmord som en okej/bra/rimlig lösning/enda utväg för psykiskt sjuka/deprimerade.

 

[karamelldrottningen]

Att välja och utföra ett självmord är oerhört tragiskt. Så svar på rubriken är det solklart fel men kan då ändå kännas som det rätta eller snarare enda utvägen.

 

[Grazing]

Nu har vi ju kommit in på ett sidospår i tråden men jag tycker det är intressant så jag reflekterar vidare. Jag önskar att jag kunde tycka att självmord är acceptabelt för vissa, det där med att få välja själv osv. Samtidigt är vi ju ute på hemskt hal is om man börjar se självmord som ett genomtänkt, aktivt val som vi bör acceptera i stället för att hindra och förebygga. Risken blir ju att det preventiva arbetet försummas om vi tänker så, och liv går åt som hade kunnat räddas och redas upp.

Framför allt, slog det mig nu, kanske det är dumt att prata om självmord som en okej utväg när man aldrig vet vem som läser.

Nej det kanske kan tolkas så men jag menar mer att man kanske inte ska döma den som har det som utväg när det är en sådan extremare livslång situation. Sen får man ju ha en tanke också på att det där var upplevt och skrivet på 60 talet och psykiatrin ger mycket mera möjligheter nu till att klara av att leva med sjukdomarna.

Självmord är aldrig en okej eller bra lösning, men samtidigt så är det förståeligt på ett sätt när det handlar om kroniska jobbigare psykiska sjukdomar som låser in en i en värld ingen utanför förstår.

Men man måste ju hela tiden jobba för att få folk friskare och få folk till ett tillstånd där dom kan se ljusglimtar i livet, det måste ju alltid vara målet. Och för dom flesta psykiska sjukdomar nu så finns ju rätt vård om vården hade fungerat så att alla får tillgång till den vilket långt ifrån alla får.

Det är ju också den mänskliga rättigheten att finns det en vårdform som hade fungerat så ska man få tillgång till den även om man inte passar in perfekt på alla kriterier.

 

[Tranan]

Självmord fegt!, jag som har anklagat mig själv som feg för att jag inte har lyckats tidigare när jag försökte.
Det är inte fegt att vilja slippa smärta och plåga vad den än är.
Men det hemska är att det som driver en till den punkten är så mångfacetterad och komplicerad ofta.
Men att det skulle vara fegt, det är snarare en feg väg att gå när man tar en snabb förklaring och skyller på den som mår dåligt. säger att den är feg, eller den är svag etc. Det är bara tragiskt och hemskt. och ser man det som enda utvägen så är det så mycket som har gått fel.

 

[parellikusken]

Jag mår illa av den här tråden. Allt känns som förenklingar. Livet är komplext, människor med.

 

[Tranan]

Jag mår illa av den här tråden. Allt känns som förenklingar. Livet är komplext, människor med.

Håller med dig,

 

[Asko]

Vad menas med inte en ok utväg?

Eller vad menas med att någonting inte är okej?

Att det är omoraliskt? Vad nu det betyder?

Att det borde straffas?

Att man borde skämmas?

Att någon borde hindra en, av moraliska orsaker?

Eller vad menas med inte ok?

I all nyfikenhet.

Jag personligen tänker att ingen borde må så dåligt att de ser det som den enda utvägen. Att de förtjänar att må bättre och uppleva de positiva sidorna av livet.
Det är liksom inte okej att någon mår så dåligt (utan att det är någons fel), om jag förklarar mig tillräckligt bra?

Tillägg: Det är helt enkelt orättvist att en del människor kan gå igenom livet lättare än andra, det var iallafall vad jag tänkte när jag mådde som värst. Eller det var min känsla då, jag kan ju såklart inte tala för vad alla andra känner.