Ska jag välja en ny ras eller inte.

Bukefalos 30 år!

Mentaliteten har blivit så mycket bättre! Du är välkommen att köpa valp efter Lystra på nästa löp *hint hint*, hon är en sådan komplett hund - vilket verkar nedärvas starkt på moderssidan.
Jag tänkte ju köpa Tollare men valde Kooiker igen för att jag ville ha en aktiv sällskapshund, ändå tävlar jag denna mer än med dom jag köpte för just tävling bara för hon är en så kul och enkel hund. :love:

Jag älskar ”hint hint” 😄
Jag ska definitivt kolla in det! Har ju kollat på kooiker så många gånger förut, men nu hade jag nästan glömt av det. Det skulle nog faktiskt verkligen kunna passa för oss. Bra storlek också tycker jag. 😃
 
Min väninna har två spansk vattenhund, de verkar behändiga och lätta att träna. Vi har pumi, men den går väl bort för skälligheten och terriermentaliteten 😜 Annars väldigt roliga hundar 💖

Ja, de är faktiskt väldigt roliga hundar men som du säger - går helt bort på grund av skallet. Den pipan de kan ha dessutom, herrejösses :D
Jag hade nog i första hand satsat på en till tollare. Får en känsla av att du skulle bli besviken med något mer sävligt.
Att tävla säger ju egentligen inte så mycket. Man kan träna precis lika mycket och intensivt ändå, hunden bryr sig ju inte om den tävlar eller ej så länge den blir aktiverad på det sätt den behöver. Jag tror inte du skulle få problem att köpa en tollare när du redan har en.
Ja, jag är väl rädd för att det ska bli så. Samtidigt som jag inte heller alls tränar i den omfattningen som jag gjorde förut, uppstyrt och iväg på bk/hall flera dagar i veckan. Nu tränar jag mest på hemmaplan och i lättare former. Mycket för att jag ärligt talat tröttnade på skitsnack i hundtränarkretsar, tbh. O_o

Men vet att tollaruppfödare är ganska tävlingsfixerade. Känns som att det blivit en skrytsak och väldigt viktigt "titta på vad mina valpar gjort". Förståeligt egentligen, så inte så att jag dömer bort det, det är som sagt full rimligt eftersom folk som tävlar ofta har väldigt strukturerade träningsplaner. Men det gör det ju såklart svårt för mig när jag finner mig mer aktiv än vad många sällskapsraser skulle göra mig nöjda med, men samtidigt inte så aktiv så att tollare känns helt klockrent heller för att jag är rädd att det på sikt blir mer än vad jag kan hantera. Nu är jag ju så himla bortskämd med att min tollare är den mest okomplicerade individen så hon kan vara både soffpotatis och kanonkula i träning med en otrolig arbetsmoral. I fotgående belönas hon tex av sig själv, bara av att få gå det bredvid mig i princip. Arbetsmoralen är fantastisk på henne. Det är något jag kommer sakna, men samtidigt tror jag att många sånna individer inte kommer med den otroliga bekvämligheten att kunna vara väldigt av också om det behövs i perioder.
Nu har jag ingen lång erfarenhet av hund, skaffade hund i vuxen ålder för ca 2 år sedan och tittade bla på tollare men valde bort pga ville ha lite lägre aktivitetsnivå. Valde istället lagotto och låter spontant som att det kanske skulle kunna passa dig? Medelstor, friska och relativt hög medelålder. Pigga, glada, lättlärda och alltid på hugget när vi ska hitta på något men bra av-knapp. Inte särskilt vaktiga eller skälliga, inte heller särskilt intresserade av vilt. Ffa den ena har väldigt mycket karaktär och charmar alla som kommer i hennes väg. Fäller inte (så ev mindre allergikänslig?) men kräver lite pälsvård.

Jag gillar tanken på lagotto, men har i princip bara träffat osäkra individer och det är väl ungefär det ryktet jag hört också (som då alltså bekräftats av de jag träffat). Är det så att det finns mycket bra och dåligt, och att det är enkelt att hitta linjer som faktiskt är bra hundar? Så var det nämligen hos tollarna för många år sedan. Man hörde mycket skit om rasens mentalitet, men det var väldigt spritt mellan linjer och knappast svårt att få tag i en bra tollare.
 
Jag är nog lite i samma sits med min tollare som är 8 år. Min gissning är nog att nästa också blir en tollare men är lite nyfiken på mudi, kooiker och lapsk vallhund nångång i framtiden. Jag följer en som har markiesje på instagram och den verkar kul men den är ju väldigt oetablerad som ras.

Intressant! Då är vi ju i väldigt samma sits, vill minnas att vi snackade även när våra tollare var valpar/unghundar. :D

Lapsk har jag faktiskt också kollat på, markiesje har jag knappt hört om!
Jag vill ju egentligen aldrig vara utan åtminstone en tollare, och min tanke är inte att alltid ha två hundar så rent logiskt borde det ju bli en till röding. Jag känner väl någonstans innerst inne att det ändå är min ras, en ras som ger mig det roliga med hundägande. Är bara så rädd att få någon som jag sedan inte kan stimulera så som den kräver, och som sagt - finner det svårt att hitta bra linjer om man inte vill tävla. Hur tänker du själv där, kommer du tävla massa?
 
Jag gillar tanken på lagotto, men har i princip bara träffat osäkra individer och det är väl ungefär det ryktet jag hört också (som då alltså bekräftats av de jag träffat). Är det så att det finns mycket bra och dåligt, och att det är enkelt att hitta linjer som faktiskt är bra hundar? Så var det nämligen hos tollarna för många år sedan. Man hörde mycket skit om rasens mentalitet, men det var väldigt spritt mellan linjer och knappast svårt att få tag i en bra tollare.
Jag har omplacerat båda mina, så har inte efterforskat så mycket när det gäller olika linjer och uppfödare etc tyvärr. Och rädslor är nog tyvärr inte helt ovanligt inom rasen (huvudsakligen för ljud enligt min uppfattning). Min ena är högkänslig (för ffa ljud, röstläge etc) men väldigt följsam och intresserad av allt vi gör, älskar nya människor, miljöer mm. Den andra är import från Italien är väldigt lugn och trygg, absolut noll osäkerhet idag - tänk kvickare och roligare labbe. Så ja, kräver troligen lite efterforskning att få fatt på rätt linjer men det går absolut. Min "hemmaveterinär" som bara haft dålig erfarenhet av lagotto innan älskar mina 😅


Slänger ut schipperke (frågetecken på skall/vakt), barbet (hälsa?) och mini aussie (varierande linjer?) som förslag också. Tänkte också på kooiker som nämnts eller kanske springer spaniel.
 
Jag har omplacerat båda mina, så har inte efterforskat så mycket när det gäller olika linjer och uppfödare etc tyvärr. Och rädslor är nog tyvärr inte helt ovanligt inom rasen (huvudsakligen för ljud enligt min uppfattning). Min ena är högkänslig (för ffa ljud, röstläge etc) men väldigt följsam och intresserad av allt vi gör, älskar nya människor, miljöer mm. Den andra är import från Italien är väldigt lugn och trygg, absolut noll osäkerhet idag - tänk kvickare och roligare labbe. Så ja, kräver troligen lite efterforskning att få fatt på rätt linjer men det går absolut. Min "hemmaveterinär" som bara haft dålig erfarenhet av lagotto innan älskar mina 😅


Slänger ut schipperke (frågetecken på skall/vakt), barbet (hälsa?) och mini aussie (varierande linjer?) som förslag också. Tänkte också på kooiker som nämnts eller kanske springer spaniel.
Okej!
Ja, men värt att titta på ändå för mig. Har alltid tyckt att de verkar vara roliga hundar, det jag har förstått på aktivitetsnivå känns bra för mig. De är perfekt storlek och om jag ska vara ärlig - jag är enormt svag för deras yttre också. :D

Men oron är just mentaliteten, för mig är mentalitet A och O, allt annat är i princip sekundärt. Jag la ner massvis med tid för att hitta den perfekta tollaren både mentalitetsmässigt och arbetsmässigt för mig, och glad är jag för det. Har en otroligt trygg och miljöstark tjej. Det måste jag ha, inte minst eftersom att jag bor i Stockholm innerstad med allt vad det innebär. Hunden kommer vara med oss överallt, kafeer, barer, bland ditten och datten. Det är ljud och rörselser och allt möjligt. För mig är det liksom en självklarhet att en hund klarar allt sånt, men samtidigt ser man ju hundar som absolut inte gör det. Men helt klart värt att titta på rasen och se om det går att hitta stabila linjer :D
 
Utifrån det du beskriver tänker jag att en Welsh Springer Spaniel kanske skulle kunna passa?

Annars håller jag med om att du kanske ska satsa på en till tollare i första hand, förutsatt att du hittar en bra uppfödare med stabila hundar. Vi hade långt gångna funderingar på tollare innan vi köpte ridgeback. Vi kom till slut fram till att de var för energiska och krävande för vår del. Många uppfödare ville dessutom att man skulle jaga med dom och det var inte vi intresserade av. Jag personligen upplever att de tollare som finns idag är mycket sämre mentalt än de var då när vi letade (på -90-talet) men om man redan har en fot inne i rasen är det kanske lättare att hitta en bra individ?
 
Intressant! Då är vi ju i väldigt samma sits, vill minnas att vi snackade även när våra tollare var valpar/unghundar. :D

Lapsk har jag faktiskt också kollat på, markiesje har jag knappt hört om!
Jag vill ju egentligen aldrig vara utan åtminstone en tollare, och min tanke är inte att alltid ha två hundar så rent logiskt borde det ju bli en till röding. Jag känner väl någonstans innerst inne att det ändå är min ras, en ras som ger mig det roliga med hundägande. Är bara så rädd att få någon som jag sedan inte kan stimulera så som den kräver, och som sagt - finner det svårt att hitta bra linjer om man inte vill tävla. Hur tänker du själv där, kommer du tävla massa?
Kommer också ihåg att vi snackade när de var små :)

Jag har lite svårt att veta hur mycket tävlande det blir i framtiden. Det har inte blivit särskilt mycket med Hudson, men vi körde lite rally förra året. Egentligen hade jag velat köra mer men jag pluggar just nu och har ingen bil så det är svårt att komma ut på tävling och för att träna regelbundet/gå kurs. När han var yngre gick vi på många kurser vilket jag gillade och gärna hade gjort mer av med nästa.

Hudson är väldigt lättsam och bra på att leva ett vanligt liv men det är ju väldigt kul med en hund som tycker det är skitkul när man vill träna. Hade nog saknat det om nästa hund var en mer svårmotiverad typ. Han har också så himla mycket personlighet och en massa åsikter om saker, mina föräldrar brukar säga att han inte är som en hund utan som att det sitter en liten människa och styr honom, så kanske alla känner om sina hundar, men han är min första och när jag träffar vissa andra hundar så känner jag ofta att de är mer "hundiga" mentalt.
 
Senast ändrad:
Kommer också ihåg att vi snackade när de var små :)

Jag har lite svårt att veta hur mycket tävlande det blir i framtiden. Det har inte blivit särskilt mycket med Hudson, men vi körde lite rally förra året. Egentligen hade jag velat köra mer men jag pluggar just nu och har ingen bil så det är svårt att komma ut på tävling och för att träna regelbundet/gå kurs. När han var yngre gick vi på många kurser vilket jag gillade och gärna hade gjort mer av med nästa.

Hudson är väldigt lättsam och bra på att leva ett vanligt liv men det är ju väldigt kul med en hund som tycker det är skitkul när man vill träna. Hade nog saknat det om nästa hund var en mer svårmotiverad typ. Han har också så himla mycket personlighet och en massa åsikter om saker, mina föräldrar brukar säga att han inte är som en hund utan som att det sitter en liten människa och styr honom, så kanske alla känner om sina hundar, men han är min första och när jag träffar vissa andra hundar så känner jag ofta att de är mer "hundiga" mentalt.
Gud jag känner igen din beskrivning helt i Cessna. Herregud vad med åsikter om allt hon har. Hon är duktig på att kommunicera det också, gärna med stampningar. 😅

Jag gillar att de är sådär, åsiktsfulla och jag brukar säga att min är en liten fyrbent diva. 🙈
 
Okej!
Ja, men värt att titta på ändå för mig. Har alltid tyckt att de verkar vara roliga hundar, det jag har förstått på aktivitetsnivå känns bra för mig. De är perfekt storlek och om jag ska vara ärlig - jag är enormt svag för deras yttre också. :D

Men oron är just mentaliteten, för mig är mentalitet A och O, allt annat är i princip sekundärt. Jag la ner massvis med tid för att hitta den perfekta tollaren både mentalitetsmässigt och arbetsmässigt för mig, och glad är jag för det. Har en otroligt trygg och miljöstark tjej. Det måste jag ha, inte minst eftersom att jag bor i Stockholm innerstad med allt vad det innebär. Hunden kommer vara med oss överallt, kafeer, barer, bland ditten och datten. Det är ljud och rörselser och allt möjligt. För mig är det liksom en självklarhet att en hund klarar allt sånt, men samtidigt ser man ju hundar som absolut inte gör det. Men helt klart värt att titta på rasen och se om det går att hitta stabila linjer :D
Vi finns i närliggande stad ifall du vill träffa och förhoppningsvis få bättre erfarenhet av rasen. Stadsmiljön är noll problem för mina iaf och vi hängde på stimmig bar till sent på natten i fredags. De antingen sov eller flörtade med andra gäster & bartender 😅 Upplever att mina har en bra av- och på-knapp också, vilket är tacksamt.
 
Vad med pudel är det du inte gillar? Eller har du inte träffat trevliga?

Har ju min första storpudel nu och är riktigt nöjd. Vänlig, glad, sprallig och sprudlande. Gillar att hitta på saker. ÄLSKAR att springa. Känns väldigt anpassningsbar i olika situationer. Trygg i olika miljöer och har inte varit rädd för skott/fyrverkerier. Kan stanna upp/kolla när det smäller, speciellt första smällen men ingen rädsla, snarare lite nyfikenhet för vad det är :)

Skulle inte säga att pälsvården är särskilt jobbig heller.🤷🏼‍♀️ Men beror ju på hur kortklippt man vill hålla dom såklart.
 
Vad med pudel är det du inte gillar? Eller har du inte träffat trevliga?

Har ju min första storpudel nu och är riktigt nöjd. Vänlig, glad, sprallig och sprudlande. Gillar att hitta på saker. ÄLSKAR att springa. Känns väldigt anpassningsbar i olika situationer. Trygg i olika miljöer och har inte varit rädd för skott/fyrverkerier. Kan stanna upp/kolla när det smäller, speciellt första smällen men ingen rädsla, snarare lite nyfikenhet för vad det är :)

Skulle inte säga att pälsvården är särskilt jobbig heller.🤷🏼‍♀️ Men beror ju på hur kortklippt man vill hålla dom såklart.
Nej alltså jag har nog bara inte träffat någon som riktigt imponerat på mig rent mentalt. Haft släktingar och vänner med pudlar. Alla har varit skälliga, flera lättstressade, vissa hansr med stora problem för andra hanar. De få jag gillat lite mer har varit storpudlar men de är för mig i största laget, så optimalt vore kanske en mellanpudel eller någon på gränsen.

Kollegan har en mellanpudel som är jättegullig, men herregud vilka mentala problem den har. Utöver allergi vilket även en släktings pudel hr (det är jag ju dock van med från min)…

Så redan där har jag liksom inte varit helt övertygad och till det är jag bara förtjust i deras yttre när de är väldigt kortklippta på ett visst sätt. Den vanliga pudellooken är inte för mig. Än :D
 
En sak jag har känt och reflekterat över är tanken på att Cessna ska dö och så står jag kvar med den andra hunden. Har otroligt svårt att se mig själv med bara en hund om den hunden inte är en tollare. För mig är tollare alltid nummer 1, men att om man har 2 vore det roligt att testa en ny ras.

Men så ser jag inte heller mig själv köpa en ny hund för att ha 2 den dagen Cessna går bort.

Förstår ni vad jag menar här? Helt irrationell tanke kanske, men den spökar liksom i mitt huvud. 😅
 
Du är inte sugen på en jaktgolden då? Tycker rent generellt av de jag träffat att de också har bra av och på knappt. Har dock ingen erfarenhet av tollare så vet inte hur de jämför sig med dem! Men de jag träffat verkar också vilja vara med på allt och verkar vara roliga att jobba med. :)
 
En sak jag har känt och reflekterat över är tanken på att Cessna ska dö och så står jag kvar med den andra hunden. Har otroligt svårt att se mig själv med bara en hund om den hunden inte är en tollare. För mig är tollare alltid nummer 1, men att om man har 2 vore det roligt att testa en ny ras.

Men så ser jag inte heller mig själv köpa en ny hund för att ha 2 den dagen Cessna går bort.

Förstår ni vad jag menar här? Helt irrationell tanke kanske, men den spökar liksom i mitt huvud. 😅

Jag blev med corgi ca ett år efter Nessies död, det blev en spontan bc valp som tröst först 🙈. Har också svårt att se mig utan corgi men där och då orkade jag inte ens titta åt en corgi och sen blev det en pem istället för cardigan. Råkade vara hemma hos Nessies uppfödare och hälsa på och då fick lilla M följa med hem Jag hade träffat valpkullen när de var små men då orkade jag inte ta en, dels för att jag hade valp-Spock och dels att det fortfarande kändes för tungt...
 
Nej alltså jag har nog bara inte träffat någon som riktigt imponerat på mig rent mentalt. Haft släktingar och vänner med pudlar. Alla har varit skälliga, flera lättstressade, vissa hansr med stora problem för andra hanar. De få jag gillat lite mer har varit storpudlar men de är för mig i största laget, så optimalt vore kanske en mellanpudel eller någon på gränsen.

Kollegan har en mellanpudel som är jättegullig, men herregud vilka mentala problem den har. Utöver allergi vilket även en släktings pudel hr (det är jag ju dock van med från min)…

Så redan där har jag liksom inte varit helt övertygad och till det är jag bara förtjust i deras yttre när de är väldigt kortklippta på ett visst sätt. Den vanliga pudellooken är inte för mig. Än :D

Handlar nog om att köpa från rätt uppfödare/linjer som mycket annat. Det är trots en väldigt populär ras/er. Min väger ju drygt 16 kg nu som 8,5 månad. Det finns ju dom som avlar lite mindre storpudlar. Eller sportigare/latare. Sen är det ju pigga hundar generellt. Jag gillar tex hur skuttig och pigg min är, ser så himla roligt ut 😁

Det jag också gillar är att hon är rätt mild i sättet. Om jag leker med henne fysiskt så är ju risken för en fläskläpp betydligt lägre än med schäfern som är mycket mer på och hårdhänt. Benen och kroppen sprattlar liksom runt men utan att slå sönder en 😅

Själv är jag riktigt nöjd. Och jag har ju rätt höga krav på mentalitet och att de ska palla följa med i alla möjliga miljöer.
 
Handlar nog om att köpa från rätt uppfödare/linjer som mycket annat. Det är trots en väldigt populär ras/er. Min väger ju drygt 16 kg nu som 8,5 månad. Det finns ju dom som avlar lite mindre storpudlar. Eller sportigare/latare. Sen är det ju pigga hundar generellt. Jag gillar tex hur skuttig och pigg min är, ser så himla roligt ut 😁

Det jag också gillar är att hon är rätt mild i sättet. Om jag leker med henne fysiskt så är ju risken för en fläskläpp betydligt lägre än med schäfern som är mycket mer på och hårdhänt. Benen och kroppen sprattlar liksom runt men utan att slå sönder en 😅

Själv är jag riktigt nöjd. Och jag har ju rätt höga krav på mentalitet och att de ska palla följa med i alla möjliga miljöer.
Gillar skuttig och pigg. Jag har ju insett att jag har svårt för sega hundar. Jag har ju själv enorm energi och behöver en jycke som kan matcha mig :angel1:

Du får jättegärna skriva till mig om du kan rådge lite bland bra uppfödare/linjer! Eller i alla fall varifrån din är. :D
 
Du är inte sugen på en jaktgolden då? Tycker rent generellt av de jag träffat att de också har bra av och på knappt. Har dock ingen erfarenhet av tollare så vet inte hur de jämför sig med dem! Men de jag träffat verkar också vilja vara med på allt och verkar vara roliga att jobba med. :)
Jag valde till slut mellan jaktgolden och tollare innan jag bestämde mig för tollare då jag köpte Cessna. Gillar jaktgolden, men det känns lite då som att jag likagärna kan köpa en tollare ändå eftersom att aktivitetsnivån är liknande på de och kraven från uppfödare ungefär detsamma skulle jag tro. Sedan är jaktgolden lite större än vad jag önskar (kooiker - tollare i storlek är väl kanske snarare mitt önskemål).

Fördelen är väl att jaktgolden ger fler alternativ, för nu ser jag ärligt talat knappt några intressanta parningar på G bland tollarna alls. Alla bra uppfödare verkar ha paus i sin avel av olika skäl. Tyvärr.
 
Igår pratade sambon och jag massor om ras och vi var väl i princip överens om att tollare är en väldigt bra ras för oss just nu. Han vill egentligen ha något mer "lugnt, något som inte kräver så mycket" säger han. Men samtidigt märker jag att han liksom jag inte vill ha något för långsamt, någon som saknar lek och bus i sig. Igår fick han träna lite lydnad med Cessna och insåg väl att det är väldigt roligt och behöver inte betyda att man åker till brukshundsklubben varje dag. Det funkar bra att träna där vi bor, och även att göra det i samband med promenader.

Sedan kommer det här med att fundera på framtiden, hur den ser ut med eventuellt barn etc. Svårt. För att inte tala om att, OM vi skulle komma fram till att det borde bli en till tollare så blir nog letandet efter en bra sådan ganska svår jämfört med sist. Sist var det svårt för att jag var noga med linjer och uppfödare, för att det skulle passa mig arbetsmässigt väl osv. Nu blir det nog mest svårt att för att hitta en bra uppfödare som också ska vara okej med att vi kommer träna på hemmaplan, men kanske inte åker runt och tävlar så mycket (om ens alls).
 
Igår pratade sambon och jag massor om ras och vi var väl i princip överens om att tollare är en väldigt bra ras för oss just nu. Han vill egentligen ha något mer "lugnt, något som inte kräver så mycket" säger han. Men samtidigt märker jag att han liksom jag inte vill ha något för långsamt, någon som saknar lek och bus i sig. Igår fick han träna lite lydnad med Cessna och insåg väl att det är väldigt roligt och behöver inte betyda att man åker till brukshundsklubben varje dag. Det funkar bra att träna där vi bor, och även att göra det i samband med promenader.

Sedan kommer det här med att fundera på framtiden, hur den ser ut med eventuellt barn etc. Svårt. För att inte tala om att, OM vi skulle komma fram till att det borde bli en till tollare så blir nog letandet efter en bra sådan ganska svår jämfört med sist. Sist var det svårt för att jag var noga med linjer och uppfödare, för att det skulle passa mig arbetsmässigt väl osv. Nu blir det nog mest svårt att för att hitta en bra uppfödare som också ska vara okej med att vi kommer träna på hemmaplan, men kanske inte åker runt och tävlar så mycket (om ens alls).
Du har inte kontakt med uppfödaren till den nuvarande? Det kan ju vara en tråd att börja dra i tänker jag?
Tycker du hänger upp dig för mycket på tävling, i realiteten är det utopi att alla valpar ska gå till ett tävlande hem och de flesta vettiga uppfödare vill ändå främst att hunden hamnar "rätt".
Umgås med flera uppfödare och även om de som vill tävla kanske hamnar en bit upp på listan så är de främst intressarade av rätt hund till rätt hem. Många prioriterar också tidigare valpköpare som visat sig vara bra hem åt tidigare hundar oavsett om de tävlar eller bara hobbytränar hundarna :).
Däremot bör man ju vara villig att hjälpa till att utvärdera sin hund i form av hälsotester och bph/mh och på så sätt bidra till att uppfödaren får "kvitto" på kombinationen.
 
Tillägger; skulle jag vilja ha en hund av ras jag tidigare haft så skulle jag nog börja med att ringa och bolla med uppfödare till tidigare hundar om jag inte visste vart jag skulle börja. Även om de inte har något aktuellt åt en så har de oftast bra koll på sin ras och kan hjälpa en vidare, sen ligger man oftast på plus om nån rekomenderar en.
 

Liknande trådar

  • C-höfter i avel?
  • Valp 2027
  • Vilken ras (ja, en sådan tråd!)
  • Rasval.

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp