Skaffa katt trots att jag är hundmänniska?

[Lingon]

Min pappa var lantbrukare och slaktare... jag är bonnjänta och lever på landsbygden. Jag vet inte riktigt vart du vill komma med att speciellt peka ut lantbrukare och "de som bor på landet".

Däremot har jag inga som helst problem med att ta bort ett djur utan att behandla det in absurdum. Jag anser att det finns en gräns för vad man utsätter ett djur för i behandlingsväg eftersom det inte går att förklara eventuellt smärtsamma behandlingar och rehabilitering för dem. Dvs är jag inte väldigt säker på att behandlingen är så skonsam som möjligt tar jag bort djuret i fråga.

Där ser jag absolut en skillnad (ofta iaf) mellan de som är uppvuxna med djur och de som inte är det. Vi som levt med lantbruk har sett döden och livet på nära håll och har en enorm respekt och vördnad inför det. Jag har inte träffat en bonde som inte tycker det är fantastiskt när en ny kalv föds och ingen tycker det är roligt eller lättsamt dagen då slaktbilen står på gården. Men båda är i högsta grad en del av vår tillvaro och inget konstigt.

Jag håller med om att många behandlar för mycket.

Att jag skrev om folk på landet så är för att jag sällan stött på en sån attityd mot katter från andra än just de som bor på landet. De fnös åt att vi åkte och UL:ade vår katt 1-2 ggr/år och bekostade medicin till honom. De fnös och skrattade åt att vi gick ut med honom koppel och tyckte att vi bara skulle släppa ut honom trots att vi bodde inne i stan med en av stans mest trafikerade vägar precis utanför. För att det var ju bara en katt. Det är lätt och billigt att skaffa en ny om den man har blir påkörd.

 

[Ainon]

Jag ser väll ingen skillnad i att ha en katt för att man behöver hålla efter mössen eller en ko för att producera mjölk, får för att producera kött eller för den delen en häst för att rida

Jag skulle själv inte spendera hur mycket pengar som helst på vare sig katt/höna/hund/får/kanin utan tar bland annat hänsyn till deras ekonomiska värde.
Däremot är jag ytterst noga med deras skötsel och vård oavsett ekonomiskt värde, även våra två musjägare vi fått gratis.

Upplever faktiskt när jag jobbat inom djursjukvården ingen större skillnad mellan stadsbor och lantbrukare generellt i hur de värdesätter sina djur. Mer att det finns olika etiska kompass om vad som är värdigt och rimligt.

 

[MissFideli]

Är inte det där med bönders syn på katter lite från förr? Jag har träffat på flera bönder när jag var yngre som lät katten självdö eller sköt den om den blev dålig. Men då var det väl också vanligare med katter som flyttade in på gårdar? Dvs bonden hade inte skaffat katten.
Numera hör jag tvärtom, att bönderna har problem att få tag på katter och därmed sköter man dom bättre.

 

[Lingon]

Jag ser väll ingen skillnad i att ha en katt för att man behöver hålla efter mössen eller en ko för att producera mjölk, får för att producera kött eller för den delen en häst för att rida

Jag skulle själv inte spendera hur mycket pengar som helst på vare sig katt/höna/hund/får/kanin utan tar bland annat hänsyn till deras ekonomiska värde.
Däremot är jag ytterst noga med deras skötsel och vård oavsett ekonomiskt värde, även våra två musjägare vi fått gratis.

Upplever faktiskt när jag jobbat inom djursjukvården ingen större skillnad mellan stadsbor och lantbrukare generellt i hur de värdesätter sina djur. Mer att det finns olika etiska kompass om vad som är värdigt och rimligt.

Frågan är hur många katter från vardera grupp som inte tas till veterinären vid behov. Hur många lagårdskatter/stallkatter som inte är kastrerade, vaccinerade och regelbundet avmaskade? Jag har pratat med lantbrukare (annan lantbrukare än i mitt förra exempel och av annat kön och generation) om kastrering av katter. Svaret jag fick var det var inte möjligt eftersom katterna inte är tama. De "bara" matas men är inte möjliga att ta hand om i övrigt då de inte går att hantera alls. Och det är så det bara är. Och det var personen fullständigt nöjd med. Så länge katterna tog mössen.

 

[Lingon]

Är inte det där med bönders syn på katter lite från förr? Jag har träffat på flera bönder när jag var yngre som lät katten självdö eller sköt den om den blev dålig. Men då var det väl också vanligare med katter som flyttade in på gårdar? Dvs bonden hade inte skaffat katten.
Numera hör jag tvärtom, att bönderna har problem att få tag på katter och därmed sköter man dom bättre.

Jag hoppas att det är så!

 

[MissFideli]

Ja, det går ju inte att basera hur ägarna värderar sina katter enbart på de som söker vård.

 

[Ainon]

Frågan är hur många katter från vardera grupp som inte tas till veterinären vid behov. Hur många lagårdskatter/stallkatter som inte är kastrerade, vaccinerade och regelbundet avmaskade? Jag har pratat med lantbrukare (annan lantbrukare än i mitt förra exempel och av annat kön och generation) om kastrering av katter. Svaret jag fick var det var inte möjligt eftersom katterna inte är tama. De "bara" matas men är inte möjliga att ta hand om i övrigt då de inte går att hantera alls. Och det är så det bara är. Och det var personen fullständigt nöjd med. Så länge katterna tog mössen.

Nu pratar man inte bara med lantbrukare när de kommer in med deras katter
Sen söker de kanske inte veterinärvård till deras katter i samma utsträckning men tar ansvar på annat sätt.
Jag kan säga såhär, de allra mest vanvårdade katterna jag stött på har inte haft lantbrukare som ägare. De avmagrade, uttorkade, toviga med flortunn hud som behövt få somna in för många veckor/månader sedan är i regel ’älskade’ innekatter. Samt många ’stadsbor’ som resonerar likt de exempel på ’lantbrukare’ i tråden.
Avarter finns bland alla djurägargrupper.

Men handlar även lite om synen på djur/olika djurarter. Ser man katten mer jämställt ett människobarn än en ko (om man nu äter kött, men alla kattägare stödjer ju köttproduktionen iom kattens foder) så är såklart den som tar bort katten om den blir dålig en förskräcklig kattägare i dennes ögon.

 

[MissFideli]

Nu pratar man inte bara med lantbrukare när de kommer in med deras katter
Sen söker de kanske inte veterinärvård till deras katter i samma utsträckning men tar ansvar på annat sätt.
Jag kan säga såhär, de allra mest vanvårdade katterna jag stött på har inte haft lantbrukare som ägare. De avmagrade, uttorkade, toviga med flortunn hud som behövt få somna in för många veckor/månader sedan är i regel ’älskade’ innekatter. Samt många ’stadsbor’ som resonerar likt de exempel på ’lantbrukare’ i tråden.
Avarter finns bland alla djurägargrupper.

Men handlar även lite om synen på djur/olika djurarter. Ser man katten mer jämställt ett människobarn än en ko (om man nu äter kött, men alla kattägare stödjer ju köttproduktionen iom kattens foder) så är såklart den som tar bort katten om den blir dålig en förskräcklig kattägare i dennes ögon.

Jag tycker man är en jäkla hycklare när man tar hand om sin häst som om den vore av glas, medan katten inte ens kastreras för att det är för dyrt. Vilket är alltför vanligt tankesätt i stall.
Om man avlivar katten på ett lagligt sätt, ser jag inget illa med det. Såvida man gör likadant med alla sina djur.

 

[MJLee]

Jag ser väll ingen skillnad i att ha en katt för att man behöver hålla efter mössen eller en ko för att producera mjölk, får för att producera kött eller för den delen en häst för att rida

Jag skulle själv inte spendera hur mycket pengar som helst på vare sig katt/höna/hund/får/kanin utan tar bland annat hänsyn till deras ekonomiska värde.
Däremot är jag ytterst noga med deras skötsel och vård oavsett ekonomiskt värde, även våra två musjägare vi fått gratis.

Upplever faktiskt när jag jobbat inom djursjukvården ingen större skillnad mellan stadsbor och lantbrukare generellt i hur de värdesätter sina djur. Mer att det finns olika etiska kompass om vad som är värdigt och rimligt.

Men djursjukvården ser bara de som faktiskt använder den. Inte de som anser just att en katt kan man skaffa billigt igen, medan en ko, får, häst osv blir en kännbar ekonomisk förlust/värderas högre och man därför är mer benägen att uppsöka veterinär, vaccinera och ta hand om sin brukskatt.

 

[MJLee]

Egentligen borde det vara tvärtom, att bruksdjur dit stallkatter tillhör bör värderas högre än 'nöjesdjur' som hästar numera är (hur stor procent av lantbrukare är beroende av en häst för att kunna driva sitt jordbruk) och den stora majoriteten hästar ägs av privatpersoner som hobby.

 

[Mia_R]

Jag känner inte någon med okastrerade stallkatter.

 

[MJLee]

Jag känner inte någon med okastrerade stallkatter.

Vilket är mycket (glädjande!) Det verkar vara många färre än det brukade vara.

 

[Solvarma jordgubbar]

Jag tycker att man ska skaffa en katt för att man vill ha en katt med allt vad det innebär. Inte bara för att ha en musjägare.

Känner mig manad att svara på ditt och andras inlägg där de antyds att jag bara köper katt för att ha en musjägare.

Naturligtvis är det inte alls så. Alla djur jag har köpt och köper, blir mina trofasta familjemedlemmar, och jag älskar och vårdar dem högt.


Detta är även anledningen till att jag skrev inlägget också, för att jag var tveksam till att köpa ett husdjur jag inte vet så mycket om, och undrade om det verkligen kan bli bra i längden?

Efter allt slit och turbulens jag haft de senaste månaderna har jag nu kommit fram till att jag ska inte köpa katt. Inte inom den närmsta framtiden i allafall. När jag skaffar djur planerar jag noggrant innan.

Och det har jag inte ork eller kraft till just nu, helt enkelt.
Men tack för alla svar

 

[Lingon]

Känner mig manad att svara på ditt och andras inlägg där de antyds att jag bara köper katt för att ha en musjägare.

Naturligtvis är det inte alls så. Alla djur jag har köpt och köper, blir mina trofasta familjemedlemmar, och jag älskar och vårdar dem högt.


Detta är även anledningen till att jag skrev inlägget också, för att jag var tveksam till att köpa ett husdjur jag inte vet så mycket om, och undrade om det verkligen kan bli bra i längden?

Efter allt slit och turbulens jag haft de senaste månaderna har jag nu kommit fram till att jag ska inte köpa katt. Inte inom den närmsta framtiden i allafall. När jag skaffar djur planerar jag noggrant innan.

Och det har jag inte ork eller kraft till just nu, helt enkelt.
Men tack för alla svar

Jag är uppväxt med hundar. Men är ingen hundmänniska egentligen. Men det var min erfarenhet av djur (förutom hästar). Sen när jag blev vuxen så skaffade jag och min man katt. Då insåg jag att jag är nog mer kattmänniska än hundmänniska. Jag vill inte äga nåt djur alls. Men OM jag skulle skaffa djur hade katt stått överst på listan. Så jäkla mysiga!

Det jag upptäckte när vi skaffade katt var att de var så mycket mer än jag trodde att de var. Personligare, smartare, mysigare och framförallt trevligare än jag trodde innan.

Men, att ha katt innebar också en hel del. Kanske för att katten vi skaffade var av den livligare typen. Han var också innekatt vilket ställde krav på oss när det gäller aktivering och umgänge. Vi kunde inte ha några fina växter hemma. Giftiga växter var det bara att glömma. Han tuggade på allt utom orkidéer (och julgranen men vi skaffade rödgranar så det var nog för stickigt). Så vi hade några orkidéer. Men de å andra sidan mådde inte jättebra av att åka i golvet lite då och då. Sånt liksom bara hände när han fick syn på en fluga i fönstret. Å andra sidan var det positivt att vi nästan aldrig hade flugor hemma så länge. Han var väldigt effektiv.

Han pratade mycket och det aldrig nån tvekan om vad han tyckte om saker och ting. Var han missnöjd så fick vi veta det! Ju mer man pratar med katt desto mer svarar den.

Men han var också otroligt mysig med mig. Men bara mig. Jag var hans människa. Punkt. Min man dög ibland men jag var nummer 1.

 

[mars]

kl.. en fundering men varför är det så vanligt att folk kallar sig katt eller hundmänniska?
Det ena utesluter ju inte det andra.
Själv är jag både ock.

 

[Sel]

kl.. en fundering men varför är det så vanligt att folk kallar sig katt eller hundmänniska?
Det ena utesluter ju inte det andra.
Själv är jag både ock.

Det är väl så enkelt att det finns vissa övervägande drag gemene man förknippar med olika arter, och ibland trivs man bättre med en stereotyp, ibland med en annan, ibland med båda och ibland finns det undantag. Inte så konstigt.

 

[mars]

Det är väl så enkelt att det finns vissa övervägande drag gemene man förknippar med olika arter, och ibland trivs man bättre med en stereotyp, ibland med en annan, ibland med båda och ibland finns det undantag. Inte så konstigt.

Känns mer som att det är norm från många att man bör vara det ena eller andra.
Ingen kallar sig katt el hästmänniska, (att man ställer de mot varann).

 

[Sel]

Känns mer som att det är norm från många att man bör vara det ena eller andra.
Ingen kallar sig katt el hästmänniska, (att man ställer de mot varann).

Norm vete sjutton om jag vill kalla det, personligen. Det är mer en beskrivning av vilken preferens på egenskaper folk har och ska inte tolkas med blodigt allvar, det är ju hemskt många människor som har både katt och hund.
Hästen är inte ett husdjur på det viset.

 

[Solvarma jordgubbar]

kl.. en fundering men varför är det så vanligt att folk kallar sig katt eller hundmänniska?
Det ena utesluter ju inte det andra.
Själv är jag både ock.

Vad jag menade med att jag skrev att jag är hundmänniska i rubriken på detta inlägg, är att jag personligen har mycket större kunskap om hundar, än katter, helt enkelt. Jag kan i princip inget om katter. Och att det kändes tveksamt att skaffa katt med de premisserna.

 

[Lingon]

Vad jag menade med att jag skrev att jag är hundmänniska i rubriken på detta inlägg, är att jag personligen har mycket större kunskap om hundar, än katter, helt enkelt. Jag kan i princip inget om katter. Och att det kändes tveksamt att skaffa katt med de premisserna.

Läs på. Åk hem till någon med katt om du känner nån och träffa katten. Men jag tror helt ärligt att har man bara kunskapen om hur en katt ska skötas och har erfarenhet av djur sen innan och är någorlunda inkännande och flexibel så lär man klara av att ta väl hand om en katt också även om man bara har erfarenhet av hund. Sen är frågan om man skulle trivas att leva med en katt. Det är en katt. Den kommer aldrig visa nån will to please som en hund kan göra. Katten kommer anse att du är där för att betjäna. Ge mat, kela osv. Man kan lära katten saker (min kunde kommandot sitt) men bara om den själv vinner något på det. Att du blir glad om den gör det räcker inte. Men om katten vet att om jag gör X så får jag godis så kan den absolut välja att göra X när du ber om det.