Bukefalos 28 år!

Sluta amma barn som tycker att tutte är det bästa som finns

Sv: Sluta amma barn som tycker att tutte är det bästa som finns

nästan kl

man får dessutom välja Sina fajter väldigt noga, i alla fall om man här ett superenvist barn som mitt. från 10 månader till 2.5 års ålder hade vi grymma meningsskiljaktigheter om det mesta och han dunkade huvudet i väggen eller golvet och skrek som en tok. nu när han växt till sug och lugnat ner sig ar han för det första en väldigt trevlig liten kille och för det andra går det bra att prata och resonera med honom.

det jag vill få sagt är att man visst lägger en mycket viktig grund innan barnet är fyra, men att just amning och somnrutiner (och säkert nappavvänjning och vällingslut också) inte är de viktigaste bråken som man absolut måste vinna.
 
Sv: Sluta amma barn som tycker att tutte är det bästa som finns

det jag vill få sagt är att man visst lägger en mycket viktig grund innan barnet är fyra, men att just amning och somnrutiner (och säkert nappavvänjning och vällingslut också) inte är de viktigaste bråken som man absolut måste vinna.

here here! Instämmer.
 
Sv: Sluta amma barn som tycker att tutte är det bästa som finns

Jag instämmer helt och fullt med dig, ako och vindvissla!!
 
Sv: Sluta amma barn som tycker att tutte är det bästa som finns

Jag förstår inte riktigt ditt resonemang.... är man en dålig förälder om man tycker det är jobbigt när ens barn blir förbannat?
Nej det var absolut inte det jag menade. Har läst om mina inlägg och jag kan inte förstå hur du drar tolkningen att man är en dålig förälder som tycker att det är jobbigt när ens barn blir förbannad? Är jag verkligen så dålig på att förklarar? Jag får fundera på det....
Men försöker igen...jag uppfattade som om flera mammor kände det som jobbigt att sluta amma sina barn av flera olika orsaker, men det jag reagerade på mest var någon som drog sig för att sluta därför att barnet ville inte sluta. Det blev förbaskat när det inte fick bröstet.
Att neka amning är ju faktiskt att neka en viss typ av närhet och trygghet som barnet vant sig vid från första början - knappast samma sak som att neka en leksak eller godis i affären, och därför för många säkert värre att stå emot.
Jag är tveksam faktiskt. Ett barn kan bli lika förtvivlad över att inte få den där bilen eller godiset som att inte få ammas om det vill det. Jag tror inte ett barn blir mer känslomässigt ledsen av att nekas bröst än om det nekas godis.
Däremot så känner föräldern säkerligen sig mer taskig att neka bröst än en leksaksbil. Men för barnet är det ingen skillnad.
det jag vill få sagt är att man visst lägger en mycket viktig grund innan barnet är fyra, men att just amning och somnrutiner (och säkert nappavvänjning och vällingslut också) inte är de viktigaste bråken som man absolut måste vinna.
JAg har aldrig någonsin känt det som om bråken är till för att vinnas. Jag är vuxen...jag bestämmer, jag sätter gränser. Därmed inte sagt att jag kört över mina ungar och aldrig låtit dem få bestämma eller lyssant till deras argument även när de var små.
Att sluta ammas är ingen stor grej i livet. Just då och där kan det för vissa barn vara jobbigt. Då kan man lösa det genom att åka bort eller helt enkelt inte visa sina bröst för barnen, eller som någon sa:mjölken är slut nu.
gulan
 
Senast ändrad:
Sv: Sluta amma barn som tycker att tutte är det bästa som finns

Jag är tveksam faktiskt. Ett barn kan bli lika förtvivlad över att inte få den där bilen eller godiset som att inte få ammas om det vill det. Jag tror inte ett barn blir mer känslomässigt ledsen av att nekas bröst än om det nekas godis.
Däremot så känner föräldern säkerligen sig mer taskig att neka bröst än en leksaksbil. Men för barnet är det ingen skillnad.
Jag tror det är väldigt, väldigt stor skillnad för barnet att nekas amning jämfört med en leksaksbil. Jag förstår faktiskt inte ens hur man kan göra en sådan jämförelse.
 
Sv: Sluta amma barn som tycker att tutte är det bästa som finns

Nej det var absolut inte det jag menade. Har läst om mina inlägg och jag kan inte förstå hur du drar tolkningen att man är en dålig förälder som tycker att det är jobbigt när ens barn blir förbannad? Är jag verkligen så dålig på att förklarar? Jag får fundera på det....
Men försöker igen...jag uppfattade som om flera mammor kände det som jobbigt att sluta amma sina barn av flera olika orsaker, men det jag reagerade på mest var någon som drog sig för att sluta därför att barnet ville inte sluta. Det blev förbaskat när det inte fick bröstet.
Du skrev:
MEN... jag läser här i tråden får jag uppfattningen att man som förälder vill sluta..då ska man givetvis göra det också, och inte vela hit och dit för att barnet tycker det är jobbigt eller barnet vill amma mer, eller än värre att man som förälder upplever avslutet som oerhört jobbigt därför att barnet blir förbannat.
Även med små barn måste en förälder vara konsekvent och bestämd. Livet är hårt och det är genom prövningar man växer och utvecklas.
Och dels tyckte jag det lät ganska konstigt med "eller än värre att man som...." osv. Det lät som en bedömning av att det var illa med föräldrar som velade och tog hänsyn till att barnet mådde dåligt, men det var än värre om föräldrar själva upplevde det som jobbigt att barnet blir förbannad. Jag reagerade också på att "livet är hårt.... "osv. Ungefär som att just amnings-avslut som blir jobbiga för barnet är bra för då växer de och utvecklas. För mig låter det lite hårt.

Det fick mig att fråga om just man är en dålig förälder när/om man gör så. Det var ju ändå något som var illa och "än värre" så någon slags bedömning gör du ju?

Jag tycker nämligen inte alls det är konstigt om man tycker det är jobbigt med slutandet när barnet blir förbaskat. Sen hur man agerar är en annan femma; om man ändå fortsätter att konsekvent neka och tar striden trots att det är jobbigt eller om man väljer att inte ta striden utan skjuta på den till ett annat tillfälle. Om jag förstod dig rätt så var det konsekvens du efterlyste, man ska inte vela hit och dit.

Jag skulle tro att de flesta föräldrar resonerar just så. Men ibland blir striden för jobbig där och då; då tror jag faktiskt det är bättre för båda parter att inte ta den just nu. Utan att någon ska säga "ojojoj, tänk hur jobbigt du kommer få det sen om du inte ens kan ta den här lilla striden". För det första har man (oftast) inte en susning om hur "jobbighetskänslan" är hos den andre eller den andres barn. För det andra känner man sig säkerligen lite misslyckad helt på egen hand, utan att någon annan behöver påtala det. Speciellt om man skriver om det i en tråd på Buke. Hade man inte tyckt det var ett problem det där "jobbiga" så hade man ju inte behövt ta upp det här.

Det kan ju finnas tusen och en ytterligare anledningar till att det just där och då blir så väldigt jobbigt med barnets ilska. Man kanske samtidigt har en stressig tillvaro på andra sätt; i relationen, på jobbet eller med äldre syskon. Då menar jag att det är mycket bättre att släppa "prestigen" och istället göra om försöket när man är mer beredd på barnets reaktion och vet att man klarar tackla det utan att det blir så himla jobbigt.
 
Senast ändrad:
Sv: Sluta amma barn som tycker att tutte är det bästa som finns

Du skrev:

Och dels tyckte jag det lät ganska konstigt med "eller än värre att man som...." osv. Det lät som en bedömning av att det var illa med föräldrar som velade och tog hänsyn till att barnet mådde dåligt, men det var än värre om föräldrar själva upplevde det som jobbigt att barnet blir förbannad. Jag reagerade också på att "livet är hårt.... "osv. Ungefär som att just amnings-avslut som blir jobbiga för barnet är bra för då växer de och utvecklas. För mig låter det lite hårt.

Det fick mig att fråga om just man är en dålig förälder när/om man gör så. Det var ju ändå något som var illa och "än värre" så någon slags bedömning gör du ju?

Jag tycker nämligen inte alls det är konstigt om man tycker det är jobbigt med slutandet när barnet blir förbaskat. Sen hur man agerar är en annan femma; om man ändå fortsätter att konsekvent neka och tar striden trots att det är jobbigt eller om man väljer att inte ta striden utan skjuta på den till ett annat tillfälle. Om jag förstod dig rätt så var det konsekvens du efterlyste, man ska inte vela hit och dit.

Jag skulle tro att de flesta föräldrar resonerar just så. Men ibland blir striden för jobbig där och då; då tror jag faktiskt det är bättre för båda parter att inte ta den just nu. Utan att någon ska säga "ojojoj, tänk hur jobbigt du kommer få det sen om du inte ens kan ta den här lilla striden". För det första har man (oftast) inte en susning om hur "jobbighetskänslan" är hos den andre eller den andres barn. För det andra känner man sig säkerligen lite misslyckad helt på egen hand, utan att någon annan behöver påtala det. Speciellt om man skriver om det i en tråd på Buke. Hade man inte tyckt det var ett problem det där "jobbiga" så hade man ju inte behövt ta upp det här.

Det kan ju finnas tusen och en ytterligare anledningar till att det just där och då blir så väldigt jobbigt med barnets ilska. Man kanske samtidigt har en stressig tillvaro på andra sätt; i relationen, på jobbet eller med äldre syskon. Då menar jag att det är mycket bättre att släppa "prestigen" och istället göra om försöket när man är mer beredd på barnets reaktion och vet att man klarar tackla det utan att det blir så himla jobbigt.
Gränssättning är jobbigt. Thats it. De flesta gånger kommer man inte ha valmöjligheten att "vänta lite" eller välja att "bestämma när livet känns lättare".
När jag läser rubriken så står det helt klart att det är föräldern som tycker det hela är dödens jobbigt. Barnet kommer att ha det jobbigt för stunden. Det var tanklöst att haspla ur mig att "tycker Ni detta är jobbigt -ja då vet Ni inte vad jobbigt är....men å andra sidan så är gränssättning mycket svårt och jobbigt för föräldrar idag.
Har mamma funderat på att sluta då bestämmer mamma sig när hon är mogen. Det blir inte lyckat om man först säger nej sen när barnet utom sig gråter eller blir ilsk tar upp tröjan och och ger barnet ändå....
Amma era älskade ungar så länge Ni vill och känner för det. När det är dags att sluta bestämmer DU...inte barnet! (men vill mammorna låta barnet bestämma när det vill sluta är allt frid och fröjd) Säga nej och när man får en negativ reaktion och DÅ ge med sig är ingen hit.
gulan
 
Sv: Sluta amma barn som tycker att tutte är det bästa som finns

Gränssättning är jobbigt. Thats it. De flesta gånger kommer man inte ha valmöjligheten att "vänta lite" eller välja att "bestämma när livet känns lättare".
Så är det säkert! Men OM man har valmöjligheten; t ex om man vill skjuta på sluta amma eller skjuta på sluta använda napp eller skjuta på potträningen så finns ju inget skäl att låta bli för att man kanske i andra situationer aldrig kan göra det, eller?

Om man nu är lite dålig planerare och bestämmer sig för att treåringen ska sluta med napp i samma vecka som det nya syskonet kommer och barnet blir oerhört "nappsugen" så kanske det är bättre att ändra sig. Att inse att tidpunkten var illa vald och nästa gång man står inför en liknande situation faktiskt välja en bättre tidpunkt. Man kanske inte tänkte efter tillräckligt noga innan.

Har mamma funderat på att sluta då bestämmer mamma sig när hon är mogen. Det blir inte lyckat om man först säger nej sen när barnet utom sig gråter eller blir ilsk tar upp tröjan och och ger barnet ändå....
Amma era älskade ungar så länge Ni vill och känner för det. När det är dags att sluta bestämmer DU...inte barnet! (men vill mammorna låta barnet bestämma när det vill sluta är allt frid och fröjd) Säga nej och när man får en negativ reaktion och DÅ ge med sig är ingen hit.
gulan
Jag förstår (givetvis) din poäng. Men ibland kanske man inte kan förutse HUR ilsken eller ledsen ens barn blir. Det kan bli en riktig chock och ibland kanske mamma får en känsla av att "oj, var det SÅHÄR viktigt för barnet fortfarande, ja, då kanske jag kan stå ut att amma x antal veckor eller månader till". Och så länge man inte gör så gång på gång på gång och viker sig för "tjat" så tror jag faktiskt inte det är ett så stort problem. Vi talar ju ändå om relativt små barn (under 3 år tror jag va?).

Jag håller med dig om att man inte ska vara för velig. Men jag vill också slå ett slag för att kunna ändra sig. Man lär förmodligen sina barn något rätt så viktigt då också!

Men som sagt; jag talar inte om att bestämma sig- falla till föga- bestämma sig dagen därpå - falla till föga, bestämma sig igen om två dagar - falla till föga - då håller jag med dig om att veligheten är ett stort problem. Framförallt så fattar ju förmodligen inte barnet alls varför mamma ibland är "sträng" och man får gråta i x timmar för att sen plötsligt få bröstet ändå.

Däremot bestämma sig - falla till föga och avvakta x antal veckor då man lägger upp en ny plan (och stärker sig själv för att inte hamna i fällan att ge vika igen) och sen bestämma sig och fullfölja - det ser jag inget som helst problem med.
 
Sv: Sluta amma barn som tycker att tutte är det bästa som finns

Håller med dig i varje ord, Björk! Självklart ska man vara konsekvent med saker och ting som grundregel, men för den skull behöver man ju inte bli "robotaktigt konsekvent" eller hur jag ska uttrycka det. Även i föräldrarollen måste man ju kunna ompröva och ändra beslut ibland om man ser att det inte var bra beslut man tog, och så är det ju i verkliga livet i fortsättningen också, så jag tror inte att något barn blir skadat för att dess förälder någon gång ändrar sig. Det är ju trots allt barn, som ska växa upp till reflekterande och självständiga människor det handlar om här, inte om bängliga unghästar på 500 kg som definitivt inte ger utrymme för diskussioner om huruvida man får gå på matte eller inte...
 

Liknande trådar

Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
24 452
Senast: alazzi
·
Hundträning Hej alla, Jag känner mig lite uppgiven och vill därför rådfråga er. Det är så att jag i måndags hämtade hem en 8-veckors basset-valp...
Svar
13
· Visningar
5 847
Senast: TinyWiny
·
Småbarn Hej Buke! Hoppas att ni har lite klok input att komma med, jag känner att jag nog bara måste stöta och blöta det här ett par varv och få...
3 4 5
Svar
83
· Visningar
8 395
Senast: Sofie_B
·
Gravid - 1år Jag känner inte att jag tycker om mitt barn längre. Hur överlever man det? Jag älskar honom och skulle offra livet för honom när som om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
24 262
Senast: Amk
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Akvarietråden IV
  • Kattbilder #9

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp