Allt såg fint ut på KUB igår, så nu har vi gått ut lite bredare i familjen och berättat om nyheten. Vi berättade även för våra barn (jag tyckte att vi kanske skulle vänta till efter RUL men min man var lite otålig). Båda våra barns reaktion var "Okej"Sen ville de hellre se ultraljudsbilder på sig själva och sen dess verkar de ha glömt hela grejen
Jag blev dock framflyttad en dag till på KUB så nu är jag beräknad den 28 juni, och därmed är det tredje gången i den här graviditeten som jag (tror jag) är 12+4. Imorgon får jag äntligen en ny siffra och kan känna att det går framåt igen!
Åh grattis! Gud så skönt att kunna pusta ut efter KUB och härligt att få berätta för alla
Haha, små barn kan man nog inte räkna med så mycket reaktioner från antar jag 
Men åh, jag förstår verkligen känslan! Jag har alltid vetat vad jag skulle vilja att en framtida son skulle heta, men aldrig sagt det till någon. Min syster fick barn sju år innan jag fick, och när de glatt berättade att det var en pojke som skulle heta E fick jag en klump i magen, det var ju mitt namn. Men nu var jag inte i närheten av någon graviditet då, och av olika anledningar hade det i det här fallet inte varit aktuellt att ge en kusin det namnet, och han som senare blev pappa till mina barn hade ändå inte velat ha det, så det stöp, men nog tänker jag innerst inne att det fortfarande lite är mitt namn.
I ditt fall förstår jag att du blir ledsen, men jag tycker absolut inte du ska släppa namnet. Hur nära du än är kollegan så vet man så lite om livet, om fem år kanske ni inte alls är kollegor längre, eller umgås mycket alls, och då hade det känts fånigt att släppa ett älskat namn som ditt barn skulle haft hela livet bara för att det delade namnet med ett annat barn i bekantskapskretsen under några år precis i början.
Personligen tycker jag flicknamn är svårare. Eller ja, jag har några jag gillar men som min man inte gillar, och vice versa. Vårt efternamn börjar dessutom på A och jag har en låsning vid förnamn som slutar på samma bokstav (eller snarast ljud) som efternamnet börjar på. Heter man Anna Andersson så kommer der låta som Ann Andersson när man säger det. Min man är helt obrydd om detta (som de flesta antar jag) men jag kan inte se oss ge en eventuell dotter ett namn som slutar på A. Så det rensar ju bort typ 90 % av alla flicknamn
Min man tror att bebisen är en pojke och kallar den för ett visst namn. Jag är inte övertygad om det namnet alls, men min man hoppas på att nöta in det
Jag tycker namn är jättespännande, och svårt! Men har också lite tvångstankar om att jag inte vill gå ut till familj och vänner om namnet vi väljer förrän bebisen är född. Jag själv tänker aldrig på bebisen som det namn vi valt förrän den är född, och jag vill absolut inte släktingar ska börja prata om bebisen som ett visst namn i förväg. Sen har jag heller ingen lust att folk ska berätta om vad de tycker om namnet vi valt, eller försöka övertala oss om andra namn eller på annat sätt påverka oss. Jag har vissa ingifta släktingar som är lite gränslösa, och en man som ibland avslöjar mer än vad jag hade önskat, så jag kommer försöka bordlägga namndiskussionen till någon gång sent i vår för att minska risken att namnet läcker.
Åh, då har du också ett barnnamn som du sörjt lite kring tidigare! Tokigt när det blir sådär att någon nära "tar" ens namn - syster är ju klart mycket värre än en kollega. Nej, jag ska inte släppa "mitt" namn ännu, men jag är rädd att det kommer förstöras här innan vårt barn föds ändå eftersom jag kommer träffa kollegan och hennes barn en hel del och då kommer ju det barnet förknippas med namnet liksom
Vi får se hur det blir helt enkelt. Jag tror också framförallt att min partner aldrig skulle kunna tänka sig att döpa vårt barn till nåt som min kompis nyligen döpt sitt barn till, suck. Han hade precis gått med på "mitt' namn men nu har jag inte ens vågat säga till honom vad kollegan döpt sin bebis till 
Jag håller med om att man inte vill gå ut med namn innna barnet är född, jag vill inte heller ha allas tyckande och tänkande utan bestämma själv
Det är svårt med namn helt klart. Det ska kännas rätt för alla och lira bra med efternamn och andra i familjens namn. Jag vill nog också gärna att vår dotter tycker namnet är okej, även om hon inte får bestämma eller ha någon stark åsikt liksom. Hon frågade vad min kollegas bebis fått för namn och när jag sa det blev hon öm i rösten "Ååhhh så gulligt"
! Om du är i v8 misstänker jag att du också redan varit på ett ultraljud? Så skönt att få se nåt levande dörinne! 
Tycker det kan vara jättesvårt att skilja på graviditetssymtom och sjukdom när illamåendet är som värst faktiskt, har haft dagar de senaste veckorna då jag inte kunnat ta mig ur sängen i princip. Jag håller tummarna för att det går över för dig snabbt!
