Sommar- & höstföräldrar 2026

[Human]

Haha, jag har noterat här hemma att jag hela tiden plockar undan ultraljudsbilden från köksbänken och sen har den plötsligt hamnat där igen! Funderat på om den ramlat ner från hyllan där jag istället lagt undan den, men min man sa imorse "Nejmen det är jag som tar ner den, jag vill ju ha den där! När jag går ut i köket och ser bilden blir jag påmind och kan äntligen bli glad och njuta av tanken" Min man är en orolig själ och tiden fram till kub (för att inte tala om UNDER kub ) hade han mest konstant ångest och kunde inte riktigt glädjas åt den lilla i magen. Så det gjorde mig glad att han äntligen får slippa sin oro och istället får glädjas litegrann Så den där ultraljudsbilden får väl ligga framme ett tag till!

Någon som börjat känna rörelser än? Jag väntar tålmodigt på vår lilla Inbillar mig att hon verkade lugnare i magen än vad storasyster var när vi gjorde KUB, så kanske dröjer det lite längre.... Men minns inte heller när jag kände med storasyster, men tror det var lite tidigare än snittet.

Vecka 15 nu

Jag känner ingenting än, men jag har haft livmodern i bakvägg båda gångerna tidigare, och inte känt några rörelser förrän framåt v 21 eller så. Nu är jag i v 17 så räknar med att det tar några veckor till. Jag gjorde ju två ultraljud för kub med en veckas mellanrum eftersom den var för liten första gången. Första gången skrattade bm åt ungen, för den var så vild. Inte stilla en sekund och hoppade och skuttade. En vecka senare var det en väldigt lugn och beskedlig bebis som tog det betydligt mer piano. Så jag har svårt att sig om vad det är för karaktär på den här ungen

Min äldsta grabb H, 4 år, har liksom insett nu att det faktiskt ska komma en bebis till sommaren och är så glad över det Han pratar om vilka blommor han ska plocka till bebisen på hennes födelsedag, att jag måste köpa bebisleksaker till henne och att vi måste se till så att hon inte ramlar ner för trappan. Jag tror han kommer vara en riktigt fin storebror till den här lilla bebisen Den andra brorsan, 2-åringen... honom känner jag mer tvivel kring

 

[cherie]

Jag känner ingenting än, men jag har haft livmodern i bakvägg båda gångerna tidigare, och inte känt några rörelser förrän framåt v 21 eller så. Nu är jag i v 17 så räknar med att det tar några veckor till. Jag gjorde ju två ultraljud för kub med en veckas mellanrum eftersom den var för liten första gången. Första gången skrattade bm åt ungen, för den var så vild. Inte stilla en sekund och hoppade och skuttade. En vecka senare var det en väldigt lugn och beskedlig bebis som tog det betydligt mer piano. Så jag har svårt att sig om vad det är för karaktär på den här ungen

Min äldsta grabb H, 4 år, har liksom insett nu att det faktiskt ska komma en bebis till sommaren och är så glad över det Han pratar om vilka blommor han ska plocka till bebisen på hennes födelsedag, att jag måste köpa bebisleksaker till henne och att vi måste se till så att hon inte ramlar ner för trappan. Jag tror han kommer vara en riktigt fin storebror till den här lilla bebisen Den andra brorsan, 2-åringen... honom känner jag mer tvivel kring

Haha ja, det borde förstås kunna skilja väldigt mellan ultraljuden beroende på om bebis är nyvaken, sover eller nyss har sovit osv. Spännande att få se vilket temperament nästa unge har!

Vad himla mysigt att det börjat landa hos 4-åringen och att han går runt och pratar och förbereder Det måste vara nåt särskilt att se sina äldre barn bli syskon!

Jag scrollade tillbaka i den gamla föräldratråden här på Buke när jag var gravid med dottern. Dä kände jag första rörelserna vecka 15 (!) och regelbundet varje dag vecka 18. Gick in i v16 nu och ännu ingen tillstymmelse till fosterrörelser här. Har t.o.m. försökt de där knepen att ligga stilla och vila och samtidigt häva i mig iskallt glas saft. Icke sa nicke! Men vet att det är ovanligt tidigt. Har dessutom några extra kilo nu mot förra gravidieten så kanske agerar bukfett som lite stötdämpare också Längtar så! Och tills det känns och syns, men det är förstås långt borta, men då det kan bli ännu mer verkligt för dottern också!

 

[cherie]

Åh, idag fick jag veta att en av mina bästa arbetskamrater är gravid! Hon har en dotter i samma ålder som min, och de klickar ganska bra dessutom. Vi har hängt mycket med barnen genom åren och hittat på saker ihop! Jag är SÅ glad över att inte behöva vara helt ensam undet föräldraledigheten, då jag har stort socialt behov. Såna glädjande nyheter! Hoppas det går vägen för oss båda nu! Hon är väldigt tidigt gravid ännu så jag håller alla tummar!

 

[Förgätmigej]

Hoppar med i tråden tidigt ännu, bf 16/9 så går in i v.7 imorgon. Tredje barnet, har två pojkar födda 20 och 23. Mådde fruktansvärt bra med pojkarna som gravid, har egentligen aldrig varit illamående som gravid mer än när jag blev akut hungrig med äldsta i början Denna gången är det annorlunda, har ett ganska svagt illamående som kommer och går under dagen och ibland är det så diffust att jag tänker att jag måste inbilla mig och i nästa sekund slår det till och jag mår verkligen illa. Ovant och irriterande hoppas det slutar snart.

 

[Human]

Hoppar med i tråden tidigt ännu, bf 16/9 så går in i v.7 imorgon. Tredje barnet, har två pojkar födda 20 och 23. Mådde fruktansvärt bra med pojkarna som gravid, har egentligen aldrig varit illamående som gravid mer än när jag blev akut hungrig med äldsta i början Denna gången är det annorlunda, har ett ganska svagt illamående som kommer och går under dagen och ibland är det så diffust att jag tänker att jag måste inbilla mig och i nästa sekund slår det till och jag mår verkligen illa. Ovant och irriterande hoppas det slutar snart.

Grattis och välkommen!

Vi verkar köra liknande upplägg, jag är också gravid med tredje barnet efter att ha fått två pojkar innan, men mina är födda 2021 och 2023 Jag mådde inte illa en sekund med första, några små attacker med andra och nu med tredje något diffust illamående som aldrig ledde till kräkningar men jag mådde heller aldrig riktigt bra.

Hoppas det släpper snart för dig och att du kan få en mina bra graviditet som tidigare gånger!

 

[Human]

Argh, i söndags vaknade jag upp illamående och utan matlust. Precis samma som jag hade i slutet av min influensa runt nyår. Låg i sängen hela dagen utan att kunna äta, på måndagen klarade jag av att sitta upp och på kvällen fick jag i mig en smörgås. Idag onsdag kunde jag ta mig till jobbet och på kvällen vågade jag mig på en liten pastamiddag istället för de hönökakor med ost jag levt på. Jag som aldrig är sjuk, men nu känns det som att influensan tillsammans med graviditeten har förstört mitt immunförsvar. Det känns inte så kul att ha så svårt att äta som gravid, jag lär ju definitivt åka på järntabletter efter nästa bm-besök då kosten senaste veckorna varit obefintlig alternativt ostsmörgås...

 

[cherie]

Hoppar med i tråden tidigt ännu, bf 16/9 så går in i v.7 imorgon. Tredje barnet, har två pojkar födda 20 och 23. Mådde fruktansvärt bra med pojkarna som gravid, har egentligen aldrig varit illamående som gravid mer än när jag blev akut hungrig med äldsta i början Denna gången är det annorlunda, har ett ganska svagt illamående som kommer och går under dagen och ibland är det så diffust att jag tänker att jag måste inbilla mig och i nästa sekund slår det till och jag mår verkligen illa. Ovant och irriterande hoppas det slutar snart.

Åh, välkommen Vad kul med en till! Grattis till nr tre! Jag tror vi kanske hängde i vinterföräldrar-tråden 2020, kan det stämma? Jag hoppas inte illamåendet blir värre, det är himla tråkigt graviditetssymtom! Har ni berättat nåt för syskonen än?

Argh, i söndags vaknade jag upp illamående och utan matlust. Precis samma som jag hade i slutet av min influensa runt nyår. Låg i sängen hela dagen utan att kunna äta, på måndagen klarade jag av att sitta upp och på kvällen fick jag i mig en smörgås. Idag onsdag kunde jag ta mig till jobbet och på kvällen vågade jag mig på en liten pastamiddag istället för de hönökakor med ost jag levt på. Jag som aldrig är sjuk, men nu känns det som att influensan tillsammans med graviditeten har förstört mitt immunförsvar. Det känns inte så kul att ha så svårt att äta som gravid, jag lär ju definitivt åka på järntabletter efter nästa bm-besök då kosten senaste veckorna varit obefintlig alternativt ostsmörgås...

Men fy, det låter jättejobbigt! Har du fler symtom eller tror du det är någon magbakterie eller "bara" graviditetssymtom? Så jobbigt att inte kunna få må bra och kunna äta ordentligt, det påverkar ju också allt annat känns det som.

Jag har redan fått järntabletter (trots HB på 150 och ferritin på 50) och det är inte roligt med dem ju. Behöver konsumera mycket kiwi dagligen för att hålla magen någorlunda i schack...

 

[Förgätmigej]

Åh, välkommen Vad kul med en till! Grattis till nr tre! Jag tror vi kanske hängde i vinterföräldrar-tråden 2020, kan det stämma? Jag hoppas inte illamåendet blir värre, det är himla tråkigt graviditetssymtom! Har ni berättat nåt för syskonen än?

Det gjorde vi! Du och jag hade bebisar som krävde mycket roande. Äldsta ville stå upp från start och skulle traska runt på golvet vid 2mån med oss hållande i handen vi har inte berättat något men äldsta älskar småttingar och önskade redan när lillebror var några månader att vi skulle ha tre bebisar till han har hett önskat sig en lillasyster i snart två år och tar med några månader upp att vi är för många pojkar hemma.

Grattis och välkommen!

Vi verkar köra liknande upplägg, jag är också gravid med tredje barnet efter att ha fått två pojkar innan, men mina är födda 2021 och 2023 Jag mådde inte illa en sekund med första, några små attacker med andra och nu med tredje något diffust illamående som aldrig ledde till kräkningar men jag mådde heller aldrig riktigt bra.

Hoppas det släpper snart för dig och att du kan få en mina bra graviditet som tidigare gånger!

Visst skulle ni ha en flicka? Jag har alltid varit skeptisk till att man skulle må värre med flickor men nu börjar jag ju undra

 

[cherie]

Det gjorde vi! Du och jag hade bebisar som krävde mycket roande. Äldsta ville stå upp från start och skulle traska runt på golvet vid 2mån med oss hållande i handen vi har inte berättat något men äldsta älskar småttingar och önskade redan när lillebror var några månader att vi skulle ha tre bebisar till han har hett önskat sig en lillasyster i snart två år och tar med några månader upp att vi är för många pojkar hemma.

Justja, så var det ju! Nu minns jag! Hur blev lillebror sen, samma temperament eller lite lugnare? Och vad gulligt att er äldsta är så pepp inför syskon

 

[cherie]

Nejmen alltså hörni jag TROR jag kanske känt bebisen idag för första gången ? Men jag vet inte? Jag börjar nästan tvivla nu för jag har i så fall känt henne väldigt mycket/ofta idag och det känns ovanligt såhär tidigt eller?

Men jag vet inte vad det är annars? Det är på vänster sida av magen, det känns som "buffar" eller muskelryckningar från insidan, oregelbundet (ibland flera snabba, ibland glesare), kommer på lite olika punkter men ungefär runt samma plats. Det kändes första gången i morse när jag körde bil till jobbet. Var tvungen att stanna bilen, stänga av den och luta mig bakåt och blunda för att känna och njuta Men sen har jag liksom känt det regelbundet över dagen, nästan så fort jag sätter eller lägger mig ner och vilar?

Det är absolut inte gaser eller liknande. Det är verkligen en konstig sensation och påminner helt klart om första rörelsen med förra dottern, men kan inte minnas att det kom såhär intensivt direkt? Det kanske kan vara någon nerv som fastnar i kläm så det blir muskelryckningar/buffliknande känsla? Eller kan bebis kännas såhär ofta såhär tidigt? Tänker om hon kanske lagt sig precis på nåt sätt så hon kommer åt där på vänster sida Alltså det har pågått mer eller mindre konstant under tiden jag skrivit det här t.ex, så jag är tveksam - kanske nerv ändå? Om det är bebis blir jag orolig över aktivitetsnivån

 

[Förgätmigej]

Justja, så var det ju! Nu minns jag! Hur blev lillebror sen, samma temperament eller lite lugnare? Och vad gulligt att er äldsta är så pepp inför syskon

Totalt olika enda likheten är att båda varit motoriska tidiga, men eftersom lillebror var en riktig tjockis låg han ändå en månad efter när storebror började göra saker. Lillebror är en liten sol, alltid glad med ett leende på läpparna och hittar sällan på dumheter. Ber man honom sluta så gör han det och ser bara butter ut. Storebror testade gränser till max, bet oss som ettåring, slog oss under treårstrotsen och vi har verkligen behövt vara konsekventa, hålla på regler och ge konsekvenser. Att prata med honom var totalt meningslöst så vi har plockat väck typ kvällens tvstund, fredagsgodis mm. Aldrig behövt göra det med lillebror (och undrar om jag någonsin kommer behöva göra det ). Men storebror är en smart, social och väluppfostrad unge numera så folk har svårt att tro mig när jag beskriver hur han har varit. Men jag hoppas verkligen att trean blir som lillebror

 

[Human]

Men fy, det låter jättejobbigt! Har du fler symtom eller tror du det är någon magbakterie eller "bara" graviditetssymtom? Så jobbigt att inte kunna få må bra och kunna äta ordentligt, det påverkar ju också allt annat känns det som.

Jag har redan fått järntabletter (trots HB på 150 och ferritin på 50) och det är inte roligt med dem ju. Behöver konsumera mycket kiwi dagligen för att hålla magen någorlunda i schack...

Tack! Det går lite magsjuka på förskolan, och en av mina ungar kräktes en gång en natt i förra veckan. Jag har bara varit magsjuk en gång i mitt liv så betraktar mig vanligtvis som typ immun, men jag tror att det är det jag känner av nu när immunförsvaret är lite klent. Men idag har jag klarat av att äta som vanligt, så nu hoppas jag att det är över!

Åh, fy, redan nu alltså. Jag kan tipsa om att jag under mina tidigare graviditeter har ätit järntabletter av märket Sideral Forte. De är dyra (typ 300 kr för en månads dos) men man får inga problem med magen av dem. Jag tror att de inte är fullt lika järnintensiva så om man får riktigt låga värden är de kanske inte bäst men för mig har de räckt hela graviditeterna.

Och grattis, klart det var bebisen du kände Hon hamnade väl i ett bra läge!

 

[Human]

Visst skulle ni ha en flicka? Jag har alltid varit skeptisk till att man skulle må värre med flickor men nu börjar jag ju undra

Japp, jag har också varit skeptisk till det påståendet... men kanske ligger det något i det Men tror också att min kropp bara är superinställd på graviditet så här tredje gången och bara maxar allt

 

[cherie]

Nä fy fan nu har foglossningen (numera heter det ju dock "bäckensmärta") slagit till med full jävla kraft Har nog själv bidragit till det genom att belasta för mycket med både cirkelfys i tisdags, bodypump i fredags och sen idag heldag ute med först skridskoåk hela fm och skidbacken hela em. Det kändes ju idag hela dagen och jag förstod att jag triggade smärtan, men vi hade sååååå trevligt och jag ville inte sluta... Men nu när jag kommit hem och stelnat till så kan jag inte röra mig. Jag går AV!! Kan inte ens vända mig från liggande på rygg till liggande på sidan i soffan. Eller ta mig upp själv.

Förra gången hade jag bara bakre bäckensmärta vad jag minns, typ i höfter och rygg men nu sitter den i främre delarna. Ljumskarna och liksom inuti böckenet. Strålar och gör så djävulskt obt. Kan ju inte gå eller ta ut stegen nåt för det tar emot så mycket.

Ska leta fram mitt bäckenbälte och gravidkudde, men blev ändå ledsen för jag vill inte vara så orörlig som jag var förra gravidieten Vill kunna träna, gå promenader och göra aktiviteter med familjen....

 

[Förgätmigej]

Nä fy fan nu har foglossningen (numera heter det ju dock "bäckensmärta") slagit till med full jävla kraft Har nog själv bidragit till det genom att belasta för mycket med både cirkelfys i tisdags, bodypump i fredags och sen idag heldag ute med först skridskoåk hela fm och skidbacken hela em. Det kändes ju idag hela dagen och jag förstod att jag triggade smärtan, men vi hade sååååå trevligt och jag ville inte sluta... Men nu när jag kommit hem och stelnat till så kan jag inte röra mig. Jag går AV!! Kan inte ens vända mig från liggande på rygg till liggande på sidan i soffan. Eller ta mig upp själv.

Förra gången hade jag bara bakre bäckensmärta vad jag minns, typ i höfter och rygg men nu sitter den i främre delarna. Ljumskarna och liksom inuti böckenet. Strålar och gör så djävulskt obt. Kan ju inte gå eller ta ut stegen nåt för det tar emot så mycket.

Ska leta fram mitt bäckenbälte och gravidkudde, men blev ändå ledsen för jag vill inte vara så orörlig som jag var förra gravidieten Vill kunna träna, gå promenader och göra aktiviteter med familjen....

Så tråkigt att läsa det är så trist när den kommer så tidigt!

Jag har nog inte haff foglossning med någon av pojkarna mer än att ryggen inte mådde bra av att mocka. Jag hann anmäla mig till vårens hoppträningen några dagar innan jag blev gravid för jag trodde inte det tagit sig och om det skulle gjort det skulle jag kunna rida fram tills kanske de sista 1-2ggr. Men tanke på illamåendet blir jag inte förvånad om det slutar med att jag får foglossning denna gång och inte kommet kunna träna

 

[Human]

Nä fy fan nu har foglossningen (numera heter det ju dock "bäckensmärta") slagit till med full jävla kraft Har nog själv bidragit till det genom att belasta för mycket med både cirkelfys i tisdags, bodypump i fredags och sen idag heldag ute med först skridskoåk hela fm och skidbacken hela em. Det kändes ju idag hela dagen och jag förstod att jag triggade smärtan, men vi hade sååååå trevligt och jag ville inte sluta... Men nu när jag kommit hem och stelnat till så kan jag inte röra mig. Jag går AV!! Kan inte ens vända mig från liggande på rygg till liggande på sidan i soffan. Eller ta mig upp själv.

Förra gången hade jag bara bakre bäckensmärta vad jag minns, typ i höfter och rygg men nu sitter den i främre delarna. Ljumskarna och liksom inuti böckenet. Strålar och gör så djävulskt obt. Kan ju inte gå eller ta ut stegen nåt för det tar emot så mycket.

Ska leta fram mitt bäckenbälte och gravidkudde, men blev ändå ledsen för jag vill inte vara så orörlig som jag var förra gravidieten Vill kunna träna, gå promenader och göra aktiviteter med familjen....

Men fy, vad tufft att få så ont och så pass tidigt också. Jag förstår dig, det är ju så vansinnigt tråkigt att inte kunna göra det man vill. Särskilt när man har barn sen tidigare och vill kunna vara aktiv med dem. Hoppas bältet kan ge viss lindring i alla fall.

 

[Human]

Nu tror jag att jag har börjat känna av bebisen Både igår och idag har jag känt av något. Det känns sjuuukt tidigt, jag är i v 19 nu och med mina tidigare barn har jag börjat känna typ v 21-22. För mig är det lite skräckblandad förtjusning, jag tycker det känns lite läskigt Men samtidigt kul att märka av ungen.

Men sen påminns jag om den sista tiden, när man förväntas ha koll på fosterrörelser och ska åka in och sånt, den biten tycker jag är tufft.

På måndag är det dags för RUL och om allt ser bra ut är planen att berätta på jobbet dagen efter.

 

[cherie]

Nu tror jag att jag har börjat känna av bebisen Både igår och idag har jag känt av något. Det känns sjuuukt tidigt, jag är i v 19 nu och med mina tidigare barn har jag börjat känna typ v 21-22. För mig är det lite skräckblandad förtjusning, jag tycker det känns lite läskigt Men samtidigt kul att märka av ungen.

Men sen påminns jag om den sista tiden, när man förväntas ha koll på fosterrörelser och ska åka in och sånt, den biten tycker jag är tufft.

På måndag är det dags för RUL och om allt ser bra ut är planen att berätta på jobbet dagen efter.

Åh, vad mysigt! Men förstår vad du menar mer skräckblandad förtjusning, jag håller med om att det också är lite läskigt/obehagligt!

Fick du åka in mycket pga minskade fosterrörelser i förra gravidieterna? Jag gjorde aldrig det med första, hon var så otroligt rörlig i magen, men har haft en del kompisar som behövt åka in några gånger och det verkar oroligt!

Lycka till på RUL

 

[cherie]

Så tråkigt att läsa det är så trist när den kommer så tidigt!

Jag har nog inte haff foglossning med någon av pojkarna mer än att ryggen inte mådde bra av att mocka. Jag hann anmäla mig till vårens hoppträningen några dagar innan jag blev gravid för jag trodde inte det tagit sig och om det skulle gjort det skulle jag kunna rida fram tills kanske de sista 1-2ggr. Men tanke på illamåendet blir jag inte förvånad om det slutar med att jag får foglossning denna gång och inte kommet kunna träna

Håller tummarna för att du klarar dig ändå! Känns ju ändå optimistiskt om man inte haft det tidigare, men visst, stämde ju inte med illamåendet för din del

Nu har värsta foglossningen lagt sig tack och lov, när jag inte belastat så mycket och tänkt på att vila mycket! Nu kan jag gå normalt igen och resa mig upp från säng/soffa osv Tur det för nästa vecka pker vi till Gran Canaria!

 

[Förgätmigej]

Jag har varit sjuk sen i tisdags kväll förra veckan. Började känna mig konstig på tisdagen och vaknade med huvudvärk på onsdagen och med en fruktansvärd matthet i kroppen. Som när man legat sjuk i hög feber i flera dagar eller har magsjuka och precis spytt. Kämpade mig till jobbet men gav upp vid halv 2 och åkte hem, stannade hemma torsdag och sov större delen av dagen och tyckte det kändes bättre. Var inte helt övertygad om att allt var sjukdom utan tänkte att mattheten kanske berodde till viss del av graviditeten och då kändes det dumt att vara hemma. Men nä, halv 11 i fredags mådde jag verkligen inget vidare men jag höll ut då jag slutade halv 2. Steg upp i lördags, kände mig piggare och tänkte att nu har det vänt men efter frukost hade mammas ponny kolik och jag fick promenera i 45min innan mamma tog över. Sen kraschade jag igen, sov två timmar, låg i soffan i 2 och var tvungen att åka och hämta hö. Sen sov/låg jag i soffan fram till läggdags. Först i tisdags kände jag mig nästan som vanligt och då dämpades också illamåendet vilket var skönt. Red en runda utan att må dåligt. Onsdag okej. Torsdag kom jag hem, soffan med huvudvärk vid 17 och sov till 20.30 och gick sen upp och la mig i sängen. Inte mått bra idag och illamåendet är tillbaka så det får mig att må ännu sämre. Fruktansvärd vecka alltså, känns som att jag varit sjuk, illamående och äcklad av mat i evigheter