Spänner mig...ond cirkel (långt)

[Kilauea]

Jag behöver lite tips och råd på hur man slappnar av på hästryggen.
För att berätta lite kortfattat så är min medryttarhäst känslig i munnen. Vi gick förbi ett ställe där hon tycker det är läskigt (andra hästar), hon spände sig, jag spände mig, hon spände sig mer, jag spände mig mer och så var cirkeln sluten. Och pang, så gjorde hon en liten stegring och slog sitt huvud bakåt, rakt i mitt ansikte (tur att man har skärm på hjälmen). Fick mig en hjärnskakning light och en rädsla som fortfarande sitter i, trots att detta är 1½ månad sedan nu.

Har fått hjälp att rida henne avslappnat, i ridhus. Först på lina, sen själv. Har en rem runt halsen på henne för att ta stöd i den om jag blir osäker, för att inte ta henne för hårt i munnen.
Inne går det bra, men ute spänner jag mig direkt om det är nåt. Jag känner inte längre glädjen att rida, utan sitter och tittar och tänker att "där eller där kanske det dyker upp nåt, då kommer hon att sticka med mig".
Har inte ridit utan att någon varit med mig på marken sen det hände. Vågar inte.

Saken är den att denna häst aldrig stuckit med någon. Ja, hon är ibland fjantig och studsar till, men det längsta hon gjort är tre hopp åt sidan, oftast är det bara ett studs och sen inget mer.

Vill ju börja rida ute igen, inte bara i ridhuset. Det är dessutom så himla varmt i ridhuset just nu så det går nästan inte att vara där.
Tips och råd mottages gärna!

Vill helst inte byta medryttarhäst, dels för att det inte finns så många här omkring (har sett en annons och tack vare den personen har jag nu denna häst) dels är stallet 7 min cykelväg hemifrån. Och egentligen är hästen trygg, om än lite studsig.

 

[stjarnfrugt]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Hur är hästen att rida ute med sällskap?

Jag hade en period i vintras då jag tyckte det var drygt att rida ut, pga att jag inte litade på min häst. Hon stod hos en beridare och jag red henne sällan. Men ju mer jag red henne ute ju mer lärde jag mig hennes reaktioner och med tiden insåg jag att problemen mestadels fanns i mitt huvud. Det hände inga större saker och jag lärde mig att känna av när hon skulle hoppa till osv och lärde mig ett sätt att vara beredd men inte spänd. På så vis tappar jag inte balansen när hon börjar konstra och därför kan jag rida mig igenom det och inte trilla av om hon fortsätter skutta när jag är i obalans.

Jag rider henne nu utan problem i alla gångarter ute, även när hon är busig eller "opålitlig". Jag har lärt mig att ta mig igenom det, framförallt har jag lärt mig att det är mitt eget huvud som spökar. Så dessa dagar tar jag ett snack med mig själv och frågar vad det värsta som kan hända är. Eftersom jag faktiskt aldrig varit med om nån värre incident så säger jag åt mig själv att det bara är inbillning.

För mig har det fungerat med inställningen "face the fear" och jag red i en period enbart ute för att vänja mig själv. Problemen har ju aldrig legat hos hästen utan bara i mitt sätt att inte kunna hantera det som uppstår utan att bli osäker.

Har du möjlighet att ridaut på trygga hästar? Så att du inte alltid sammankopplar uteritt med obehag?

Sedan ska jag erknänna att jag fortfarande tycker det är obehagligt att rida ute med sällskap. Jag vet vart jag har min egen häst och jag vet att jag reder uthenne, men har man med sig en annan häst som konstrar så kan jag inte kontrollera situationer som uppstår och det gör mig osäker. Inte för att min häst bryr sig, men jag vill veta exakt när saker ska ske, galoppfattningar etc ska inte bara komma plötsligt utan när jag bestämmer. Därför rider jag alltid i täten om jag har sällskap Återigen en sak som är ett problem i mitt huvud, min häst kan gå både först, sist och i mitten...

 

[Baugalin]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Jag känner igen men I din beskrivning, då jag har lätt för att bli lite nervös.
Ett av det som har hjälpt mej mycket är att ligga i sängen och gå igenom son i ditt tillfälle uteritten i mitt huvud. Rid hästen förbi den läskiga platsen. Du kommer märka att om du verkligen koncenterar djupt att det känns som du upplever det på riktigt och kommer du troligen bli lite rädd men det fina med drömmar är att man kan trycka på paus och lugna ner sej och lyckas på ett säkert sett komma igenom det.

Annat som är viktigt är art man ofta håller andan när man blir rädd och börjar då att spänna upp sen extra mycket. Så passa hela tiden med andningen. Det kan vara ett bra tips att sjunga specielltnär du börjar bli nervös, för det gör att du måste andas

Hoppas att allt kommer gå vägen för dej.

 

[Kilauea]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Tack båda för lite bra tips.

Hästen är likadan oavsett om man rider ut med sällskap eller ej.
Har nog tyvärr ingen annan häst att rida på nu. De andra i stallet är unghästar eller heta rackare.

Ska prova "rida" när jag ska sova ikväll, får se om det hjälper nåt. Har gått på yoga förut, får väl försöka anamma lite av avslappningen därifrån.

Att sjunga har jag fått order om flera gånger av hon som hjälpt mig. "Nu spänner du dig, sjung istället, hästen sticker inte"

 

[the_connemara]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Du behöver inte hjälp att ha henne mer mellan skänkel o hand även ute, och då framförallt känna att du har henne framför skänkeln?

 

[Kilauea]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Hur menar du då?

 

[the_connemara]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Likt hur du fått hjälp i ridhuset. Har du hästen mer med dig och framför skänkeln så kanske det känns tryggare för dig (för mig är det milsvid skillnad!). Dvs att du kan skritta med bra kontakt och hela tiden känna att du kan påverka hästen, typ ställa lite flytta lite osv. Samma sak i trav och galopp oxå såklart.

Uteridning ska inte alls behöva betyda att hästen ändrar fokus från dig till omgivningen (och dessutom reagerar på den mer än du vill).

Min egna häst är inriden och riden ute till minst 99,9% men han är väldigt vaken på omgivningen ändå och reagerar mycket och ofta. Men inom den ram jag bestämt. Är han för spänd så har jag inga problem med att rida fram och tillbaka på det sätt som krävs tills han är inom ramen igen, precis som man inte bara slutar med vad man gjorde på ridbanan om hästen spänner till. Rider jag mer koncentrerat typ dressyr ute, då tittar han inte ett dugg för då har vi full fokus på vad vi gör.

Jag tänker mig att om hästen är känslig i munnen så är det kanske lättare att bibehålla en bra kontakt om du aktiverar hästen och får den mer inom din ram. Att sitta på en känslig häst som spänner till utan att känna att man får kontakt tycker nog vem som helst är skitläskigt! Och det löses sällan genom att vara passiv utan oftast vill/behöver hästen mer stöttning och tydligare direktiv från ryttaren för att själv lära sig spänna av, att allt är lugnt OM matte säger det i första hand. Och sedan vill man ju komma till att det är lugnt TILLS matte säger något annat - dvs hästen behöver inte reagera på allt utan litar på att är den på ryggen lugn är det lugnt.

 

[Kilauea]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Tack
Vi ska kämpa på lite mer i paddocken tänkte jag, så jag lär mig jobba henne mer och därmed kan jobba henne bättre även på uteritter sen.

 

[stjarnfrugt]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Känner igen det du beskriver. Min häst är en typisk sådan häst som man måste rida ordentligt även ute. Jag har den åsikten att alla hästar inte kan bli sådana hästar man rider ut och "slappar" på. Min kräver ridning, tydliga direktiv och uppgifter. Jag rider tex aldrig ut utan att göra tempoväxlingar, sidvärts, halter, ställa och böja i kurvor etc. Hon behöver nåt att tänka på. Sitter jag bara och flumrider hittar hon på egna aktiviteter och de är inte alltid trevliga

Kanske var det inte riktigt detta du menade, men det var iaf en liten reflektion. För mig har det metsa i livet med min häst börjat kännas bättre sedan jag lärde mig att se henne för den individ hon är, och vilka behov hon har, istället för att önska att hon var en "slappishäst" vid uteridning...

 

[the_connemara]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Det var inte vad jag menade men helt klart en bra poäng!

Min är en väldigt vänlig och enkel själ, och jag vill och har alltid kunnat busrida i bara grimma. Men det betyder inte att sådan ridning alltid är trevlig, även han kan ha sina lite väl busiga dagar och då är det bara dumt att sitta och önska att han var lydigare som du skriver - man får ju faktiskt lyssna på sin häst oxå tillbaka :-)

Och innan det gick att busrida så var det ju tvunget att lära honom lite grundläggande regler, annars blir det ju bara heldumt såklart!

 

[poi123]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Jag hade samma problem förr. Min ena häst var supertittig på hösten /vintern och jag tyckte det var rätt obehagligt och hela tiden såg jag saker och tänkte oj hjälp nu åker jag i backen. Hästen kände ju såklart av min spändhet och spände sig själv. Det många gör som jag tycker är fel är att korta tyglarna. Man kanske inte kortar dom jätte mycket men bara det att man tar i dom brukar räcka för att hästen ska vakna till lite. Så jag har helt enkelt börjat med att rida på helt långa tyglar. Ser jag nånting som jag tror min häst kan bli rädd för slappnar jag av ordentligt sitter lite som en hösäck, trampar ner hälarna och tittar åt ett annat håll bort från det "läskiga". Det funkar 9 fall av 10. Då tror min häst att allt är lungt och fortsätter bara skritta på. Och skulle han reagera och stanna och spänna sig eller ngt, då gör jag ingen stor grej utav det utan driver på lite bara. Aldrig prata med dom eller berömma att de gick förbi för det skapar bara spändhet.
Att ha en rem runt halsen tycker jag är jättebra! Själv har jag en rem som ett handtag som jag satt fast i sadeln för skulle min häst hitta på något när jag rider med långa tyglar så kan jag snabbt hålla i mig. Jag är annars en person som inte tycker om att rida ute på långa tyglar för det är en väldigt tsor risk men det har hjälpt mig så mycket att få min häst cool så det kommer jag fortsätta med )

På min häst funkar det ex inte att jobba honom i form för då tror han verkligen att jag försöker dölja en fara eller något och får panik, haha xD Men han är också en sån häst man inte bara kan chilla på utan man måste hela tiden vara beredd utan att spänna sig!

Ha bara tålamod och kämpa vidare så kommer det lösa sig! )

 

[Frokennordberg]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Vad tråkigt att det fortfarande känns jobbigt!

Vad tror du om att gå ut och gå med henne? Det är en helt annan sak att ta sig förbi läskiga saker till fots, så börja göra den "vanliga rundan", eller vad man nu har, avsuttet. Förhoppningsvis får det dig att känna dig tryggare och även hästen att känna sig tryggare med dig, så blir förhoppningsvis en mer avslappnad känsla när du väl sitter på hästryggen igen.

Du har, under tryggare former för en nervös ryttare, kunnat studera och känna hur hästen reagerar.
Ni behöver ju inte heller bara skritta, själv både travar och galopperar jag med hästen bredvid

 

[Olina]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Så gjorde jag med min som var väldigt spänd, jag gick vändorna till fots först och typ tömkörde och då såg jag att hon inte reagerade och då visste jag det när jag sen satt att egentligen tycker hon inte att det är farligt och det stärkte mig.

Sen har jag även en förbygel som "livrem" för att kunna hålla i mig om hon hoppat åt sidan eller tagit ett skutt framåt eller när det kommer bilar förbi och då har jag tagit tag i den och tygeln för att känna mig tryggare och inte riskera att dra henne i munnen om hon skulle hoppa till.

Nu är det bättre med dessa saker men jag rider fortfarande med förbygeln (även när jag rider i dressyrsadeln) samt att jag rider som stjarnfrugt sa med aktivering hela tiden för annars hittar min också på saker hela tiden.

Lycka till!!

 

[Kilauea]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

+ poi123 samt Olina

Tack för svar.
Hästen har varit öm i ett framben och haltat vid ridning, så har faktiskt inte kunnat rida henne på en vecka nu. Det har blivit promenader istället och det känns mycket bättre. Fortfarande känner jag att jag inte har helt koll när hon börjat titta efter saker och ting, men från marken så vågar jag säga till om hon fjomsar sig istället för att bli på helspänn själv. Och så brukar jag tänka, när hästen har ro att gå och mumsa gräs på promenaden så är hon inte så rädd egentligen - och då blir jag själv lugnare.

Snart ska hon sättas igång igen, så ska nog fortsätta med promenader till fots ute och annars på ridbanan om jag ska sitta på.

Ingen som har en snäll häst att låna ut?

 

[Olina]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Du får ta med hästen till mig så får vi rida ihop en vända

 

[the_connemara]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

I Skåne finns en snäll :-D

 

[Anyo]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

kan dela med mig av mina egna erfarenheter vad gäller spända och tittiga hästar. har nämligen ett praktexempel hemma .

Även om du rider ut försök aktivera hästen. Gör lite öppnor och sidvärts där du vet med dig att den kan hoppa till och ställ från "faran" För även om du rider ut tycker jag att man ska kunna "rida" och inte "lalla" speciellt på en sån häst. Sätt den i lite arbete så den får annat att tänka på helt enkelt. Då kanske även du fokuserar mer på "uppgiften" än om den kommer flyga i luften eller inte. Det skadar ju inte att prova . Kanske funkar det för er kanske inte. Men för mig har det funkat välidigt bra.

 

[Kilauea]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Men var i dalarna finns du då? Jag finns ju också där

 

[Noak]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Mycket klokt av dig, lita på din magkänsla! Ledarskapsövningar. Gå promenader, rid på ridbanan så länge tills du känner dig säker. Sen när du är avslappnad kommer nästa steg, ta en liten runda runt "stallet" eller vägen fram och tillbaka till hagen om du förstår hur jag menar.

Det finns en bok som handlar om Ridning och rädsla av Sven Forsström

http://www.equerry.se/Böcker+och+DVD/ridning-och-rädsla_2230.html

 

[Olina]

Sv: Spänner mig...ond cirkel (långt)

Jag finns i Borlänge ;-)