Det gör väl varken från eller till, eftersom du tenderar att antingen avvisa det som skrivs till dig som felaktigt eller förklarar det som enstaka undantag. Men jag gör ett sista tappert försök och tänkte att jag kan berätta lite om mina förhållanden, bara för att du ska få ytterligare några exempel på vad som kan anses attraktivt.
Min första pojkvän var en typisk high school nörd. Vi började i samma klass i gymnasiet och jag började en månad senare, så när jag kom in en fredagseftermiddag i ett fullsatt klassrum satte jag mig längst bak, och han som satt på stolen framför vände sig om och hälsade. Jag blev blixtförälskad. Han hade glasögon och blonda lockar och kallades "Blomman" av sina vänner
Han var kreativ, gitarrist och ganska knasig. Jag var så nervös att jag nästan kräktes när jag gick till skolan den månaden. Sen fick vi fyra helt fantastiska år ihop.
Min andra pojkvän var visserligen en riktig stereotyp-hunk. Första gången jag träffade honom satt han med någon tjej runt halsen i hörnet på baren och när han trots det raggade tänkte jag att "Urk, ALDRIG!" Vilken självgod och dryg jävel. Han försökte dock en tid och efter ett tag upptäckte jag vilken känslig kille det var, egentligen. Vi satt uppe och pratade filosofi hela nätterna och klickade på ett väldigt djupt plan. Först då kom mitt intresse, och jag minns väl när en vän frågade vad jag såg i honom och jag sa "Han förstår mig". (Edit: Detta är samma kille som tillslut lämnade modelljobbet i Stockholm för att skriva poesi i skogarna i Småland. Love it!)
Den tredje vet ni på Buke en hel del om. En svår, känslig, väldigt intelligent, sjuk, väldigt rolig och speciell person. Kompositör, konstnär, textförfattare. Ett riktigt geni enligt mig. Kort, om det nu är relevant, och långhårig. Honom föll jag för då jag tyckte att han var den mest intressanta människa jag träffat i hela mitt liv, och tycker än idag.
Nuvarande vet ni också mycket om. Så jag ville bara skriva detta för att belysa att din idé
@Hero om att den normsnygga, manliga och hårda typen alltid är den som får tjejen. Det stämmer inte alls i mitt fall, och tro mig, jag träffar många normsnygga "alfahannetyper" varenda gång jag tar en drink ute i den här stan men dom har alltid fått se min rygg när jag lämnat baren illa kvickt. Jag har alltid fastnat för någonting annat, även i ett tidigt skede.
