Subtila maktdemonstrationer? Eller bara lättkränkt person?

Bukefalos 30 år!

Förväntar sig folk verkligen att någon som handlar/pantar mycket ska avbryta för att någon med mindre ska få gå mellan.

Jag släpper gärna någon före men skulle inte avbryta det jag håller på med för att någon inte orkar vänta.
 
Tycker väl olika där helt enkelt, jag tycker inte frågan är fel eller konstigt egentligen sålänge man inte belägger den man frågar med dåligt samvete och att man kan acceptera bara ett nej med god min. Dom flesta frågar nog inte just pga att det blir stelt och konstigt om personen utan anledning, som alltså inte börjat blippa in varor eller börjat panta, säger nej när man står med en dricka bara och den med en full vagn.

Jag tänkte på det idag i affären faktiskt, jag såg denna situationen och personen bakom frågade med kroppsspråk och hintar lite vänligt utan ord och personen framför snappade upp det och sa att "du kan gå före om du vill" och personen bakom sa att oj vad snällt. Som det brukar vara..här iallafall. Ord behövs faktiskt ganska sällan för att kommunicera övht, speciellt inte i sådana situationer då dom flesta trots allt är med på noterna.

Jag kör på den att om personen framför ser att jag har lite att handla eller panta och den inte säger något så tar jag för givet att den inte känner för att släppa förbi helt enkelt och det är ju så livet är. Ibland hamnar man i köer helt enkelt och trots allt även om det känns som lång tid så tar det sällan så lång tid att vänta litegrann.
Vad menar du med kroppsspråk och hintar. Tittade personen ideligen på klockan och joggade på stället?
 
Jag tycker att det låter oerhört egoistiskt att inte tänka efter före man ställer en fråga av den aktuella typen till någon.

"Har jag verkligen så bråttom att den andra behöver ge av sin tid till mig?" "Kan jag vänta?" D.v.s. väga fördelen för mig mot det jag ber personen om. I vissa fall kommer jag fram till att fördelen för mig är så pass stor (t.ex. Det skulle göra att jag hann med tåget) och andra gånger skulle den inte vara det.

Om man bara ställer frågan utan att tänka så låter det för mig som om man bara tar varje liten chans till att få det bättre själv utan en tanke på hur det påverkar andra personer.

Jag underlättar gärna för någon annan om det hjälper dem men inte om de bara är för bekväma för att vänta på sin tur.
Nu läser du in något jag aldrig skrivit. Läs gärna inlägget igen utan att lägga till dina egna värderingar och tolkningar.

Det scenario du nu målar upp är något helt annat och ja självklart är det egoistiskt att bete sig så men det var inte vad som beskrevs.
 
Vad menar du med kroppsspråk och hintar. Tittade personen ideligen på klockan och joggade på stället?
Nej, verkligen inte. Man ger en leende, gör det allmänt tydligt att man har bara en enstaka grej att handla utan att för den delen visa en "suck och stön vad jobbigt att vänta attityd" för det är bara otrevligt.

Sjukt svårt att berätta för övrigt hur man ger småhintar eller hur man pratar utan ord, det är något som går automatiskt. Men absolut inte något skådespel som att titta på klockan osv, det hade bara blivit konstigt. Kommunikation utan ord helt enkelt, man känner av vad den andra vill. Jag vet inte hur man förklarar hur man exakt beter sig, det går naturligt bara. Det är ju så små signaler och hintar och energi det handlar om, inte något stort skådespel.

Man måste ju ha en viss kontakt med personen, man kan inte förvänta sig att någon ska släppa förbi en om man står med ryggen till eller gör sig okontaktbar. Allmänt trevlig helt enkelt, släpps man förbi så blir man glad och snappar inte personen upp det så står man inte och suckar och stönar bakom utan accepterar det helt enkelt.
 
Senast ändrad:
Att kommunicera utan ord med varandra är ju någonting som vi gör i vardagen oftast varenda dag. Man tänker inte på det kanske men man läser av folk och vad dom vill hela tiden utan att ord behövs. Man går på känsla, energi och kroppsspråk, det är ju en mix av allt sådant. Bara av att möta någon på trottoaren eller i gången i affären så läser man ju av vad personen ska göra och vart den vill gå så man inte krockar med den.

Ord kan faktiskt göra det mesta mer komplicerat i många situationer och göra det mindre smidigt.
 
>En mycket stor del av vår kommunikation är ickeverbal. Man behöver knappast stora gester som att kolla på klockan för att framföra att man är stressad.
Nej det var såklart en överdrift. Men att urskilja en fråga om man kan få gå före i kön ifrån ett leende är mer än de flesta utläser tror jag.
Visst kan man ställa en fråga ordlöst typ peka på något och höja på ögonbrynen göra en frågande min. Men att tolka in en fråga i att någon är stressad, har får artiklar och ler mot en?
Om någon vänder sig mot mig och tittar på mig i kön så ler jag, det är liksom en avväpnande gest som de flesta gör i sociala situationer och man uppfattar att någon söker kontakt.
 
Nej det var såklart en överdrift. Men att urskilja en fråga om man kan få gå före i kön ifrån ett leende är mer än de flesta utläser tror jag.
Visst kan man ställa en fråga ordlöst typ peka på något och höja på ögonbrynen göra en frågande min. Men att tolka in en fråga i att någon är stressad, har får artiklar och ler mot en?
Om någon vänder sig mot mig och tittar på mig i kön så ler jag, det är liksom en avväpnande gest som de flesta gör i sociala situationer och man uppfattar att någon söker kontakt.
Nu fattar ja inte vad du menar? Självklart uppfattar de flesta om någon frågar om de får gå före, åtminstone om man är hörande och har gemensamt språk. Visst kan man ställa frågan icke verbalt också, men det var inte fallet.

Man tolkar inte en fråga som stressad normalt utan man tolkar en personen som stressad, trött, glad, likgiltig mm och som ställer en fråga. Den verbala frågan ligger utanpå det icke verbala och kan indikera helt annat än det man framför icke verbalt (eller samma). Röst tonfall mimik energi mm ingår i icke verbal kommunikation.

Jag ler inte för någon vänder sig till mig, jag kan göra det, men jag kan lika gärna se trött, frågande, nekande ut. Jag ler inte välkomnande och säger nej exempelvis. Det blir svårtolkat. Om du ler och tycker någon besvärar dig så uppfattas sannolikt du som besvärad, inte som välkomnande, leende eller inte.
 
Nu fattar ja inte vad du menar? Självklart uppfattar de flesta om någon frågar om de får gå före, åtminstone om man är hörande och har gemensamt språk. Visst kan man ställa frågan icke verbalt också, men det var inte fallet.

Man tolkar inte en fråga som stressad normalt utan man tolkar en personen som stressad, trött, glad, likgiltig mm och som ställer en fråga. Den verbala frågan ligger utanpå det icke verbala och kan indikera helt annat än det man framför icke verbalt (eller samma). Röst tonfall mimik energi mm ingår i icke verbal kommunikation.

Jag ler inte för någon vänder sig till mig, jag kan göra det, men jag kan lika gärna se trött, frågande, nekande ut. Jag ler inte välkomnande och säger nej exempelvis. Det blir svårtolkat. Om du ler och tycker någon besvärar dig så uppfattas sannolikt du som besvärad, inte som välkomnande, leende eller inte
Tycker väl olika där helt enkelt, jag tycker inte frågan är fel eller konstigt egentligen sålänge man inte belägger den man frågar med dåligt samvete och att man kan acceptera bara ett nej med god min. Dom flesta frågar nog inte just pga att det blir stelt och konstigt om personen utan anledning, som alltså inte börjat blippa in varor eller börjat panta, säger nej när man står med en dricka bara och den med en full vagn.

Jag tänkte på det idag i affären faktiskt, jag såg denna situationen och personen bakom frågade med kroppsspråk och hintar lite vänligt utan ord och personen framför snappade upp det och sa att "du kan gå före om du vill" och personen bakom sa att oj vad snällt. Som det brukar vara..här iallafall. Ord behövs faktiskt ganska sällan för att kommunicera övht, speciellt inte i sådana situationer då dom flesta trots allt är med på noterna.

Jag kör på den att om personen framför ser att jag har lite att handla eller panta och den inte säger något så tar jag för givet att den inte känner för att släppa förbi helt enkelt och det är ju så livet är. Ibland hamnar man i köer helt enkelt och trots allt även om det känns som lång tid så tar det sällan så lång tid att vänta litegrann.
Det här är situationen jag hade frågor kring. Hur man frågar med kroppsspråk om man får gå före i kön genom att hinta det vänligt utan ord.
 
Jag försöker föreställa mig hur man "gör det allmänt tydligt att man har bara en enstaka grej att handla" men jag kan verkligen inte se det framför mig 🤪 .
Det är inte så svårt alls, all kommunikation kräver ju att man har en form av kontakt. Att förvänta sig att folk ska lägga märke till en utan att man gett någon form av kontakt är inte rimligt då dom flesta trots allt går i sin egna värld ofta och inte tänker på vad andra handlar. Jag går inte och tittar aktivt på vad folk handlar iallafall.
 
Det här är situationen jag hade frågor kring. Hur man frågar med kroppsspråk om man får gå före i kön genom att hinta det vänligt utan ord.
Men hur ens förklarar man något som sker med kroppsspråk, energi och känsla på samma gång? Precis som man ofta har en ordlös kommunikation med sina djur, man förstår varandra utan att använda ord och tydliga stora gester. Det är allmänna sociala beteenden som man gör hela tiden mer eller mindre utan att tänka på när man rör sig bland folk.
 
Det här är situationen jag hade frågor kring. Hur man frågar med kroppsspråk om man får gå före i kön genom att hinta det vänligt utan ord.
Man gör nog inte det om inte motparten initierar interaktionen. Det blir mest konstigt att försöka kommunicera med någon som gör något helt annat och försöka få det till helt ickeverbalt. Har man uppmärksamheten är det ju lätt att gestikulera men utan verbalt stöd riskerar det bli konstigt. Det är ju mer känslor, energi, sinnesstämning, som är icke verbal kommunikation (men vist kan man teckna) och så för man fram det konkreta budskapet verbalt. Hur det uppfattas beror mycket på ickeverbal komunikation och tonläge. Långt ifrån bara orden.


Jag sade till en hund vi passade "ska vi slakta dig" med gåut röst och tonfall och gester, och hunden kom farande som ett skott. Människor kanske inte tar enbart tonfallet men det går att vara lika motsägelsefull med språk och gester även mot människor.
 
Senast ändrad:
Man gör nog inte det om inte motparten initierar interaktionen. Det blir mest konstigt att försöka kommunicera med någon som gör något helt annat och försöka få det till helt ickeverbalt. Har man uppmärksamheten är det ju lätt att gestikulera men utan verbalt stöd riskerar det bli konstigt. Det är ju mer känslor, energi, sinnesstämning, som är icke verbal kommunikation (men vist kan man teckna) och så för man fram det konkreta budskapet verbalt. Hur det uppfattas beror mycket på ickeverbal komunikation och tonläge. Långt ifrån bara orden.


Jag sade till en hund vi passade "ska vi slakta dig" med gåut röst och tonfall och gester, och hunden kom farande som ett skott. Människor kanske inte tar enbart tonfallet men det går att vara lika motsägelsefull med språk och gester även mot människor.
Jag förstår inte alls vad du menar nu eller kanske framförallt hur det hänger ihop med diskussionen.

Jag kan förstå att man kan se att någon skulle vilja gå före i kön eftersom den verkar stressad, ha bråttom eller bara är lite otålig, men att tolka det som en fråga. Bara för att en person har få produkter och är stressad betyder ju inte det att den ställer en fråga om att få gå före i kön. Att ställa en fråga är ju att aktivt interagera. Att ha känslor och att dom syns på utsidan är något annat.
 

Liknande trådar

  • Ni med erfarenhet av kuratorer
  • Misstänkt demens men vägrar söka vård
  • Det här med kramar?
  • Stulet paket

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp