För DN är ju en känd propagandasida?
Biologiska mångfalden i Sveriges skogar sjunker hela tiden.
Att jämföra mängden skogsmark, även precis kalhuggna områden där man ännu inte planterat kallas för skog i Sverige, mot det årtal då vi hade som absolut minst är märkligt. Men det är onekligen sant att om vi inte hade huggit den skogen hade vi inte förlorat det koldioxidupptaget.
(för den som inte vet, vi började dra upp koldioxidhalterna i mitten av 1800-talet)
Det finns forskning som visar att andra återplanteringen efter kalhygge växer dåligt. (dvs hugga, plantera, hugga plantera -växer dåligt andra planteringen) men färre områden har hunnit dit.
Nu hugger man de skogar som inte var huggna 1950- och man hugger i högre hastighet än ens för 10 år sedan. Om man sänkte avverkningstakten till den som var på 00 talet eller 90-talet skulle vi ta upp väldigt mycket koldioxid.
Och här kanske jag ska tillägga att jag verkligen inte är mot skogsbruk, eller privat ägande och verkligen inte vill ha naturskyddsområden över hela ytan. Jag vill bara att man ska hugga med hänsyn till biologisk mångfald och koldioxid och lämna fler träd på ytan och ha mindre storlekar på den resulterande öppna ytan (och då inte lägga många små dikt an).
Ja, DN har med ett par stycken journalister blivit ett propaganda ställe för Skydda Skogen-gänget.
När DN hade en väl fungerande vetenskapsredaktion ledd av Karin Bojs och Maria Gunther, så hade en hel del av de artiklar runt skog och skogsbruk, som nu publiceras som vetenskap, hamnat i avdelningarna för åsiktsjournalism istället.
Det avverkas inte mera än för tio eller tjugo år sedan på totalen? Varifrån kommer denna uppgift?
Du hänvisar till något slags forskning - kan du i så fall länka till denna?
Är den månne av samma usla kvalitet på detta, som jämförelsen mellan ung skog och mogna naturreservat? Tacka fan för att signalarter för död ved är mindre vanliga i ung skog där det finns mindre död ved.
Om det växer dåligt efter plantering, så kan det finnas många andra faktorer än att det avverkades för 70-80 år sedan som
avgör.
Allt ifrån trädsort och plantval, till tid på året, årsmånen, planteringsmetod, eventuell markberedning eller ej, metod för markberedning och mycket mer.
Men det går ju alltid att ägna sig åt att blanda ihop kausalitet med korrelation, ett vanligt sätt att blanda bort korten som änvänds i tendensiösa påståenden, och som är lätta att använda för att driva åsikter.
Jag har särskilt studerat eftekterna av markberedning i skogen, och konstaterat att markberedning utförs ofta på ett väldigt dåligt sätt, förutom att markberedningen skadar mykorizzan i onödan, och därför får plantorna en sämre kvalitet och tillväxt efter att träden nått 25 års ålder. Detta gäller alltså barrskog. I lövskog fungerar det annorlunda och marberedning förekommer egentligen inte.