Tjockistråden 4

Bukefalos 30 år!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Veckovägning - 6 kg kvar till målvikt. Nära!

Jag undrar hur jag skulle kunna jobba på min självbild - i mina ögon är jag alltid tjock. Jag kan scrolla igenom bilder på telefonen och bara ”där tyckte jag att jag var tjock, och där, och där och där” fast jag vid vissa tillfällen har varit nästan tunn.

Jag kan ju se det nu på bilden, men där och då så kategoriserar jag mig själv alltid som en Tjock person. Och är övertygad om att alla andra också ser mig som en Tjock person.

Inte att det skulle vara illa på något sätt att vara just tjock, men det som stör mig är att självbilden sviktar liksom. Förstår ni hur jag menar?
Jag förstår precis vad du menar. Jag har också alltid känt att jag är tjock, även när jag i efterhand inser att det absolut inte stämde. Har tyvärr inte kommit på någon bra strategi eller tankesätt för det…
 
Det handlar inte heller om att jag vill se mig som smal/normalviktig, utan vill bara slippa känna mig tjock vad jag än väger? Tänk vad skönt det hade varit!
 
Det handlar inte heller om att jag vill se mig som smal/normalviktig, utan vill bara slippa känna mig tjock vad jag än väger? Tänk vad skönt det hade varit!

Veckovägning - 6 kg kvar till målvikt. Nära!

Jag undrar hur jag skulle kunna jobba på min självbild - i mina ögon är jag alltid tjock. Jag kan scrolla igenom bilder på telefonen och bara ”där tyckte jag att jag var tjock, och där, och där och där” fast jag vid vissa tillfällen har varit nästan tunn.

Jag kan ju se det nu på bilden, men där och då så kategoriserar jag mig själv alltid som en Tjock person. Och är övertygad om att alla andra också ser mig som en Tjock person.

Inte att det skulle vara illa på något sätt att vara just tjock, men det som stör mig är att självbilden sviktar liksom. Förstår ni hur jag menar?

Jag tyckte jag var tjock när jag vägde 57 kg och var modellsmal. Jag är född 67 och är matad med veckorevyns reportage om att man inte får ha ens ett veck i midjan när man vänder sig om och absolut inte när man sitter ner. Normalviktiga personer var tjocka och knubbiga enligt den tidningen. Herregud vad den tidningen förstörde ens självbild. När jag vägde 10kg mer var jag helt normalviktig egentligen men vad hjälpte det när man tycker att man rullar fram. Så ja jag förstår precis.

Idag ÄR jag tjock men känner mig fortfarande hyfsat smidig och så länge kroppen inte känns som ett hinder i ridning och arbetet runtomkring så får det vara så tills jag orkar ta tag i det. Jag undviker dock speglar och foton på mig själv. Tyvärr har jag speglar i ridhuset men om jag bara rider mina större hästar därinne så ser jag inte så tjock ut :bag:
 
Veckovägning - 6 kg kvar till målvikt. Nära!

Jag undrar hur jag skulle kunna jobba på min självbild - i mina ögon är jag alltid tjock. Jag kan scrolla igenom bilder på telefonen och bara ”där tyckte jag att jag var tjock, och där, och där och där” fast jag vid vissa tillfällen har varit nästan tunn.

Jag kan ju se det nu på bilden, men där och då så kategoriserar jag mig själv alltid som en Tjock person. Och är övertygad om att alla andra också ser mig som en Tjock person.

Inte att det skulle vara illa på något sätt att vara just tjock, men det som stör mig är att självbilden sviktar liksom. Förstår ni hur jag menar?
Jag har precis samma, har alltid sett mig som tjock och har bantat sen tonåren. Kan också se på gamla bilder och undra vad jag tänkte. Ännumer så undrar jag vad alla pikar kom ifrån?
Fått höra att jag måste tänka på vad jag äter osv, men jag ser ju att jag har muskler, tränade flera dagar i veckan (förutom ridning).
Men då (90-00-talet) skulle man inte ha muskler, det viktigaste var att vara smal.
 
Jag tyckte jag var tjock när jag vägde 57 kg och var modellsmal. Jag är född 67 och är matad med veckorevyns reportage om att man inte får ha ens ett veck i midjan när man vänder sig om och absolut inte när man sitter ner. Normalviktiga personer var tjocka och knubbiga enligt den tidningen. Herregud vad den tidningen förstörde ens självbild. När jag vägde 10kg mer var jag helt normalviktig egentligen men vad hjälpte det när man tycker att man rullar fram. Så ja jag förstår precis.
Vet du? Det du skriver här kunde jag ha skrivit rakt av, copy/paste :heart


Fast man tror att man inte påverkas av yttre saker som media eller en ständigt bantande mor, så gör man det ändå. Jag är en sån som förfäras över dagens konstiga kroppsuppfattning för hur tjejer/kvinnor ska se ut, men ändå så biter det i en över min bulliga mage, övervikt, att kroppen faktiskt är gammal och börjar sagga, vilket är helt normalt - men det biter inuti ändå :(
 
Levt i dekadens, druckit alkohol för första gången på två-tre år (pga graviditet och litet barn hemma). Vi åkte Finlandsfärja i helgen och drack öl och åt god mat. Ok, det blev inga mängder men typ tre öl och en hel del snabbmat i bilen på vägen dit och hem.
Vad sa vågen i morse? -0,5 kg. Så nu väger jag mindre än innan gravid.

Fattar verkligen inte. Här har jag slitit med att hålla nere kalorier och "äta rätt", och när jag slarvar deluxe går jag ner i vikt O_o
Du gick massor på båten upp och ner i trappor och i Helsingfors ju😍
 
Veckovägning - 6 kg kvar till målvikt. Nära!

Jag undrar hur jag skulle kunna jobba på min självbild - i mina ögon är jag alltid tjock. Jag kan scrolla igenom bilder på telefonen och bara ”där tyckte jag att jag var tjock, och där, och där och där” fast jag vid vissa tillfällen har varit nästan tunn.

Jag kan ju se det nu på bilden, men där och då så kategoriserar jag mig själv alltid som en Tjock person. Och är övertygad om att alla andra också ser mig som en Tjock person.

Inte att det skulle vara illa på något sätt att vara just tjock, men det som stör mig är att självbilden sviktar liksom. Förstår ni hur jag menar?
Fattat precis. Var otympligt tjock som barn och har sen dess ansett mig fet.
Fick nyligen se bilder på mig från 30 år sen och utbrast förvånad - men jag ser ju inte tjock ut!

Fast jag ÄR ju tjock! Eller?
 
Vågar inte väga mig efter att ha frossat på lammstek, sallad och sås. Dessutom var jag så stressad i går pga hunden att jag åt choklad. Nu tillbaka till vanlig kost.

Jag är fö en av de som alltid varit tjock, men ser nu bilder på mig själv att jag var knubbig inom normalspannet, men inte fet. Det är jag däremot nu och jag vägrar att titta på mig själv i spegeln. Dessutom försvinner det på fel ställen så jag ser ännu mer konstig ut. Ingen bak och relativt smala ben, ännu mindre bröst, inte för att jag har mycket. Men en stor mage och mellangärde som hänger och slänger.

Min kroppsform ändrar sig inte även när jag går ner drastiskt som när jag fick covid. Däremot märker jag att jag kommer i byxor lättare.
 
Det händer inte mycket här.. Hela förra helgen över-åt jag, fredagen var jag iväg och tävlade hund och kom hem vid midnatt. Då var det väl kaloribalans då jag åt nötter som visserligen inte är jätte-onyttigt men så mycket kalorier. Lördag och söndag var jag och maken iväg och firade 21 år ihop och där blev det definitivt lite väl mycket av det goda.. På måndag var jag tillbaka på banan igen men på eftermiddagen/kvällen hade vi några timmars strömavbrott så maken köpte med sig pizza hem till middag som vi delade på.
Efter det har jag tagit tag i saker men legat lite i överkant med kalorierna då enkla kolhydrater som det blev en del av gör mig hungrigare/sugnare. Jag hoppade upp 1,5 kg i samband med mens och det har inte skuttat ner igen :angel:..
Sen hade jag ju två veckor jag knappt tränade pga kände mig sjuk och har kommit iväg på träning igen men haft sjuk träningsvärk i kroppen samt att jag lagt till kreatin som brukar ge lite + på vågen då man binder vätska. Midjemåttet är iallafall -4 cm sen jag började ta det så jag får väl helt enkelt som vanligt andas och sitta stilla i båten.
 
Curiouser and curiouser som Alice uttryckte det. Jag har inte vågat väga mig pga frossande i lammstek hela veckan. Våga till slut stå på vågen idag och jag har gått ner några hundra gram :idea:
 
Jag tillhör skaran som inte hållit mig till planen optimalt denna veckan. Det är verkligen mycket svårare att hålla sig till planen när resten av livet inte går på räls. Men men, jag har matlådor lagade och larmet satt för att hinna med gymmet innan jobbet imorgon
 
Bästa life-hacket är att inte köpa hem sånt man överäter av.. alls.
Eller bara köpa hem en portion.

Exakt. Har jag delikatessost hemma går dieten åt skogen. Därför har jag ätit typ 2 ostmackor sedan maj. Ost är kryptonit för mig.
Morötter, det kan inte ställa till det för mig. Gott, men inte ”jag äter en hel ost”-gott.
 
För en herrans massa år sedan, yngre stenåldern ungefär, så kommer jag ihåg Oprah och någon bantningsexpert som sa att det är viktigt att identifiera de tider på dygnet när suget efter mat/godis/snacks är stort. För mig är det definitivt efter att jag ätit middag. Om jag kan hålla mig ifrån saker som körsbärstomater och äpplen tills senare på kvällen så är det lugnt. Förutom när jag stressar som med hunden och åt choklad - som jag verkligen inte ska ha hemma. Dessutom var den äcklig.
 
Ibland undrar jag hur min kropp fungerar. Idag åt jag "frukost" kl 13, en mättande proteinshake. Har sedan inte ätit förrän nu, middag vid 23-tiden. Eller jo, en apelsin under tillagningstiden. Ingen hunger innan dess. Och andra dagar överäter jag. Kan det inte finnas ett lagom-läge?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp