Tjockistråden 5

[Thaliaste]

Jag kan nästan tycka att det är enklare att gå ner i vikt under en längre ledighet. Jag har tid att planera måltider, har tid att promenera och träna. Men också utrymme att unna mig. Jag har mått väldigt bra av det och inte tyckt att det har varit tråkigt heller. Mycket "nyttiga" måltider är goda och känns lyxiga

Tyvärr är mina smaklökar/preferenser sällan överensstämmande med det som är nyttigt, önskar verkligen att det var så Samt att jag har en del saker jag inte kan äta. Men har du något tips på gott och lyxigt, men samtidigt nyttigt? Jag hoppas ju hela tiden att hitta sådant, och försöker att testa nya saker som verkar hoppfullt.

Så av den anledningen så tror jag att det funkar bättre för mig att blanda mellan "gott" och "nyttigt" i veckorna istället för att köra på en längre tid med bara nyttigt.

Eftersom det är vad jag äter och dricker som ger störst påverkan på min ksloribalans så är det också det som jag fokuserar på att ändra. Att träna mer och regelbundet, framförallt styrketräning, skulle absolut vara hälsosamt för mig i allmänhet, utifrån perspektivet att kroppen ska hålla länge. Men kalorimässigt är det nog inte det som kommer att göra en stor skillnad, jag rör mig en hel del i vardagen och skulle behöva tillsätta rätt mycket intensitet och mängd för att effekten skulle komma i nivå med vad mat/dryck gör.

Sedan är det förstås helt okej att ändra väljer strategin en snabb nedgång under några veckor, men jag har valt en längre tid för min del eftersom jag tycker att det passar mina långsiktiga mål bättre. Samt inte vill lägga min sommarsemester på att inte orka någonting, då tänker jag att jag hellre tar en orkeslös dag då och då istället

 

[Pilot]

Inte extremt högt i protein, men äter ibland silken tofu, ägg och groddar i lite mer spicy "nudelsoppa", utan nudlarna om man ska ha dra ner på kcal. (köttbuljong, sesamolja, japansk soya, färsk chilli, färsk ingefära, vitlök och lite äppelcidervinäger). Går jättesnabbt att laga. Tofun dumpar jag bara i som den är, kokar ägg och "soppan" lite snabbt på spisen.

Det lät väldigt gott!
Också som något enkelt att återskapa på jobb.

 

[Pilot]

Jag kan till viss del förstå att man inte vill ha personer som har en mindre viktnedgång än man själv här, men jag undrar också om det inte ibland grundar sig i en missuppfattning om att det skulle vara så mycket enklare att gå ner lite än mycket. Och jag menar att det inte är så enkelt, på samma sätt som det inte är lika enkelt för alla att klara av den kaloribudget man skulle behöva göra för att gå ner i vikt, av en massa olika skäl. Jag tror att faktorer som vanor, mående, hormoner, mat/ätproblematik, historik, ev operationer och vilket strategi och tidsperspektiv man har ger mer likhet mellan olika personer, än huruvida de tillhör gruppen som har 1-14 kg att gå ner, eller 15+. Det var ju bara ett par sidor bak i tråden som en användare som gått ner mycket i vikt fick peppen "det är de sista kilona som är svårast". Vilket jag tänker också är rimligt, utan att kunna hänvisa till någon forskning, men bara utifrån tanken att det är rimligt att en kropp som är utvecklad för en tillvaro med brist på mat, är ännu mer ovillig att släppa sina sista reserver, utan hellre börjar stänga ner kroppsliga funktioner först.

Så jag skulle hellre se en uppdelning mellan trådar som har fokus på en snabbare viktnedgång (i procent per tid snarare än antal kg per tid då, eftersom vi har så olika startvikter) vs har fokus på långsiktiga förändringar som är tänkta att hållas över lång tid. Dvs korta och snabba insatser tas i den första, och vi som behöver traggla på över lång tid använder den andra.

För mig är långsammare viktnedgång starkt förknippat med fler kilon från början.
Det finns såklart undantag men jag tycker trådarna är rätt uppdelat, men jag tycker också att det är upp till var och en om man vill hänga kvar här de sista kilona eller väljer att flytta över till den andra tråden.
Här lär man "känna" varandra och förhoppningsvis hittat viss stöttning och då får man gärna vara kvar (och inspirera oss andra!).

Jag tänker också att vi som har mer övervikt har i det flesta fall ätit oss till det själva. Men den stora övervikten är för oss flesta också en korrelation med att den inte bara är kalorier in och ut som vi kämpar mot, för då hade vi troligen inte haft så stor övervikt.
Därav att det ofta dyker upp frågor om måendet, av vilka ätbeteenden man har och svårigheter i vardagen.
Mycket av detta kan säkert återfinnas i den andra tråden men på en annan nivå.

 

[Thaliaste]

För mig är långsammare viktnedgång starkt förknippat med fler kilon från början.
Det finns såklart undantag men jag tycker trådarna är rätt uppdelat, men jag tycker också att det är upp till var och en om man vill hänga kvar här de sista kilona eller väljer att flytta över till den andra tråden.
Här lär man "känna" varandra och förhoppningsvis hittat viss stöttning och då får man gärna vara kvar (och inspirera oss andra!).

Jag tänker också att vi som har mer övervikt har i det flesta fall ätit oss till det själva. Men den stora övervikten är för oss flesta också en korrelation med att den inte bara är kalorier in och ut som vi kämpar mot, för då hade vi troligen inte haft så stor övervikt.
Därav att det ofta dyker upp frågor om måendet, av vilka ätbeteenden man har och svårigheter i vardagen.
Mycket av detta kan säkert återfinnas i den andra tråden men på en annan nivå.

Men menar du då att jag som inte har satt som mål att gå ner alla mina överviktskilon (och sedan en tid tillbaka "bara" har målet att bryta trenden att gå upp mer, innan jag återgår till målet att gå ner) borde kunna göra det på kortare tid och borde hålla mig till den andra tråden? När jag kämpat i flera år med detta, varför ska jag behöva vänta tills jag gått upp fler kilon tills jag får vara i denna tråd, när någon annan som har färre kilon att gå ner är välkommen bara för att hen har lyckats gått ner fler kilon tidigare?

Även om jag inte har lika många kilon att gå ner som en del andra här (vilket ju delvis beror på vad jag satt som mål) betyder ju inte det att jag inte också har ätstörning, hormonproblem, ålder och andra faktorer med mig in i bagaget, att det inte handlar om att "enkelt gå ner i vikt" för mig heller? Men då ska jag ändå hålla mig till den andra tråden, för att jag inte satt målet att gå ner mer än 15 kg? (Vilket jag som sagt mycket väl skulle kunna göra, men jag väljer att sätta mindre mål som känns åtminstone förhoppningsvis genomfört)

 

[Pilot]

Men menar du då att jag som inte har satt som mål att gå ner alla mina överviktskilon (och sedan en tid tillbaka "bara" har målet att bryta trenden att gå upp mer, innan jag återgår till målet att gå ner) borde kunna göra det på kortare tid och borde hålla mig till den andra tråden? När jag kämpat i flera år med detta, varför ska jag behöva vänta tills jag gått upp fler kilon tills jag får vara i denna tråd, när någon annan som har färre kilon att gå ner är välkommen bara för att hen har lyckats gått ner fler kilon tidigare?

Även om jag inte har lika många kilon att gå ner som en del andra här (vilket ju delvis beror på vad jag satt som mål) betyder ju inte det att jag inte också har ätstörning, hormonproblem, ålder och andra faktorer med mig in i bagaget, att det inte handlar om att "enkelt gå ner i vikt" för mig heller? Men då ska jag ändå hålla mig till den andra tråden, för att jag inte satt målet att gå ner mer än 15 kg? (Vilket jag som sagt mycket väl skulle kunna göra, men jag väljer att sätta mindre mål som känns åtminstone förhoppningsvis genomfört)

Det får du ju själv avgöra om du tycker att du får bäst hjälp här eller i andra tråden?
Det är ju inte så att vi ber om bildbevis.

Jag var med här ett år bara för att komma igång med träningen och få rutin på den.
Jag kände att det blev för mycket att både ta tag i kosten och i träningen.
Jag kände mig inte hemma i träningstråden (där jag nu hänger mest f.ö.) för mycket handlade om att jag vill träna men orkar inte/känns jobbigt att ta mig dit/ nu kom livet emellan och jag kom av mig.

Om din långsiktiga plan är att stoppa din viktuppgång så är du inte den första som hänger här p.g.a. det.

 

[cewe]

Där kom svaret på varför vikten står still och det känns som inget händer. Hatar mina hormonsvägningar så in i bängen.
De överröstar medicinen, lägger på mig överflödig vätska och får mig känna mig svag, trött och sjuk

 

[Tantan]

Där kom svaret på varför vikten står still och det känns som inget händer. Hatar mina hormonsvägningar så in i bängen.
De överröstar medicinen, lägger på mig överflödig vätska och får mig känna mig svag, trött och sjuk

Jag upplever det som en influensa varje gång jag har mens. Sjukkänsla, trött, ont i kroppen och som bonus: gråtmild. Jag som inte har ett permanent hormonproblem har insett att jag får behandla mig som min gamla hund då, öka motionen och minska maten. Då mår jag lite bättre. Skitjobbigt dock då jag också är hungrigare än normalt.

Är det ett övergående problem för dig eller konstant?

 

[Bulldoozer]

Jag kan till viss del förstå att man inte vill ha personer som har en mindre viktnedgång än man själv här, men jag undrar också om det inte ibland grundar sig i en missuppfattning om att det skulle vara så mycket enklare att gå ner lite än mycket. Och jag menar att det inte är så enkelt, på samma sätt som det inte är lika enkelt för alla att klara av den kaloribudget man skulle behöva göra för att gå ner i vikt, av en massa olika skäl. Jag tror att faktorer som vanor, mående, hormoner, mat/ätproblematik, historik, ev operationer och vilket strategi och tidsperspektiv man har ger mer likhet mellan olika personer, än huruvida de tillhör gruppen som har 1-14 kg att gå ner, eller 15+. Det var ju bara ett par sidor bak i tråden som en användare som gått ner mycket i vikt fick peppen "det är de sista kilona som är svårast". Vilket jag tänker också är rimligt, utan att kunna hänvisa till någon forskning, men bara utifrån tanken att det är rimligt att en kropp som är utvecklad för en tillvaro med brist på mat, är ännu mer ovillig att släppa sina sista reserver, utan hellre börjar stänga ner kroppsliga funktioner först.

Så jag skulle hellre se en uppdelning mellan trådar som har fokus på en snabbare viktnedgång (i procent per tid snarare än antal kg per tid då, eftersom vi har så olika startvikter) vs har fokus på långsiktiga förändringar som är tänkta att hållas över lång tid. Dvs korta och snabba insatser tas i den första, och vi som behöver traggla på över lång tid använder den andra.

Personligen bryr jag mig inte om hur stor eller liten övervikt någon har men jag har för mig att den som skapade tråden en gång i tiden hade formuleringen "tråden för oss med stor övervikt" i trådstarten, därav att jag syftade till trådens tanke.

Sen vad som är stor övervikt är ju också upp till var och en .

Dock så är det skillnad på att ha nåt trivselkilo och på att ha 30kilos övervikt på flera plan. Min övervikt började redan i barndomen och jag vägde nästan tre-siffrigt i högstadiet. Att man äter sig upp till den vikten har ju en orsak eller många olika som är problematiska på ett annat sätt än att man aldrig varit överviktig utan mer ligger nåt kilo över sin egen idé om ens idealvikt.

Där vill jag inte heller förta att det är svårt att gå ner de sista kilona eller försöka pressa sig ner till ens önskevikt. För mig känns det inte realistiskt just nu att hamna ens på normalviktiga spannet utan jag har mer en önskan att komma ner till "bara" överviktig och framförallt lyckas hitta en balans för att bibehålla en lägre vikt istället för att gå upp.

 

[cewe]

Jag upplever det som en influensa varje gång jag har mens. Sjukkänsla, trött, ont i kroppen och som bonus: gråtmild. Jag som inte har ett permanent hormonproblem har insett att jag får behandla mig som min gamla hund då, öka motionen och minska maten. Då mår jag lite bättre. Skitjobbigt dock då jag också är hungrigare än normalt.

Är det ett övergående problem för dig eller konstant?

Kommer regelbundet ungefär som när jag hade mens. Bara lite värre än innan klimakteriet (förutom att jag slipper mensen)

 

[Tantan]

Kommer regelbundet ungefär som när jag hade mens. Bara lite värre än innan klimakteriet (förutom att jag slipper mensen)

Urk, det låter jobbigt. Jag försöker ju tänka att går det bra 3 veckor av 4 är det ett bra resultat. Men ibland är det svårt.

 

[Unafraid]

Tyvärr är mina smaklökar/preferenser sällan överensstämmande med det som är nyttigt, önskar verkligen att det var så Samt att jag har en del saker jag inte kan äta. Men har du något tips på gott och lyxigt, men samtidigt nyttigt? Jag hoppas ju hela tiden att hitta sådant, och försöker att testa nya saker som verkar hoppfullt.

Så av den anledningen så tror jag att det funkar bättre för mig att blanda mellan "gott" och "nyttigt" i veckorna istället för att köra på en längre tid med bara nyttigt.

Eftersom det är vad jag äter och dricker som ger störst påverkan på min ksloribalans så är det också det som jag fokuserar på att ändra. Att träna mer och regelbundet, framförallt styrketräning, skulle absolut vara hälsosamt för mig i allmänhet, utifrån perspektivet att kroppen ska hålla länge. Men kalorimässigt är det nog inte det som kommer att göra en stor skillnad, jag rör mig en hel del i vardagen och skulle behöva tillsätta rätt mycket intensitet och mängd för att effekten skulle komma i nivå med vad mat/dryck gör.

Sedan är det förstås helt okej att ändra väljer strategin en snabb nedgång under några veckor, men jag har valt en längre tid för min del eftersom jag tycker att det passar mina långsiktiga mål bättre. Samt inte vill lägga min sommarsemester på att inte orka någonting, då tänker jag att jag hellre tar en orkeslös dag då och då istället

Jag gillar skaldjur, räkor, varmrökt lax i sallad osv, det är lyxigt och nyttigt för mig. Men alla tycker olika där. Men jag kan leta fram recept, planera inköp och planera matlagning mer. Jag hittade en svamprisotto som var aldeles magisk vid ett sånt tillfälle till exempel!

Just träning/promenad är såklart inte det viktigaste, det är maten. Men när jag tränade som mest med 3-4 gånger i veckan plus minst 10k steg om dagen så bränner det en hel del kalorier. Vilket gjorde att jag kunde äta mer och ändå gå ner i vikt.

Sen har jag absolut inte använt semestern till att "snabb-banta", utan att komma igång med goda, långsiktiga vanor. Jag kanske bara gått ner 1 kg, men hittat nya maträtter jag gillar, fått rutiner på träningen osv.

 

[Pilot]

Jag bytte jobb strax innan jul och börjar komma in mer och mer i nya rutiner. Det var en övergångsperiod första tiden, men nu är jag på plats.
Jag behöver rutiner för att ha koll på kosten och motion, samtidigt som jag blir uttråkad av samma-samma hela tiden. Inte den enklaste kombon alltid.

3 gånger i veckan så blir det gym direkt efter jobb som ligger påväg hem och så blir det en gång till på helgen.
Vi har "frukost" på jobb, så vill äta något litet både där och hemma när jag dricker mitt te, för att inte få ont i magen.
Jag gör matlådor som jag tar med mig och fördelen är att man mäter och delar upp det när man är mätt och belåten så mindre risk för överätning.

Det hade nog inte varit helt fel att äta något litet innan gymmet för att inte krokna och så kvällsmat lite senare?

 

[Thaliaste]

Det får du ju själv avgöra om du tycker att du får bäst hjälp här eller i andra tråden?
Det är ju inte så att vi ber om bildbevis.

Jag var med här ett år bara för att komma igång med träningen och få rutin på den.
Jag kände att det blev för mycket att både ta tag i kosten och i träningen.
Jag kände mig inte hemma i träningstråden (där jag nu hänger mest f.ö.) för mycket handlade om att jag vill träna men orkar inte/känns jobbigt att ta mig dit/ nu kom livet emellan och jag kom av mig.

Om din långsiktiga plan är att stoppa din viktuppgång så är du inte den första som hänger här p.g.a. det.

Nej, tack och lov krävs det ej bildbevis

Och jag stannar ju här för att jag tycker att jag blir mer hjälpt av denna tråd än den andra, men blir också påmind gång på gång att jag egentligen borde vara i den andra tråden, med en motivering som jag tolkar "med din lilla övervikt (dvs inte över 15 kg-gränsen) har du inte samma problem som oss som har större övervikt".

Jag tolkade t ex detta du skrev

Jag tänker också att vi som har mer övervikt har i det flesta fall ätit oss till det själva. Men den stora övervikten är för oss flesta också en korrelation med att den inte bara är kalorier in och ut som vi kämpar mot, för då hade vi troligen inte haft så stor övervikt.
Därav att det ofta dyker upp frågor om måendet, av vilka ätbeteenden man har och svårigheter i vardagen.
Mycket av detta kan säkert återfinnas i den andra tråden men på en annan nivå.

Som en sådan logik: "mindre antal kilo = mindre svårigheter att klara". Underförstått, det borde man kunna klara i den andra tråden där man inte behöver nysta i lika svåra bakomliggande orsaker som vi i den här tråden. Medan jag menar att man inte ska stirra sig blind på exakt antal kilo, utan snarare vilka orsaker och fungerande lösningar varje person har. För vissa är det enkelt, för andra är det svårt, och själv märker jag en enormt stor skillnad på hur kroppen fungerar i olika tider av livet.

Jag kommer ju att nå den stora övervikten inom en viss tid, om jag inte lyckas vända detta (och helst också gå ner, så skulle jag må bättre och kunna göra saker jag inte kan idag), så jag tycker det blir så konstigt att säga att någon som inte (ännu) har den stora vikten inte skulle ha samma typ av problem som den som väger mer, enbart med hänvisning till dagens vikt. Jag var gravt underviktig pga min ätproblematik som ung, så jag kanske bara påbörjade min uppgång senare i livet, men har egentligen kvar samma svårigheter men de bara har andra uttryck idag? Tillsammans med sjukdom, medicin, ålder, hormoner, osv som också kommit under åren, och som vi konstaterat komplicerar utmaningen att gå ner i vikt.

Det är inte så enkelt som att det är enklare att gå ner vi vikt eller att man inte har mycket komplicerade bakgrundsfaktorer, bara för att man har en på vågen lägre startvikt när man kommer in i tråden.

 

[Thaliaste]

Jag gillar skaldjur, räkor, varmrökt lax i sallad osv, det är lyxigt och nyttigt för mig. Men alla tycker olika där. Men jag kan leta fram recept, planera inköp och planera matlagning mer. Jag hittade en svamprisotto som var aldeles magisk vid ett sånt tillfälle till exempel!

Just träning/promenad är såklart inte det viktigaste, det är maten. Men när jag tränade som mest med 3-4 gånger i veckan plus minst 10k steg om dagen så bränner det en hel del kalorier. Vilket gjorde att jag kunde äta mer och ändå gå ner i vikt.

Sen har jag absolut inte använt semestern till att "snabb-banta", utan att komma igång med goda, långsiktiga vanor. Jag kanske bara gått ner 1 kg, men hittat nya maträtter jag gillar, fått rutiner på träningen osv.

Lax äter jag rätt ofta i vardagen, så det blir inte så mycket lyx för mig. Den rökta är däremot mumma och lyxigt, men den kan jag å andra sidan inte kosta på mig mer än någon gång ibland...skaldjur tycker jag är svårt att få till något gott med. Risotto är gott! Men jag har nog inte sett det som särskilt nyttigt? Gör du utan ost i då?

Men tack i alla fall för dina förslag, det som är bra med sådana här trådar är ju att även om det inte hjälper mig så mycket så kan det hjälpa någon annan som läser!

Min semester brukar gå mycket åt till att göra utflykter samt besöka släkt och vänner som är utspridda från norr till söder. Blir mycket utemat och äta hos eller tillsammans med andra, så för min del blir det svårare att få till planering och att hålla kaloribudget strikt då. Men att testa nya saker när man är hemma, är en bra grej! Det blir ju trots allt mer hemmatid och möjlighet att stå vid spisen då än i vardagen, även för mig.

 

[Thaliaste]

Personligen bryr jag mig inte om hur stor eller liten övervikt någon har men jag har för mig att den som skapade tråden en gång i tiden hade formuleringen "tråden för oss med stor övervikt" i trådstarten, därav att jag syftade till trådens tanke.

Sen vad som är stor övervikt är ju också upp till var och en .

Dock så är det skillnad på att ha nåt trivselkilo och på att ha 30kilos övervikt på flera plan. Min övervikt började redan i barndomen och jag vägde nästan tre-siffrigt i högstadiet. Att man äter sig upp till den vikten har ju en orsak eller många olika som är problematiska på ett annat sätt än att man aldrig varit överviktig utan mer ligger nåt kilo över sin egen idé om ens idealvikt.

Där vill jag inte heller förta att det är svårt att gå ner de sista kilona eller försöka pressa sig ner till ens önskevikt. För mig känns det inte realistiskt just nu att hamna ens på normalviktiga spannet utan jag har mer en önskan att komma ner till "bara" överviktig och framförallt lyckas hitta en balans för att bibehålla en lägre vikt istället för att gå upp.

Det jag inte förstår är varför man automatiskt tror att någon inte har problem med ätproblematik, hormoner, mediciner, störd ämnesomsättning, sjukdomar osv för att man ännu inte nått den magiska gränsen för att kunna klassa det som stor övervikt (som i denna tråd är satt till 15 kg). Jag tycker att det blir förminskande på samma sätt som när det tolkas att man säger att "det bara är att sluta äta chips" osv. Det är ju i grunden samma budskap, du som bara har 14 kg att gå ner har det enkelt du.

Självklart förstår jag (och troligtvis även andra) att det är en jätteutmaning att gå ner väldigt mycket i vikt, när man har olika bakomliggande faktorer som komplicerar, men jag förstår det av anledningen att jag också har erfarenheten att det "inte är så bara..." när man skulle behöva begränsa sig på ett sätt man inte klarar av att leva på. Man måste inte ha nått 30 kg övervikt för att ha den erfarenheten, och det behöver inte handla om trivselkilon eller "finputsning" för att det är färre kilon än så.

 

[Unafraid]

Lax äter jag rätt ofta i vardagen, så det blir inte så mycket lyx för mig. Den rökta är däremot mumma och lyxigt, men den kan jag å andra sidan inte kosta på mig mer än någon gång ibland...skaldjur tycker jag är svårt att få till något gott med. Risotto är gott! Men jag har nog inte sett det som särskilt nyttigt? Gör du utan ost i då?

Men tack i alla fall för dina förslag, det som är bra med sådana här trådar är ju att även om det inte hjälper mig så mycket så kan det hjälpa någon annan som läser!

Min semester brukar gå mycket åt till att göra utflykter samt besöka släkt och vänner som är utspridda från norr till söder. Blir mycket utemat och äta hos eller tillsammans med andra, så för min del blir det svårare att få till planering och att hålla kaloribudget strikt då. Men att testa nya saker när man är hemma, är en bra grej! Det blir ju trots allt mer hemmatid och möjlighet att stå vid spisen då än i vardagen, även för mig.

Just på semestern brukar jag lägga mer pengar på lyxigare mat, just för att det är semester. Brukar göra färskpasta med färska räkor till exempel. Såsen av lätt creme fraiche till exempel. När jag följer ett recept som kanske inte ses som "nyttigt" brukar jag modifiera lite, kanske ta mindre smör, byta grädde mot lätt creme fraiche, välja en ost med lägre fetthalt, ta lite mindre mängd osv. Sen är risotto absolut inte det nyttigaste man kan välja, men för mig siktar jag på en långsam viktnedgång och jag orkar inte plågas under tiden, jag vill skapa vanor jag kan behålla senare också. Jag tror jag fick mitt första risotto-recept från en coach jag hade. Han var grym, jag åt massor och gick ändå ner i vikt. Ta en omelett till exempel. Den går att göra extremt nyttig (stek med lite olja, blanda in grönsaker och kalkon, en mindre mängd ost med låg fetthalt), eller extremt onyttig (stek i stora mängder smör, blanda i vispgrädde, ost med hög fetthalt). Det är dom små justeringarna jag tänker blir hållbara långsiktigt.

Jag är väldigt mycket hemma på sommaren när jag har semester, det är därför det fungerar så bra för mig att planera. Det är så svårt när man reser!

 

[Tystnatt]

Det var länge sedan jag kikade in i tråden. Det har känts omöjligt att hålla mig till en kostplan och träningen har stannat av när jag har mycket att göra. Man vill ju inte bara klaga hela tiden

Denna veckan har varit bra när det gäller maten hittills. Jag struntar nästan i vad jag äter för mat - bara det inte är godis/snacks/snabbmat som jag äter i panik. "Tillåter" mig att äta sötad yoghurt, pasta med feta såser etc. Äter grönsaker till maten och frukt till kvällen.

Gått ner 7 kilo sedan sist och att byta vikt till tvåsiffrigt är inte jättelångt bort

 

[Bulldoozer]

Det jag inte förstår är varför man automatiskt tror att någon inte har problem med ätproblematik, hormoner, mediciner, störd ämnesomsättning, sjukdomar osv för att man ännu inte nått den magiska gränsen för att kunna klassa det som stor övervikt (som i denna tråd är satt till 15 kg). Jag tycker att det blir förminskande på samma sätt som när det tolkas att man säger att "det bara är att sluta äta chips" osv. Det är ju i grunden samma budskap, du som bara har 14 kg att gå ner har det enkelt du.

Självklart förstår jag (och troligtvis även andra) att det är en jätteutmaning att gå ner väldigt mycket i vikt, när man har olika bakomliggande faktorer som komplicerar, men jag förstår det av anledningen att jag också har erfarenheten att det "inte är så bara..." när man skulle behöva begränsa sig på ett sätt man inte klarar av att leva på. Man måste inte ha nått 30 kg övervikt för att ha den erfarenheten, och det behöver inte handla om trivselkilon eller "finputsning" för att det är färre kilon än så.

Jag tror ingenstans påstått "att det bara ".. Jag har inte heller satt gränsen eller startat utsprungstråden.

Jag säger bara att det oftast är en annan problematik som leder till att vissa personer går upp mycket i vikt eller inte ens kan hålla en vikt kanske utan bara fortsätter uppåt. Det är ju såklatt en kombination av problematik. En stor övervikt leder sen till ytterligare problematik i form av ökad ohälsa.

Det inte en tävling i vem som har svårast art gå ner i vikt(!!!) men med stor övervikt kommer andra problem än om man har mindre övervikt.
Till exempel att hitta kläder i en vanlig butik, till exempel att ofta vid varenda vårdbesök oavsett anledning få påtalat att man bör gå ner i vikt, att kanske inte få plats i en stol eller kunna sätta sig var som helst mm. Inte minst att risken för sjukdomar relaterade till vikt ökar ju större övervikt man har viilket innebär att det egentligen väldigt stort behov av att ta itu med sin vikt ju fler kilon man har än nån som egentligen vill gå ner 10 kilo men ändå ligger på en hälsosam vikt.
Jag antar att den som skapade tråden från början ville ha en tråd just för de som upplevde större övervikt ha likasinnade att diskutera med. Sen är det ett öppet forum så vem som helst kan ju posta .

 

[Bulldoozer]

Det hade nog inte varit helt fel att äta något litet innan gymmet för att inte krokna och så kvällsmat lite senare?

Beror på vad du upplever funkar för dig men det inte fel att testa. Har jag ätit en bra måltid ca två timmar innan så håller jag mig ganska bra på det men behöver nåt efter för att inte hinna bli vrålhungrig innan nästa måltid.

Äter jag närmare än två timmar innan så försöker jag äta ett litet mål med snabba kolhydrater som tas upp snabbt. Jag vill liksom inte ha massa mat i magen när jag tränar. Det kan vara en riskaka eller två eller en bit bröd. Annars är jag mån om att utesluta snabba kolhydrater men innan träning tas de upp snabbare och fyller då en funktion medans långsamma kolhydrater innan träning behöver kroppen bearbeta ett tag.

Annars kanske det är så att du behöver lägga till lite mer kolhydrater i måltiden innan träning för att orka? Själv har jag dragit ner på kolhydrater i kosten men äter dock mer kolhydrater måltiden innan träning för att ha energi och tar sen en proteinshake och frukt efter träning om det ett tag innan jag kan äta nästa måltid.

 

[Pilot]

Beror på vad du upplever funkar för dig men det inte fel att testa. Har jag ätit en bra måltid ca två timmar innan så håller jag mig ganska bra på det men behöver nåt efter för att inte hinna bli vrålhungrig innan nästa måltid.

Äter jag närmare än två timmar innan så försöker jag äta ett litet mål med snabba kolhydrater som tas upp snabbt. Jag vill liksom inte ha massa mat i magen när jag tränar. Det kan vara en riskaka eller två eller en bit bröd. Annars är jag mån om att utesluta snabba kolhydrater men innan träning tas de upp snabbare och fyller då en funktion medans långsamma kolhydrater innan träning behöver kroppen bearbeta ett tag.

Annars kanske det är så att du behöver lägga till lite mer kolhydrater i måltiden innan träning för att orka? Själv har jag dragit ner på kolhydrater i kosten men äter dock mer kolhydrater måltiden innan träning för att ha energi och tar sen en proteinshake och frukt efter träning om det ett tag innan jag kan äta nästa måltid.

Tack för input, ska fundera! Oftast så vill (ska) jag inte äta för tätt inpå träningen, men då behöver jag planera mitt intag något. Äter jag ok så står jag mig oftast ganska bra tills jag är hemma efter träningen.
Men eftersom jag drar ner på portionerna så kan det vara så att jag behöver något litet ändå.