Tvärdött på bostadsmarknaden? - utbruten från Den perfekta lägenheten

[Unafraid]

Jag förstår inte riktigt varför du har citerat mig? Vad är det du tycker att jag ska kompromissa med?

Nu har du missförstått ordentligt. Han har i alla år pendlat långt till jobbet. Och har inte klagat på det. Det fungerade okej när han fick jobba hemifrån 2 dagar/vecka. Men det är inte hållbart i längden. HAN har inte sagt något. Jag har tittat på min man och insett att det här fungerar inte. Han kommer hem, äter och går o lägger sig. Det är det enda han hinner med. Varje dag.

Jag skulle aldrig kräva att han anpassar sig efter mig. Precis som han aldrig skulle kräva att jag skulle anpassa mig efter honom. Han kan inte studera mer, precis som att jag inte kan studera mer. Så att byta yrke blir knepigt.

Blir jag bitter så får vi lösa det då.

Det har absolut varit mycket lättare för mina föräldrars generation. Och numera är det också knepigt att köpa för att få ihop mer pengar eftersom marknaden är väldigt oförutsägbar. Med sänkt barnafödande kommer det sjunka ännu mer över tid. Så fastigheter är inte så säkra pengar längre.

Någonting? Jag komtonissade med viss renovering (det finns fler småsaker jag måste fixa i år, mer nästa år. Måste byta en del av taket i år samt minst två fönster och en dörr invändigt till toaletten som inte går att stänga ) och dels geografisk placering. Det är både fel plats och egentligen aldeles för långt. Men hade jag fått allt jag velat hade jag nog behövt betala två miljoner till. Då hade jag aldrig haft råd och därmed blivit utan boende. Det hade inneburit att bo kvar på en plats som var otänkbart och själsdödande. Därmed kompromiss, som i slutändan ändå nog blir bra, dock långt ifrån perfekt.

 

[SiZo]

Någonting? Jag komtonissade med viss renovering (det finns fler småsaker jag måste fixa i år, mer nästa år. Måste byta en del av taket i år samt minst två fönster och en dörr invändigt till toaletten som inte går att stänga ) och dels geografisk placering. Det är både fel plats och egentligen aldeles för långt. Men hade jag fått allt jag velat hade jag nog behövt betala två miljoner till. Då hade jag aldrig haft råd och därmed blivit utan boende. Det hade inneburit att bo kvar på en plats som var otänkbart och själsdödande. Därmed kompromiss, som i slutändan ändå nog blir bra, dock långt ifrån perfekt.

Vad tycker du att jag ska kompromissa med som jag inte redan kompromissar med? Nånting är liksom inte ett svar här känner jag.

Och igen då, ska jag kompromissa med ressträckan för min man så kan jag lika gärna köpa skitbilligt i Flen.

 

[Mia_R]

Alla jag känner gjorde typ det. I de städer de bodde givetvis, alla vill inte bo i Stockholm. 45 min resväg till jobbet ses som LÅNGT där jag kommer ifrån.

Ändå finns det hyreshus på varenda ort, ensamstående med barn, personer med funktionshinder, arbetslösa och fattigpensionärer som aldrig äget ett eget boende i hela sitt liv.

 

[SiZo]

Ändå finns det hyreshus på varenda ort, ensamstående med barn, personer med funktionshinder, arbetslösa och fattigpensionärer som aldrig äget ett eget boende i hela sitt liv.

Ja alla vill inte ha hus. Det är väl inget konstigt med det? Bara för att jag vill ha hus så betyder det ju inte att alla vill det

 

[Unafraid]

Vad tycker du att jag ska kompromissa med som jag inte redan kompromissar med? Nånting är liksom inte ett svar här känner jag.

Och igen då, ska jag kompromissa med ressträckan för min man så kan jag lika gärna köpa skitbilligt i Flen.

Jag kommer inte ihåg alla krav utantill. Mindre trädgård, annan planlösning? Eller punga upp 6 millar. Hoppas att du får ett arv nästa vecka? Jag fattar att det är trist att inte få det man vill, jag försöker inte alls vara negativ. Men man måste vara realistisk med sina önskemål.

Alternativt, åk runt i områden ni vill bo om och lämna lappar i brevlådan. Plötsligt händer det?

Mitt förra boende var ett DRÖMboende. Kommer aldrig bo i något liknande igen. Det boendet kom aldrig i närheten av en mäklare. Det händer liksom. Det kommer nog aldrig hända mig igen, hur stor är chansen? Fortfarande inte noll..

Annars, byt jobb för sambon? Hitta ett med hemarbete 3-4 dagar i veckan. Då kanske längre tid att pendla fungerar.

Livet är liksom inte enkelt, ibland får man en räkmacka, då får man njuta. Men i övrigt är det väldigt ofta uppförsbacke.

 

[Thaliaste]

Alla jag känner gjorde typ det. I de städer de bodde givetvis, alla vill inte bo i Stockholm. 45 min resväg till jobbet ses som LÅNGT där jag kommer ifrån.

Är det inte det som är grejen? Att nu har din man jobb i Stockholm och det vill ni inte kompromissa med. Då är det resväg eller boendet som är kvar.

Jag har också bott på andra ställen, där är möjligheterna helt annorlunda. Men alla jobb finns inte utanför storstäder, och så är det ju för alla och en stor anledning till att väldigt många har svårt med prioriteringar och kompromisser mellan jobb, boende och resväg där.

 

[Niyama]

Jag köpte min stuga på kommande och var på visning på en till, samt visade intresse på 1-2 till på kommande. Så det går säkert fint!

Det viktigaste med ett boende är läget tänker jag. Och grunden. Min stuga (som jag ska bo permanent i varannan vecka) är en hel del kompromisser. Jag kommer nog tyvärr behöva tilläggsisolera. Google säger runt en kvarts miljon. Men jag tänker försöka ignorera det en vinter. Det är lite längre ifrån jobbet än jag tänkt. Det är på "fel" sida stan.

Men alltså, läget. Det har jag redan börjat älska efter tre veckor och jag känner att det är värt det!

Visa bifogad fil 184320

Har inte du ett hus precis vid vatten också? Eller blandar jag ihop dig med nån?

 

[SiZo]

Jag kommer inte ihåg alla krav utantill. Mindre trädgård, annan planlösning? Eller punga upp 6 millar. Hoppas att du får ett arv nästa vecka? Jag fattar att det är trist att inte få det man vill, jag försöker inte alls vara negativ. Men man måste vara realistisk med sina önskemål.

Alternativt, åk runt i områden ni vill bo om och lämna lappar i brevlådan. Plötsligt händer det?

Mitt förra boende var ett DRÖMboende. Kommer aldrig bo i något liknande igen. Det boendet kom aldrig i närheten av en mäklare. Det händer liksom. Det kommer nog aldrig hända mig igen, hur stor är chansen? Fortfarande inte noll..

Annars, byt jobb för sambon? Hitta ett med hemarbete 3-4 dagar i veckan. Då kanske längre tid att pendla fungerar.

Livet är liksom inte enkelt, ibland får man en räkmacka, då får man njuta. Men i övrigt är det väldigt ofta uppförsbacke.

Att livet inte är enkelt vet jag. Jag fyller snart 40 och har hittills inte haft en enda tillsvidare heltidsanställning liksom. Här existerar ingen räkmacka.

Annan planlösning? Vad menar du? Jag har inte ställt några krav på planlösningen.

Jag ÄR realistisk. Jag vet att jag kommer behöva ta ett boende som jag kommer hata. Hur mycket mer realistisk kan man bli?
Att punga ut 6 miljoner för ett hus kommer jag aldrig göra. Jag kommer aldrig ha den ekonomin.

Är det inte det som är grejen? Att nu har din man jobb i Stockholm och det vill ni inte kompromissa med. Då är det resväg eller boendet som är kvar.

Jag har också bott på andra ställen, där är möjligheterna helt annorlunda. Men alla jobb finns inte utanför storstäder, och så är det ju för alla och en stor anledning till att väldigt många har svårt med prioriteringar och kompromisser mellan jobb, boende och resväg där.

Nej det känns bra dumt att han ska säga upp sig när jag inte kan få ett jobb.
Hans jobb finns inte i storstäder. Det finns i Stockholm och Malmö. That's it.

 

[Niyama]

Ja alla vill inte ha hus. Det är väl inget konstigt med det? Bara för att jag vill ha hus så betyder det ju inte att alla vill det

Alla som vill kan inte ha hus. Min största dröm var ett litet hus väldigt avskilt, utan ljud- och ljusföroreningar. Men så kommer det antagligen aldrig bli. Jag tror man gör sig själv en tjänst om man lär sig acceptera läget, kanske t.o.m gilla läget.

 

[SiZo]

Alla som vill kan inte ha hus. Min största dröm var ett litet hus väldigt avskilt, utan ljud- och ljusföroreningar. Men så kommer det antagligen aldrig bli. Jag tror man gör sig själv en tjänst om man lär sig acceptera läget, kanske t.o.m gilla läget.

Som sagt, jag har redan accepterat det. Det är så det kommer få bli.

Men, den diskussionen du citerar handlade om mina föräldrars generation. Jag antar att du är yngre än så? De kunde köpa hus när morsan studerade och hennes man hade ett rätt dåligt betalt jobb.

 

[Niyama]

Mitt förra boende var ett DRÖMboende. Kommer aldrig bo i något liknande igen. Det boendet kom aldrig i närheten av en mäklare. Det händer liksom. Det kommer nog aldrig hända mig igen, hur stor är chansen? Fortfarande inte noll..

Läste vidare, förra boendet kanske är det jag tänkte på?

 

[Unafraid]

Har inte du ett hus precis vid vatten också? Eller blandar jag ihop dig med nån?

Jag har separerat, bodde absolut i mitt drömhus bredvid älven tidigare, hyfsat centralt. Det kommer jag aldrig ha möjlighet att göra igen, så nu har jag istället köpt en stuga, långt ifrån centrum. Skillnaden har gått från cykel till jobbet att jag har ungefär lika långt att cykla till närmaste buss för att få mig till jobbet

Att livet inte är enkelt vet jag. Jag fyller snart 40 och har hittills inte haft en enda tillsvidare heltidsanställning liksom. Här existerar ingen räkmacka.

Annan planlösning? Vad menar du? Jag har inte ställt några krav på planlösningen.

Jag ÄR realistisk. Jag vet att jag kommer behöva ta ett boende som jag kommer hata. Hur mycket mer realistisk kan man bli?
Att punga ut 6 miljoner för ett hus kommer jag aldrig göra. Jag kommer aldrig ha den ekonomin.

Nej det känns bra dumt att han ska säga upp sig när jag inte kan få ett jobb.
Hans jobb finns inte i storstäder. Det finns i Stockholm och Malmö. That's it.

Jag tog planlösning som ett exempel, då jag inte kom ihåg alla dina krav. Jag sa inte att han skulle säga upp sig, däremot kanske vara öppen för att söka annat? Jag vet inte vad han jobbar med. Är det en exklusiv butik så förstår jag att det är svårt att jobba hemifrån, men fabriker finns på massor av platser i landet och många akademiska jobb har alternativet att jobba hemifrån någon dag i veckan.

Ni måste börja med er budget för en bostad. Vad får den kosta? Sen ställa in det på hemnet/booli, se vad utbudet är, vad ni gillar och vad ni kan tänka er leva med.

Jag säger absolut inte att ni ska köpa något ni kommer hata, det kommer aldrig bli bra. Men ni måste ändå rätta er efter er budget och välja i den kategorin. Hade man haft 20 millar att shoppa för hade man absolut kunnat välja "exakt" vad man vill. Men vanliga Svensson kan inte det. Jag har svårt att tro att de flesta som köper fastigheter nu får det dom egentligen vill.

 

[Thaliaste]

Som sagt, jag har redan accepterat det. Det är så det kommer få bli.

Men, den diskussionen du citerar handlade om mina föräldrars generation. Jag antar att du är yngre än så? De kunde köpa hus när morsan studerade och hennes man hade ett rätt dåligt betalt jobb.

I närheten av Stockholm?

Kanske har det helt enkelt uppfattats värre än du menade. Åtminstone jag tolkar inte att du kommer att mentalt kräkas av ditt boende, med att du accepterat situationen. Men det kan ju förstås handla om olika sätt att uttrycka sig.

 

[Tantan]

Vad tycker du att jag ska kompromissa med som jag inte redan kompromissar med? Nånting är liksom inte ett svar här känner jag.

Och igen då, ska jag kompromissa med ressträckan för min man så kan jag lika gärna köpa skitbilligt i Flen.

Jag fattar. Jag har ägt en brf på södermalm, jag gav för massa år sedan tre miljoner för den. Jag har en gammal bekant som på 60-talet köpte en villa i gamla enskede för 75 000kr. Det var mer möjligt för folk förr att köpa hus än idag, och vissa jobb finns bara på vissa platser. Har man jobb i kultursektorn vill man inte kasta sig ut i arbetslöshet heller.

 

[Niyama]

Som sagt, jag har redan accepterat det. Det är så det kommer få bli.

Men, den diskussionen du citerar handlade om mina föräldrars generation. Jag antar att du är yngre än så? De kunde köpa hus när morsan studerade och hennes man hade ett rätt dåligt betalt jobb.

Lät som vi är i samma ålder. Jag hade definitivt klasskamrater som bodde i hyresrätter för att föräldrarna inte hade råd att köpa. Ibland dessutom väldigt små hyresrätter i förhållande till familjens storlek. Det var jättevanligt! Många av dessa föräldrar har fortfarande aldrig ägt ett boende och är nu i 60-70-års åldern.

 

[kolblakkur]

Alternativet är att min man ska vara arbetslös. Så då blir det liksom inte så mycket att välja på. Han jobbar på söder. Hans jobb finns i princip inte i andra städer alls.

Givetvis väljer jag mot eget liv. Men än är jag inte redo att skilja mig för att min man har jobb i Stockholm.

Övernattningslägenhet i Stockholm + hus någon annanstans? (där det är billigare)

 

[kolblakkur]

Såg att hans jobb finns i Malmö också (kanske även Köpenhamn?). Finns ju massor med billiga hus här nere, t.o.m. gårdar för vettiga priser

 

[Niyama]

Jag har separerat, bodde absolut i mitt drömhus bredvid älven tidigare, hyfsat centralt. Det kommer jag aldrig ha möjlighet att göra igen, så nu har jag istället köpt en stuga, långt ifrån centrum. Skillnaden har gått från cykel till jobbet att jag har ungefär lika långt att cykla till närmaste buss för att få mig till jobbet

Ja! Det är nog det jag hade en bild av, tror du visat bild (eller så har jag skapat mig en bild av det du berättat ).

 

[Thaliaste]

Övernattningslägenhet i Stockholm + hus någon annanstans? (där det är billigare)

Inte så dum idé faktiskt! Det borde kunna gå att få ihop lite lättare.

 

[SiZo]

Jag har separerat, bodde absolut i mitt drömhus bredvid älven tidigare, hyfsat centralt. Det kommer jag aldrig ha möjlighet att göra igen, så nu har jag istället köpt en stuga, långt ifrån centrum. Skillnaden har gått från cykel till jobbet att jag har ungefär lika långt att cykla till närmaste buss för att få mig till jobbet

Jag tog planlösning som ett exempel, då jag inte kom ihåg alla dina krav. Jag sa inte att han skulle säga upp sig, däremot kanske vara öppen för att söka annat? Jag vet inte vad han jobbar med. Är det en exklusiv butik så förstår jag att det är svårt att jobba hemifrån, men fabriker finns på massor av platser i landet och många akademiska jobb har alternativet att jobba hemifrån någon dag i veckan.

Ni måste börja med er budget för en bostad. Vad får den kosta? Sen ställa in det på hemnet/booli, se vad utbudet är, vad ni gillar och vad ni kan tänka er leva med.

Jag säger absolut inte att ni ska köpa något ni kommer hata, det kommer aldrig bli bra. Men ni måste ändå rätta er efter er budget och välja i den kategorin. Hade man haft 20 millar att shoppa för hade man absolut kunnat välja "exakt" vad man vill. Men vanliga Svensson kan inte det. Jag har svårt att tro att de flesta som köper fastigheter nu får det dom egentligen vill.

Han är concept artist.
Han kan jobba hemifrån - men han får inte pga "ny" policy.

Hans jobb är inte riktigt översättningsbart till något annat. Han skulle möjligen kunna jobba som bildlärare antar jag? Men i övrigt så är det knepigt.
Att söka annat är väldigt svårt. Han jobbar på ett topphemligt projekt och har därför ingen portfolio. Han jobbar givetvis ihop en, men sånt tar rätt långt tid om man ska göra det på fritiden, för det blir bara på helger när restiden är som den är. Och någon gång måste man vila också. Ekvationen går liksom inte ihop alls här.

Och tyvärr så verkar det som att det här med att få jobba hemifrån är något som är på väg bort från alla spelstudios. Så det är inte ens säkert att det hjälper att byta jobb.

Och dessutom så går spelbranschen dåligt just nu, så det är liksom fel läge att ge sig ut o prova vingarna...

Mina krav var över 1000 kvm tomt (ni fattar väl att det är en ca siffra?), inom ca 45 min pendling enkel väg till söder (behöver inte finnas asnära, bil/cykel/moppe till tåg/tunnebana/buss är okej), och 4 rum o kök eller större. Inga AKUT renoveringar. Vill alltså ha helt tak, hel grund, fungerande kök och badum. Extra plus om det finns två badum, framförallt om de behöver renoveras (då kan man ta ett i taget), men det är inget måste.

Summan är omöjlig att säga just nu eftersom jag är arbetslös. Det lär jag vara ett bra tag till.