Utbruten tråd: wffs - testa?

[Amanda_F]

Var finns listan på testade hingstar?

Den här listan länkar SWB till: Länk till lista

 

[athena]

Det har oftast gått bra hittills innan man visste om att genen fanns. Man kan ju inte göra det gjorda ogjort. Bara hålla tummarna och testa inför nästa betäckning.

Jag menar att jag inte är särskilt orolig. Det finns tusen andra, vanligare orsaker till kastning.

 

[MiniLi]

Det är ju inte Flyinge som inte vill testa. Tyckte det var tydligt i artikeln att deras händer är bakbundna eftersom hingsägaren inte vill testa.

https://www.tidningenridsport.se/schockemohles-hingstar-inte-wffs-testade/

 

[Myrten]

Jag menar att jag inte är särskilt orolig. Det finns tusen andra, vanligare orsaker till kastning.

Fast ifrån mitt utanförperspektiv är problemet i detta fall att ett fåtal av dräktigheterna där fostret fått den defekta genen i dubbel upplaga går vidare och resulterar i fullgångna föl. Som föds svaga, men vid liv och kan drabbas av svåra plågor innan de måste avlivas.

Att förhindra varje sådan födsel tycker jag är det som motiverar bred testning. Inte att minska antalet kastningar eller att spåra anlagsbärare för att ta dem ur avel (vilket jag inte tycker ska göras).

 

[Myrten]

Redan för flera veckor sedan, när S. Rafael och någon till (minns ej vem...) började jag fundera på varifrån anlaget kom på de + att de ju inte verkar vilja testa BH D. Schufro...
Nu ska jag verkligen inte leka hobbyveterinär och måla f-n på väggen, men för egen del är jag relativt säker på att Donnerhall är bärare................ Hoppas jag har fel.

Men egentligen spelar det ju ingen större roll vilka matadorer som eventuellt är bärare nu i gentesternas tid. Annat än för att indikera hur spridd en gen är i populationen. Och det vet man ju efter ett tag när mycket är testat.

Förr, före testernas tid, var man ju tvungen att försöka följa anlagen i linjerna för att bedöma risker i parningar. Det var väl så man gjorde när det var problem med slinger bland russ på 50-talet. Men nu kan du testa varje individ och försäkra dig om att inte dubbla anlaget. Om härstamningen så är e. Obskyr cirkushäst med okänd härstamning u. Bonden Perssons märr från stam hen haft sen Hedenhös eller en av de ledande i Europa.

 

[Dressyrtjejen_97]

Men egentligen spelar det ju ingen större roll vilka matadorer som eventuellt är bärare nu i gentesternas tid. Annat än för att indikera hur spridd en gen är i populationen. Och det vet man ju efter ett tag när mycket är testat.

Förr, före testernas tid, var man ju tvungen att försöka följa anlagen i linjerna för att bedöma risker i parningar. Det var väl så man gjorde när det var problem med slinger bland russ på 50-talet. Men nu kan du testa varje individ och försäkra dig om att inte dubbla anlaget. Om härstamningen så är e. Obskyr cirkushäst med okänd härstamning u. Bonden Perssons märr från stam hen haft sen Hedenhös eller en av de ledande i Europa.

Du har absolut poänger i det du säger, och jag håller med dig i det mesta.
Däremot just det här "spelar ingen roll om någon stor matador bär anlaget" vill jag problematisera lite.
Ponera att Donnerhall är bärare. Han har jag-vet-inte-hur många godkända söner och därtill hur många ston efter sig i avel. Många dressyrhästar från Tyskland har inte honom bara en gång, utan ofta två, tre, kanske t.om. fyra gånger i stammen. Det betyder att hans gener är otroligt spridda. Ja, ok, men det krävs ju anlag från två håll. Ja. Hade det bara varit han/hans ättlingar som burit på anlaget hade det ju såklart inte varit något problem, men sådan tur har man ju inte. Det har ju visat sig att även flera hästar som inte har D i stammen bär på anlaget. Eftersom att hans gener då är såpass spridda, och han inte är den enda som (kanske) bär på anlaget, blir det ju åtminstone i viss mån ett problem. Åtminstone på dressyrsidan.

 

[athena]

Fast ifrån mitt utanförperspektiv är problemet i detta fall att ett fåtal av dräktigheterna där fostret fått den defekta genen i dubbel upplaga går vidare och resulterar i fullgångna föl. Som föds svaga, men vid liv och kan drabbas av svåra plågor innan de måste avlivas.

Att förhindra varje sådan födsel tycker jag är det som motiverar bred testning. Inte att minska antalet kastningar eller att spåra anlagsbärare för att ta dem ur avel (vilket jag inte tycker ska göras).

Ja fast de är ju EXTREMT få.

 

[Lingon]

Du har absolut poänger i det du säger, och jag håller med dig i det mesta.
Däremot just det här "spelar ingen roll om någon stor matador bär anlaget" vill jag problematisera lite.
Ponera att Donnerhall är bärare. Han har jag-vet-inte-hur många godkända söner och därtill hur många ston efter sig i avel. Många dressyrhästar från Tyskland har inte honom bara en gång, utan ofta två, tre, kanske t.om. fyra gånger i stammen. Det betyder att hans gener är otroligt spridda. Ja, ok, men det krävs ju anlag från två håll. Ja. Hade det bara varit han/hans ättlingar som burit på anlaget hade det ju såklart inte varit något problem, men sådan tur har man ju inte. Det har ju visat sig att även flera hästar som inte har D i stammen bär på anlaget. Eftersom att hans gener då är såpass spridda, och han inte är den enda som (kanske) bär på anlaget, blir det ju åtminstone i viss mån ett problem. Åtminstone på dressyrsidan.

Ja, men testar man och hästen är fri spelar det ju ingen roll hur många gången den har Donnerhall i stamtavlan. Det finns ju inget annat man kan göra i dagsläget. Annat än att se till att det finns så många individer (av bra kvalitet såklart) som möjligt i avel för att förhindra att en enda individs ännu oupptäckta dåliga gener förs vidare till alltför stor del av populationen, d.v.s. säkerställa en stor genetisk mångfald inom populationen. Vem vet vilka ännu oupptäckta mutationer som finns eller kommer dyka upp i framtiden.

 

[Myrten]

@athena - jag har inte tillräcklig koll för att veta hur pass få de är, men jag tror att det finns ett mörkertal. Läste i Ridsport igår om en uppfödare som fått ett föl i år och nu i efterhand insett att hon förmodligen drabbats tidigare. Men, oavsett: ponera att de är extremt få, men de få individerna lider, det tror jag alla är överens om. Är det ok att utsätta några individer, om än extremt få, för lidande när vi nu har medel som gör att det helt går att undvika? Av vilken anledning? Jag tycker inte det är ok.

@Dressyrtjejen_97 - Jag fattar inte vad du menar över huvud taget. Är hästen fri så är den oavsett hur många gånger den har eventuella anlagsbärare i stamtavlan. Om (!) en matador skulle visa sig vara bärare innebär det naturligtvis att anlaget kan vara mer spritt i populationen, men eftersom det går att testa varje individ som ska gå i avel så går det ändå att avla så att inga sjuka föl föds.

 

[athena]

@athena - jag har inte tillräcklig koll för att veta hur pass få de är, men jag tror att det finns ett mörkertal. Läste i Ridsport igår om en uppfödare som fått ett föl i år och nu i efterhand insett att hon förmodligen drabbats tidigare. Men, oavsett: ponera att de är extremt få, men de få individerna lider, det tror jag alla är överens om. Är det ok att utsätta några individer, om än extremt få, för lidande när vi nu har medel som gör att det helt går att undvika? Av vilken anledning? Jag tycker inte det är ok.

@Dressyrtjejen_97 - Jag fattar inte vad du menar över huvud taget. Är hästen fri så är den oavsett hur många gånger den har eventuella anlagsbärare i stamtavlan. Om (!) en matador skulle visa sig vara bärare innebär det naturligtvis att anlaget kan vara mer spritt i populationen, men eftersom det går att testa varje individ som ska gå i avel så går det ändå att avla så att inga sjuka föl föds.

Absolut. Jag menar bara att man inte behöver bli hyper om man seminerat med en otestad hingst.

 

[Myrten]

Absolut. Jag menar bara att man inte behöver bli hyper om man seminerat med en otestad hingst.

Det tycker jag inte heller man ska bli.

Som jag fattar det blev uppfödare och hingstägare lite tagna på sängen genom att detta blev aktuellt när säsongen redan var igång. Så nu är nog det bästa att behålla lugnet och i den mån man gör nya val under pågående säsong anpassa dessa till situationen.

Däremot hoppas jag att det nästa säsong inte förekommer parningar där man inte säkerställt att avkomman inte kan bli affekterad. Att se till att individer som utsätts för lidande inte föds måste väl vara första åtgärden. Samtidigt måste kartläggning av anlaget i bemärkelsen hur pass utbrett det är inom respektive avelsförbund eller population göras. Baserat på detta kan planer skapas för att eliminera det med bibehållen genetisk mångfald. Om det bedöms som nödvändigt (tillägg: om det bedöms som nödvändigt
att avla bort anlaget menar jag). Det kommer i så fall att ta ett antal generationer.

 

[Shaggy]

Absolut. Jag menar bara att man inte behöver bli hyper om man seminerat med en otestad hingst.

Det tycker inte jag heller men jag tycker det är oansvarigt att nu när man vet fortsätta att semiera med otestad hingst om man inte vet att stoet är fritt. Det finns inget som försvarar den typen av avel. Risken att man, om bägge är bärare, antingen förlorar pengarna man satsat genom kastning eller att man får ett drabbat föl som lider är trots allt 25%. Den risken är för mig inte försvarbar. När man har möjlighet att undvika lidande för djuren så ska man göra det.

 

[athena]

Det tycker inte jag heller men jag tycker det är oansvarigt att nu när man vet fortsätta att semiera med otestad hingst om man inte vet att stoet är fritt. Det finns inget som försvarar den typen av avel. Risken att man, om bägge är bärare, antingen förlorar pengarna man satsat genom kastning eller att man får ett drabbat föl som lider är trots allt 25%. Den risken är för mig inte försvarbar. När man har möjlighet att undvika lidande för djuren så ska man göra det.

Om du byter "otestad" mot "bärare" kan jag hålla med dig.

 

[Shaggy]

Om du byter "otestad" mot "bärare" kan jag hålla med dig.

Nek jag skrev otestad eftersom jag menade det. För mig är en otestad häst = bärare i de här sammanhangen.

 

[athena]

Nek jag skrev otestad eftersom jag menade det. För mig är en otestad häst = bärare i de här sammanhangen.

Jag förstod vad du menade men jag håller inte med. Inte svårare än så .

 

[Shaggy]

Jag förstod vad du menade men jag håller inte med. Inte svårare än så .

Min kategoriska åsikt kommer sig av en sak som hände medan man utvecklade metoden för att testa CA. En person betäcker sitt sto med en hingst. Samma år föddes ett drabbat föl här i Sverige. Jag kan säga att filmerna på den ungen inte var roliga att se (ingen skugga över ägaren som tog sitt ansvar). I den vevan testade massor av folk sina araber och den hingst som jag nämnde ovan visade sig vara bärare. Sorgligt nog var även stoet bärare. Nästa vår föddes en liten fin fölunge som tyvärr visade sig vara drabbad (som tur var mycket lindrigt, men drabbad). Är det värt den risken när det finns så otroligt många hingstar och nu dessutom massor av testade hingstar?

 

[Lingon]

Nek jag skrev otestad eftersom jag menade det. För mig är en otestad häst = bärare i de här sammanhangen.

Jag håller med dig. Att i dagsläget, med den kunskap vi har nu, välja en otestad hingst till sitt otestade sto är oansvarigt. Om man däremot vet att stoet inte är bärare så tycker jag att det är ok att betäcka med en otestad hingst. Men inte när båda föräldrarna är otestade. Definitivt inte! NU när vi har kunskap om detta så tycker jag man ska använda kunskapen så att inget föl behöver födas med det lidande WFFS innebär.

 

[MiniLi]

Jag håller med dig. Att i dagsläget, med den kunskap vi har nu, välja en otestad hingst till sitt otestade sto är oansvarigt. Om man däremot vet att stoet inte är bärare så tycker jag att det är ok att betäcka med en otestad hingst. Men inte när båda föräldrarna är otestade. Definitivt inte! NU när vi har kunskap om detta så tycker jag man ska använda kunskapen så att inget föl behöver födas med det lidande WFFS innebär.

Fast NU är ju mitt i säsongen. Det kan vara svårt mitt i säsongen att hinna testa och få svar. Det känns inte rimligt att hetsa upp sig så hårt mitt i säsong lm man inte hinner testa/få svar. Nästa år däremot är ju en annan fråga.

 

[athena]

Min kategoriska åsikt kommer sig av en sak som hände medan man utvecklade metoden för att testa CA. En person betäcker sitt sto med en hingst. Samma år föddes ett drabbat föl här i Sverige. Jag kan säga att filmerna på den ungen inte var roliga att se (ingen skugga över ägaren som tog sitt ansvar). I den vevan testade massor av folk sina araber och den hingst som jag nämnde ovan visade sig vara bärare. Sorgligt nog var även stoet bärare. Nästa vår föddes en liten fin fölunge som tyvärr visade sig vara drabbad (som tur var mycket lindrigt, men drabbad). Är det värt den risken när det finns så otroligt många hingstar och nu dessutom massor av testade hingstar?

Efter närmare hundra födda föl har jag varit med om det mesta. Jag ser risken med WFFS som extremt lite jämfört med så mycket annat.

Sannolikhetsberäkning (från fb-grupp):

"En liten genetik/statistiköversikt:
Det verkar som att bärarfrekvensen ligger under 10% men jag räknar för enkelhetens skull med 10%. Vid helt slumpmässig parning i populationen blir då antalet parningar mellan bärare 1% (10% x 10%). Av dessa får 25% anlag i dubbel uppsättning. Nu är vi nere på 0,25% av parningar.

Vad ligger normal levande föl% på? 70%? Gångra med det, dra bort de som pga defekten resorberas eller kastas, dra bort en o annan som ingen kopplat vad det var för fel på när den föddes. Sedan blir det rätt få kvar. Tack o lov, får man väl säga."

 

[Lingon]

Fast NU är ju mitt i säsongen. Det kan vara svårt mitt i säsongen att hinna testa och få svar. Det känns inte rimligt att hetsa upp sig så hårt mitt i säsong lm man inte hinner testa/få svar. Nästa år däremot är ju en annan fråga.

Jag håller inte med. Om man inte hinner testa sitt sto så tycker jag att man ska välja en hingst som är konstaterad icke-bärare. Vilka val man gjorde innan kunskapen fanns spelar ju ingen roll i dagsläget. Men nu vet vi ju.