Lek & tjatter Vad är rimligt? Preferenser ang. mat

#81
Min sambo är kock på förskola och det är precis så han tänker. Det ska vara nyttigt, gott och barnen ska få upptäcka ny och spännande mat. På sin budget på strax över 9 kr/barn/dag lagar han mat från grunden som är ekologisk och närproducerad. Vegetarisk mat två dagar i veckan, fisk en dag i veckan. Dessutom specialkost till allergiker/religiösa samt vegetariska/veganska alternativ till de barn som äter det. Samt att han bakar allt bröd själv. Mina ungar har inte haft det så på sina förskolor när de var i den åldern.
Jag jobbade som dagiskokerska ett tag när jag var mycket yngre. Jag körde också ungefär sådär. Med ungefär samma sorts pedagogiska tankegångar. Och den minimala budgeten räckte förträffligt. Och då hände det ändå att jag tex läta alla ungarna grilla korv av annat än gris, för att slippa hålla isär de muslimska barnens korvar från resten. Jag menar, det blev dyrare, men funkade ändå inom budgeten.
 
#82
Ok, varför just vegetariskt? Om vi ponerar att du arbetar på en kommunal arbetsplats med säg 100 medarbetare och arbetsplatsen har egen lunchrestaurang. En person är vegetarian och en person äter enbart chokladbollar. Vad är rimligt att lunchrestaurangen "måste" erbjuda? Om det har betydelse om vad som är nyttigt så kanske vi kan ponera att personen som enbart äter chokladbollar är ett träningsfreak och vegetarianen är en överviktig soffpotatis.
Delicatobollen är vegansk :angel:
 
#84
Nej, jag vänder inte. Men tycke, smak och vana hamnar inte i etikens kategori.
Jo , du vände från att religion och etik är legitima skäl till skillnad från tycke och smak, till att religion och etik i alla fall inte är mindre legitima än tycke och smak.

Det förstnämnda är jag starkt emot, det andra håller jag helt med om.

För mig ingår religion och etik i tycke/åsikt/värdering.
 
#85
Jag tror fortfarande att det är en sanning med modifikation och att det handlar mer om vilka rätter som erbjuds, oavsett om de är vegetariska/veganska eller innehåller animalier. Vissa dagar äter nästan ingen (i vart fall alldeles för få) i matsalen då vissa fiskrätter serveras. Man försöker luras lite genom att göra "tacofisk" eller "pizzafisk" men det verkar snarare göra saken ännu värre. Samtidigt som "alla" älskar de vegetariska schnitzlarna, oavsett om man är vegan eller blandkostare. Jag tror skolmaten behöver planeras lite bättre, så den både är aptitlig och lockande, samt näringsriktig. Så springer eleverna inte ner till Coop och köper Nocco och chips istället.....
Jag tror inte heller att det är en absolut omodifierbar sanning.

Däremot är det solklart på det viset, de flesta dagar, på mina barns skolor. På föräldramötet tog matansvarig upp det speciellt och uppmanade oss föräldrar att övertyga barnen om att äta ordentligt på de vegetariska dagarna. Och skämtade allvarligt om vilka besparingar det annars var, dels för att inköpen var billigare och dels för att det går åt så lite mat.

Nu tycker jag att det i allmänhet är halvtrist mat som serveras vegetariskt i skolorna här, bleka fattiga kopior av rätter som normalt innehållit animalier. Men det har vi tvistat om förr här. Det måste inte vara så, vi äter mycket gott vegetariskt hemma, men det är min och mina barns upplevelse.
 
#86
Jag tror inte heller att det är en absolut omodifierbar sanning.

Däremot är det solklart på det viset, de flesta dagar, på mina barns skolor. På föräldramötet tog matansvarig upp det speciellt och uppmanade oss föräldrar att övertyga barnen om att äta ordentligt på de vegetariska dagarna. Och skämtade allvarligt om vilka besparingar det annars var, dels för att inköpen var billigare och dels för att det går åt så lite mat.

Nu tycker jag att det i allmänhet är halvtrist mat som serveras vegetariskt i skolorna här, bleka fattiga kopior av rätter som normalt innehållit animalier. Men det har vi tvistat om förr här. Det måste inte vara så, vi äter mycket gott vegetariskt hemma, men det är min och mina barns upplevelse.
Lite undrar jag hur mycket som är ett mentalt motstånd mot sk vegetarisk mat, bland många barn (och vuxna...)? Att det har en trist och nördig stämpel, fortfarande? Och trist är det ju ofta, fortfarande, eftersom de som tar fram skolmaten inte riktigt känns uppdaterade i ämnet ;-)

Jag minns, på min dotters skola på högstadiet, att det var stort no-no bland många att äta vegetariskt - av den bisarra anledningen att en av skolans elever, en pojke som var kraftigt mobbad, var vegetarian och alla som var vegetarianer blev automatiskt hopfösta i hans kategori och betraktades som äckliga och illaluktande. Det är faktiskt sant (trots att vi var många som försökte få skolan att ta itu med pojkens förfärliga situation). Detta är ett extremt exempel, men jag tar upp det ändå eftersom det fortfarande anses "annorlunda" och konstigt att "vara vegetarian". Även i de fall där den vegetariska maten är lika god som blandkostmaten i skolan som innehåller kött (för så är det ju ibland).
 
#87
Bra fråga!

Jag ser fram emot en bra diskussion.

Det här är komplicerad materia, och väldigt intressant, eftersom mat alltmer har blivit ett sätt at uttrycka sin personlighet på, ungefär som en personlig klädstil, eller val av bilmärke.

Vuxna, var gränsen för vuxen går vill jag inte definiera just nu, ska naturligtvis få välja kost helt fritt, oavsett om det är nyttigt eller onyttigt. Vill någon följa en strikt matstandard av något slag så står det denne fritt. Däremot ser jag det inte som givet att alla tänkbara typer av kosthållning ska tillhandahållas på alla möjliga institutioner, det blir för komplext. Ett basutbud av blandkost, vegetarisk kost, och att all kost är deklarerad med sitt innehåll så att den som absolut vill (eller måste p.g.a allergi t.ex.) undvika vissa ingredienser har en möjlighet att göra det.

Ska verkligen barn i alla åldrar få välja mat/kost helt fritt?
Kan för stor fokusering på olika varianter av kostval eller dieter riskera att skapa ätstörningar?

Är det rimligt att mindre barn inte får en chans att prova på alla möjliga sorters smaker och konsistenser genom att snäva in sig i en speciell kost som utesluter vissa matvaror och/eller domineras av andra matvaror?
Är det inte litet som att säga nej till att läsa olika sorters böcker utan enbart att hålla sig till en författare eller en typ av litteratur för att man då befinner sig sin bekvämaste zon?

Kan verkligen små barn förstå konsekvenserna av sina val? Kan vi ens hävda att mindre barn är kapabla att göra kostval, eller speglar mindre barns val t.ex. föräldrarnas preferenser, eller kamraters eller äldre syskons val?

Nu förutsätter jag att mat till barnen är rimligt väl tillagad, och att man nyttjar råvaror på ett bra sätt, så att maten inte är "förstörd" av dålig hantering, men:

Det är som ung/liten man provar mat, en del saker kommer man inte att gilla, och aldrig vänja sig vid att äta, annat kommer man att lära sig uppskatta, en del saker gillar man från första början.

I hemmet får man möta sådan mat som är gängse i den familj man råkar tillhöra, men i skola/förskola, eller när man besöker kamrater, så får man (helt eller delvis) möta annan mat och andra tillagningsmetoder eller sätt att servera mat.
Precis som man möter andra människor med annan bakgrund, andra intressen, andra sätt att klä sig, och i största allmänhet andra människor än den egna familjen i ett socialt sammanhang.

Om man redan som väldigt liten förvägras de här mötena med olika sorters mat/matkultur, så ser jag det som att man förlorar, snarare än vinner något. Det är att göra sig en stor otjänst, där man förlorar insikter, och lär sig mindre, och kanske blir en vuxen, som har mindre lust runt mat, och som inte vågar smaka på mat som man inte redan känner till.

Om man sedan tittar på samhällets kostnader för en extremt individualiserad kost i skola och förskola, så riskerar individualiserade kostval att urholka samtlig kost, när pengarna ska räcka till väldigt mångas rätt att välja själv, kanske all mat blir sämre p.g.a. kostnaderna för de individuella valen.
När det gäller matalternativ till barnen i skolor, förskolor och liknande så är det många gånger föräldrarnas preferenser det handlar om (undantaget, förstås, allergier och glutenintolterans).
Det är inte barnen som aktivt väljer vegetariskt/veganskt/LCHF/whatever.

Man är nog skapligt enig inom exempelvis folkhälsomyndigheten och livsmedelsverket om att blandad kost är bra att växa upp på.
Det gör att jag tycker att blandad kost rimligen är det som ska erbjudas inom offentliga verksamheter, förutom att man då förstås ska anpassa efter födoämnesallergier och glutenintolerans.
Övriga preferenser får individen själv svara för.
Vill man inte äta nötkött? Nej, men låt bli vid den måltiden. Detsamma gäller griskött, allt kött, allt som har animaliskt ursprung.
Vill man inte äta kolhydrater? Nej, så hoppa över kolhydraterna i den måltiden, då.
 
#88
Problemet med "blandkost" är att den väldigt ofta är baserad på stora mängder fulkött. Jag ser det inte som mindre styrande att bestämma om kött nästan varje dag, än att bestämma om vegetariskt nästan varje dag.

Jag tror inte heller det är särskilt bra för matglädjen att tvingas välja mellan något man anser oätligt, och att inte äta alls. För mig är det rimligt att ha ett par olika alternativ varav det ena anpassat för dem som inte äter kött. Mat är ändå en viktig förutsättning för att må bra både inom skola och sjukvård, så det är en dum sak att snåla på.
Det är ju ofta svårt att tillgodose exempelvis järnbehov utan kött i maten.
 
#90
De som inte äter kött kan inte lägg om kosten plötsligt. (Och det finns faktiskt allergier mot kött - som en kul historia; man kan få köttallergi av bitas av en amerikansk fästing. Tidningen Wired menade att fästingen skulle kunna användas till ett köttvaccin)

Och veganmat är inte sämre för miljön än "vanlig blandmat" var har du fått det tokeriet ifrån? Ge en enda vettig källa!
Det går nog inte att säga om alla, vet man ens procenten som inte kan ställa om. Känner vegetarian som rakt av kunde äta en hamburgare som första rätt när slutade och bara må bra.

Vissa mår säkert dåligt, vissa blir säkert oroliga och mår dåligt därför och andra mår precis som vanligt eller bättre.
 
#93
Kortfattat:

Djurgödsel är nödvändigt för att förhindra att odlingsjorden förstörs. Kan ersättas i småskaliga sammanhang med kompost, eller delvis ersättas i storskaliga sammanhang med plöjningsfri odlingsteknik, kombinerat med användning av konstgödsel och sprutning med glyfosat.
Plöjningsfritt fungerar inte för alla grödor dock, ett exempel är stapelgrödan ris.

För spannmålsodling så skulle det gå åt mycket mer mark, och den ändliga resursen, råvaran till konstgödseln, skulle mycket snart ta slut, samtidigt som odlingssystemen skulle fastna i ett större kemikalieberoende än vad vi har idag.

För odla högvärdigt protein till många människor, så går det åt mycket mark. Mark som måste finnas där det är rätt klimat för bönor och ärtor, samt att finns en tillräcklig tillgång till vatten.
Amazonas är ett område som har detta klimat, och som redan nu är hotat av exploatering för att ta ett exempel.

Gräs (förenklat, med flera andra örter) kan omsättas till högvärdigt protein till människor, och finns naturligt i många områden där inte de bästa proteinerna för humankonsumtion kan växa i storskalig odling. T.o.m. i områden, där bara ytterst få grödor, om ens några kan odlas, för att det är kallt, för varmt, för torrt, för brant t.ex., kan man föda upp djur som äter gräs.
Gräs växer också bra på ställen som av många olika skäl inte riktigt fungerar att odla som åkermark, men som kan användas som permanenta gräsmarker för bete. Permanenta gräsmarker är viktiga för den biologiska mångfalden och fungerar som kolsänkor. De är också viktiga för pollinerande insekter.

Djur ger förutom köttprotein, också mjölk, och som biprodukt gödsel.

När nöt, getter eller får uppföds på på gräsbete och odlat gräs som huvudföda, så har djurhållningen mycket liten påverkan på klimatgaserna, samtidigt som gräsmarkerna tar upp och lagrar koldioxid.

En alltför utbredd, och tanklös användning av jordbruksmark, för ensidig odling av vegetabilier utan att tillföra djurbaserad gödsel, hotar både den biologiska mångfalden och vår framtida möjlighet att försörja oss med mat.

Ett exempel på ensidigt odlingssystem, är stora delar av USA inkluderat mellanvästern, där jorderosion och markförstörelse är ett faktum idag, samtidigt som en hel del jordar blivit sterila p.g.a. för hård användning av olika sorters bekämpningsmedel.

Ett annat problem är alla de områden, som skulle behöva användas för odling, där det idag finns regnskog, tempererade skogar, eller annan mark som idag är de sista områdena för vår biologiska mångfald.

Dessa områden skulle behöva användas till jordbruk, och massutrotning av arter och individer skulle gå mycket fort, och eventuellt ta oss (människan) med sig också.
Sedan ska tydligen konstgödsel bestå till del av olja, eller att olja är inblandat i tillverkningen av det. Så det är inte så mycket bättre med konstgödsel.
 
#94
Den som tycker att det är viktigt att äta kött gör det säkert hemma. Eftersom Livsmedelsverkets rekommendation är max 4 måltider/500 g i veckan (av 21 måltider om man äter tre ggr om dagen) så verkar det nästan olämpligt att servera rött kött i skola eller barnomsorg. Risken att folk äter för mycket kött måste ju vara mycket större än att de äter "för lite". Inom äldreomsorg och vård (där alla mål äts) kanske man kan erbjuda rött kött som tillval ett par gånger i veckan?
Så de med sämre utbildade föräldrar med lite mindre inkomster som kanske inte kompenserar brist på järn i skolmaten, deras barn ska få lägre kognitiva förmågor?

Är det inte bättre att Livsmedelsverket avgör det här och ger barn en väl balanserad kost efter vad de tänker att barnen faktiskt behöver. Istället för att man ger en kost som är billig och hoppas att föräldrarna kanske kompenserar?

http://www.lakartidningen.se/Klinik...ehov-och-hur-vi-bast-kan-skydda-barnhjarnan-/

Med anledning av uttömda järnförråd och stort järnbehov vid 6 månaders ålder är det viktigt att under andra levnadshalvåret snabbt övergå till en järnrik kost då det finns ett tydligt samband mellan kosten under denna period och järnstatus vid 12 månaders ålder [19]. Köttprodukter och/eller järnberikade barnmatsprodukter (gröt/välling) rekommenderas ingå i kosten under introduktionen av vanlig mat. Hos barn som inte klarar denna introduktion utan fortsätter med bröstmjölk som huvudsaklig energikälla bör man vara observant på att svår järnbrist kan utvecklas och att järntillskott kan övervägas under en övergångsperiod. Vegetarisk kost utan berikade barnmatsprodukter är en kost som är dåligt studerad, och den kan inte rekommenderas utan att man noggrant följer barnets järnintag.
Med tanke på de tänkbara riskerna med järnbrist och de stora järnbehoven hos små barn kan det vara frestande att ge järntillskott eller berikade produkter frikostigt för att säkerställa goda järnförråd. Men järn är potentiellt toxiskt och har en kraftig prooxidativ effekt. Dessutom saknar kroppen förmåga att utsöndra järn. Många studier har gjorts av järntillskott, både som behandling av barn med järnbristanemi och som profylax. Resultaten varierar och visar positiva, uteblivna men också negativa effekter, såsom sämre tillväxt och ökad infektionsrisk. Det tycks vara helt avgörande vilken målgrupp som behandlas, och det föreligger definitivt risker med att ge järntillskott till dem som redan har ett bra järnstatus.
Vid puberteten uppstår åter en hastigare tillväxttakt, samtidigt som kosten ibland kan vara ensidig och näringsfattig. För unga kvinnor innebär också menstruation en ytterligare riskfaktor. Det finns evidens för att barn i skolåldern med järnbrist kan uppnå förbättrad kognitiv förmåga om de behandlas med järntillskott [9]. Svårigheten ligger i att identifiera dessa, då järnbrist inte nödvändigtvis behöver övergå till svår anemi innan symtom uppstår.
Vuxna har ett relativt lågt behov av tillfört järn eftersom det mesta av kroppens järn återvinns i en ständig pågående recirkulation mellan makrofager, blodbana och erytropoetiska celler. För män behöver endast de små förluster av järn som sker via celler som lossnar i tarm, hud och urinvägar ersättas. För kvinnor tillkommer förlust vid menstruation. Livsmedelsverket rekommenderar 9 mg/dag för män och 15 mg/dag för menstruerande kvinnor, motsvarande ca 0,1–0,3 mg/kg.

För en växande individ är situationen en helt annan. För varje nytt kilos tillväxt måste ytterligare ca 50 mg järn inkorporeras i den expanderande blodvolymen men också i annan expanderande vävnad, inklusive hjärnan.
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/jarn
Järn finns främst i inälvs- och blodmat som lever och blodpudding. Det finns även i kött, fisk, ägg och vegetabiliska livsmedel som till exempel fullkornsprodukter, nötter, frön och baljväxter.
Jämfört med många andra näringsämnen är kroppens upptag av järn lågt. Det finns två typer av järn, hemjärn och icke-hemjärn. Hemjärn är lättast för kroppen att tillgodogöra sig och utgör ungefär hälften av järninnehållet i kött och blodmat. Vegetabiliska livsmedel innehåller uteslutande icke-hemjärn som inte tas upp av kroppen lika effektivt och i större grad påverkas av andra ämnen.
https://www.livsmedelsverket.se/om-...landen/var-tredje-tonarstjej-kan-ha-jarnbrist
Ungdomar som har föräldrar med kort utbildning får i sig mindre av viktiga vitaminer och mineraler än ungdomar med högskoleutbildade föräldrar. De flesta får dock i sig tillräckligt, med undantag för järn. Nästan var tredje tonårstjej har tecken på järnbrist. Det visar nya analyser från Livsmedelsverkets matvaneundersökning bland ungdomar i Sverige.
 
#95
Jo , du vände från att religion och etik är legitima skäl till skillnad från tycke och smak, till att religion och etik i alla fall inte är mindre legitima än tycke och smak.

Det förstnämnda är jag starkt emot, det andra håller jag helt med om.

För mig ingår religion och etik i tycke/åsikt/värdering.
Nej, det håller jag inte med om.
 
#97
Likaså det mesta fikabröd faktiskt såvitt jag vet, i alla fall tex muffins med grejs i, och köpta maränger väl.

Enligt ett par kostbloggare kan man leva jättegott på Veganmat i hyllorna med godis och snacks, kakor och bullar.
Ja, köpefika är väl mest socker i olika former och det är ju veganskt :angel:
Värre brukar det vara att baka själv, det är ju ägg i mycket av den goda fikan.
 
#98
Det är ju ofta svårt att tillgodose exempelvis järnbehov utan kött i maten.
Nej? Varför skulle det vara det? Jag har varit vegetarian i 36 år. De två gånger jag har haft järnbrist har det berott på stora blodförluster. Även som gravid låg mitt hb stadigt på 130. Äter man en ensidig kost kan man få brister men inte för att man äter vegetariskt. Däremot har vissa inom vården försökt slå i mig de där dumheterna att jag efter de här stora blodförlusterna måste äta kött för att få upp järndepåerna igen. Jag har avfärdat det som okunskap.
 
Det är upp till individen. Jag tycker inte religion är ett rationellt skäl till att kräva saker, men jag respekterar varje individs rätt att tycka det.
Jag håller inte med om det. Det handlar om människors livsåskådningar och grundläggande värderingar. Det som konstitituerar vilka vi är som personer. Det går att formulera betydligt mer övertygande argument för varför sådana skäl bör trumfa över rena smakpreferenser eller vana.
 

Hästar nu

Övrigt nu

Dagbok

Radannonser

  • Springpony sælges

Hästnyheter

Bukefalos

  • Syns inte
Rekommenderas av Google:
Upp