Hon hade kunnat fråga: Hur mår du? Det hade jag uppfattat som omtanke.
Hon hade kunnat fråga hur hon hade kunnat hjälpa. Det hade varit omtanke.
Men nä, det är inte viktigt att jag får den hjälp och det stöd jag behöver utan det andra tycker att jag ska ha. Sen att det sättet är ett problem för mig ignoreras.
Jag kan ta emot hjälp på mina villkor men andra ska inte diktera dem åt mig. Jag hatar genuint att bli styrd av andra. Det är något som triggar motvallskärringen deluxe hos mig.
Nej diktera hur man ska göra brukar inte funka med någon.
Alla är olika och alla reagerar och agerar olika.
Jag förstår er båda två.