Vänner - utbruten från Störiga saker vi stör oss på, del 17

[Wille]

Jag förstår såklart att det kan kännas ensamt om en relation är på den andra partens villkor. Men vad menar du med ytlig?

Kan inte förklara det.

Du skriver att när träffen var slut så var du återigen ensam. Så kommer det ju alltid att vara när en träff tar slut. Men kanske blir det lättare om du vet att du ska träffa någon annan i morgon eller tex åka på någon aktivitet. Sen tänker jag att alla vänskaper kan inte innehålla att man pratar om de djupaste sakerna. Om man känner sig ensam tror jag det kan vara bra att också ta en fika och försöka uppskatta det.

Visst kan jag uppskatta en fika. Då slipper jag ju tänka på att jag är ensam. Men efteråt är jag ju ensam några månader igen.

 

[stjarnhimmel]

Kan inte förklara det.

Visst kan jag uppskatta en fika. Då slipper jag ju tänka på att jag är ensam. Men efteråt är jag ju ensam några månader igen.

Det är därför jag tror det är bra med föreningar och aktiviteter. Då kommer du ju träffa folk.

 

[EmmaBovary]

En tanke jag haft förut, @Wille är att du nog kanske föreställer dig att gemene man är mindre ensam än vad de faktiskt är.

 

[Wille]

Sen tror jag också att även de vänskaper man pratar om djupa saker med kan behöva att man skrattar ihop eller gör roliga saker.

Att kunna skratta, skämta och göra roliga saker ihop ser jag som jätteviktigt.

 

[Wille]

Det är därför jag tror det är bra med föreningar och aktiviteter. Då kommer du ju träffa folk.

Jag har varit med i ett flertal föreningar under många år. Det har hittills lett till noll vänskaper men drivor av medlemstidningar som jag inte orkat läsa.

 

[Sleepy]

@Wille Har du några idéer kring hur du skulle kunna lära känna de som bor runtomkring/inom rimligt umgängesavstånd?

 

[stjarnhimmel]

Jag har varit med i ett flertal föreningar under många år. Det har hittills lett till noll vänskaper men drivor av medlemstidningar som jag inte orkat läsa.

Men har det inte gett nåhot att tex vara med på aktiviteter? Göra något du gillar och umgås med folk då. Då slipper du ju vara ensam den dagen.

 

[DarkInNight]

Ja, det var 4 klasskamrater plus läraren som var ute hos mig. Ska jag fråga om de vill komma igen ska det vara i syfte att umgås och äta gott, inte ha en arbetsdag som förra gången. Inte för att jag skulle ha något emot en arbetsdag, men det kan jag verkligen inte fråga om.

Jag brukar gilla när jag både får umgås och "göra något" så jag tycker det är jättekul när jag blir inbjuden till någon vän för att hjälpa till, bygga altan, måla rum etc.

Kan du inte föreslå att ni fortsätter med arbetsdagar, men hos någon av de andra den här gången?

 

[Wille]

En tanke jag haft förut, @Wille är att du nog kanske föreställer dig att gemene man är mindre ensam än vad de faktiskt är.

De flesta har nog någon att fira jul och midsommar med. Det har inte jag. Jag är ensam årets alla dagar.

 

[bettysmatte]

Jag brukar gilla när jag både får umgås och "göra något" så jag tycker det är jättekul när jag blir inbjuden till någon vän för att hjälpa till, bygga altan, måla rum etc.

Kan du inte föreslå att ni fortsätter med arbetsdagar, men hos någon av de andra den här gången?

Vilken jättebra idé ! Jag har erbjudit till en vän att jag gärna hjälper henne att tapetsera och måla om det behövs.

 

[MCP]

Jag brukar gilla när jag både får umgås och "göra något" så jag tycker det är jättekul när jag blir inbjuden till någon vän för att hjälpa till, bygga altan, måla rum etc.

Kan du inte föreslå att ni fortsätter med arbetsdagar, men hos någon av de andra den här gången?

Ja @Wille Skulle det kunna vara en idé? Att ni träffas turvist hos varandra och hjälper till med något projekt, för att sedan fika/äta?

 

[Kiwifrukt]

En tanke jag haft förut, @Wille är att du nog kanske föreställer dig att gemene man är mindre ensam än vad de faktiskt är.

Jag tänker samma sak som du. Om man är ensam och känner sig ”utanför gemenskapen” tror jag det är väldigt lätt att man börjar idealisera hur andra umgås och tro att alla andra har ett helt fantastiskt umgänge. Jag kan också tänka så, det ska jag villigt erkänna. Men förmodligen ser inte verkligheten ut så.

Mina föräldrar har alltid umgåtts med mammas systrar och deras familjer, firat alla högtider och sådär med dem. Utöver det har de inte heller haft något direkt umgänge på fritiden utanför sina jobb/kollegor man träffar varje dag på jobbet. Under en period umgicks de en del med ett grannpar som hade en son i min lillebrors klass, så de började umgås tack vare barnen. Pappa har däremot varit aktiv i föreningslivet och träffat folk den vägen.

Om TS är arbetslös kan jag tänka mig att man idealiserar ännu mer och känner sig ännu mer utanför. Jag var också arbetslös under tre år och kände mig extremt utanför och misslyckad. Men om man jobbar, träffar kollegor, har familj och dessutom kanske fritidsintressen efter jobbet finns det varken speciellt mycket tid eller ork att även dra ihop de där sociala tillställningarna jag fantiserade ihop att folk hade när jag kände mig som mest ensam.

 

[Fruentimber]

Alla pluggar under sommaren och snart ska vi ut på praktik 4 veckor. Så alla har ju fullt upp och lär vara rätt slutkörda under praktiken.

Men de flesta människor har ju fullt upp? Jobb, familj, etc. Det blir ju svårt att begränsa sig till deltidsarbetare eller sjukpensionärer t ex om det är viktigt med vänner för dig.

 

[Myrten]

[...] Aldrig hört talas om. Tror inte det finns här där jag bor. Kanske finns i stan en timme bort och dit orkar jag inte åka. [...]

Jag pratar med några online ibland, men vet inte vad jag ska kalla de relationerna. Tycker mest det är ett under att någon vill prata med mig ibland. En person föreslog att vi skulle vara brevvänner. Ett trevligt förslag tänkte jag. Dessvärre visade det sig att det blev för mycket av ett projekt att skriva långa brev. Det gick längre och längre tid att få ändan ur och skriva ett svar. Nu har jag inte skrivit på väldigt länge. Jag skäms över det.

Jag hade aldrig heller hört talas om Fontänhuset, men jag kollade upp det @Eurydome nämnde det och organisationen finns i Örebro, en stad jag har för mig ligger i närheten av dina hoods. Om det stämmer - kolla upp hemsidan i alla fall. De har exempelvis öppet storhelger och firande för medlemmarna. Även om du behöver åka en timme någon gång då och då kan ju aktiviteterna och kontakterna leda till att du träffar människor som finns närmare som du inte skulle ha träffat annars.

Online-relationer brukar jag kalla något i stil med "Internetkompisar" om jag upplever att vi är just kompisar. Ibland typ "Bukevänner", "Facebookkompisar" om vi fått kontakt via en speciell site. Lite samma som "stallkompisar" och "hundkompisar".

Breven behöver kanske inte vara långa?

 

[Eurydome]

Ja, det var 4 klasskamrater plus läraren som var ute hos mig. Ska jag fråga om de vill komma igen ska det vara i syfte att umgås och äta gott, inte ha en arbetsdag som förra gången. Inte för att jag skulle ha något emot en arbetsdag, men det kan jag verkligen inte fråga om.

Aldrig hört talas om. Tror inte det finns här där jag bor. Kanske finns i stan en timme bort och dit orkar jag inte åka.

Jag har varit ensam hela livet, så visst, man kan ju kalla det "ofta". Det är först sen jag flyttade hit som jag träffade min granne som jag nu fikar med ibland. Men jag känner mig ändå ensam i den relationen.

Jag pratar med några online ibland, men vet inte vad jag ska kalla de relationerna. Tycker mest det är ett under att någon vill prata med mig ibland. En person föreslog att vi skulle vara brevvänner. Ett trevligt förslag tänkte jag. Dessvärre visade det sig att det blev för mycket av ett projekt att skriva långa brev. Det gick längre och längre tid att få ändan ur och skriva ett svar. Nu har jag inte skrivit på väldigt länge. Jag skäms över det.

Ja det finns i Örebro. Om du inte ens orkar googla och ser det som helt uteslutet att åka bil en timme så är det nog svårt att alls få till en förändring tyvärr.

 

[Myrten]

De flesta har nog någon att fira jul och midsommar med. Det har inte jag. Jag är ensam årets alla dagar.

Det kan du exempelvis göra på Fontänhuset. Har jag just lärt mig.

 

[Wille]

@Wille Har du några idéer kring hur du skulle kunna lära känna de som bor runtomkring/inom rimligt umgängesavstånd?

Nej, tyvärr.

Jag försökte hitta odlingssugna människor som saknade mark att odla på och erbjöd dem att odla hos mig. Många gillade annonsen, några svarade men ingen kom till skott. Det hade ju varit toppen om någon hade velat odla mitt grönsaksland, eller om en markplätt jag har, hade gjorts kolonilotter på. Så synd att det inte blev av.

Men har det inte gett nåhot att tex vara med på aktiviteter? Göra något du gillar och umgås med folk då. Då slipper du ju vara ensam den dagen.

Det har knappt varit några aktiviteter. När jag hade bin funderade jag på att försöka komma in i styrelsen för att träffa folk, men det blev inte av och de gånger det var någon aktivitet så krockade det med min ridlektion. Nu har ju mina bin dött så det känns inte aktuellt längre. Sen var jag med i trädgårdsföreningen. Det var glest med aktiviteter. Och jag missade dem ofta. Kom bara iväg en gång. Och så var där inga jämnåriga. I år blev det bara två aktiviteter inplanerade. Sen var det ridskolan där jag red en gång i veckan. Där fick jag sluta tyvärr. Nu vet jag inte längre vad jag ska ägna mig åt.

Jag brukar gilla när jag både får umgås och "göra något" så jag tycker det är jättekul när jag blir inbjuden till någon vän för att hjälpa till, bygga altan, måla rum etc.

Kan du inte föreslå att ni fortsätter med arbetsdagar, men hos någon av de andra den här gången?

De flesta bor i lägenhet och de som inte gör det verkar klara sig bra själva med sina familjer.

 

[stjarnhimmel]

Alla pluggar under sommaren och snart ska vi ut på praktik 4 veckor. Så alla har ju fullt upp och lär vara rätt slutkörda under praktiken.

Det här har jag funderat på vad du menar. Du skrev att det också var mkt att åka en timme utan vill typ kunna gå över.
Hur mkt tänker du dig att du vill träffas och höras?

 

[Wille]

Jag hade aldrig heller hört talas om Fontänhuset, men jag kollade upp det @Eurydome nämnde det och organisationen finns i Örebro, en stad jag har för mig ligger i närheten av dina hoods. Om det stämmer - kolla upp hemsidan i alla fall. De har exempelvis öppet storhelger och firande för medlemmarna. Även om du behöver åka en timme någon gång då och då kan ju aktiviteterna och kontakterna leda till att du träffar människor som finns närmare som du inte skulle ha träffat annars.

Online-relationer brukar jag kalla något i stil med "Internetkompisar" om jag upplever att vi är just kompisar. Ibland typ "Bukevänner", "Facebookkompisar" om vi fått kontakt via en speciell site. Lite samma som "stallkompisar" och "hundkompisar".

Breven behöver kanske inte vara långa?

Jag är inte vaccinerad och är rädd för att umgås med grupper av människor. Jag känner obehag även i skolan där coronaavstånd inte kan hållas i restaurangen.

Breven bör ju innehålla något i alla fall, inte bara en fras eller så.

 

[bettysmatte]

Alla pluggar under sommaren och snart ska vi ut på praktik 4 veckor. Så alla har ju fullt upp och lär vara rätt slutkörda under praktiken.

Fast sådär ser ju de flesta människors liv ut under den större delen av året, dvs heltidsplugg/heltidsarbete.