Varför vill inte män vara föräldralediga/ vabb/ gå ner i arbetstid etc?

[YorkWann]

Alltså jag läser den här tråden och känner bara total LYCKA över att vara gift med en man som ser Sveriges system för föräldraledighet som det bästa som finns i världen. Som vill att vi ska bo här om vi ska ha barn så vi kan dela rakt av på dagarna. Som blev helt till sig av att höra att man kan ta 30 dubbeldagar och få vara hemma tillsammans.

Mitt hjärta skulle gå sönder om jag var gift med någon som inte ville vara hemma med sitt barn.

Känner likadant, skulle vi ha diskussioner om föräldraledighet, skulle de handla om att båda vill vara hemma, trotts att min sambo tjänar BRA mycket mer än jag.

 

[stjarnhimmel]

Känner likadant, skulle vi ha diskussioner om föräldraledighet, skulle de handla om att båda vill vara hemma, trotts att min sambo tjänar BRA mycket mer än jag.

Ja och jag tänker att man då har en diskussion där man försöker hitta möjligheter istället för att bara säga att det går inte.

 

[Badger]

Precis som med föräldrarna ifrågasätter jag om det är det bästa för barnen att föräldrarna delar lika på föräldraledigheten. Hur vet vi det? Den enda studien (länk) jag kan finna undersökte ca 120 000 svenska familjer och indikerar att ett jämställt uttag av föräldraledigheten ökar risken för mental ohälsa hos barnen. Detta är hos familjer där föräldrarna frivilligt delat lika på föräldraledigheten, alltså hos familjer som troligtvis tyckte ett jämställt uttag passade just deras familjer bra. Om sambandet är kausalt skulle det sannolikt förvärras av en mer kvoterad/individualiserad föräldraförsäkring.

Om vi arbetar utifrån hypotesen att barnen i landet är någorlunda jämt fördelade över ca två kön.

Dvs barnen är inte 100% pojkar. Alla som diskuterar sådant här utifrån ojämställda förutsättningar verkar också förutsätta att antingen är alla barn pojkar eller så är det bara pojkbarnen som har rätt till en "god mor", inte alla barn som har rätt till bra föräldrar.

Om vi som sagt då förutsätter att barnen i ett land är fördelade över ca två kön. Så är det för barnen bästa att alla barn kan se en framtid framför sig som är värd att leva och att alla barn kan få känna att de har ett människovärde jämförbart med andra barn.

Ett samhälle där hälften av barnen ska
få sina

lekar och sysselsättningar ska ideligen avbrytas, deras tankar ska inte få utvecklas fritt utan flickor ska bli vana att formas av andra människors önskningar. Flickors uppfostran ska syfta till att flickorna ska bli följsamma, gladlynta och anpassningsbara. Hennes vilja ska tidigt böjas efter föräldrarnas vilja såsom sedan hennes vilja ska böjas efter hennes blivande makes.

Rosseau.

och hälften

Den andra uppfostran gick ut på att lärjungen fick lära av naturen och kunde utveckla sitt individuella tänkande. Helt utan påtryckning av den andra något auktoritära ledarskapsstilen. Rousseau önskade således att varje människa skulle få möjligheten att bilda sin egen uppfattning.

Hela synen att kvinnan ska vara i hemmet, vara lydig för sin man, men vara utbildad, smart, stark, tränad för att få fina söner för fosterlandet.

Kvinnan är till för barnen!

Hela den synen är falsk, förledande och måste förtydligas.

Kvinnan är till för SÖNERNA!
De andra barnen ska piskas, avbrytas, brytas ned, bli koketta, utseendefixerade, osäkra, väna för att behaga män och föda SÖNER.

Det är säkert jättebra för heterosexuella små gossar som följer alla könsnormer som samhället lyckas hitta på åt dem och som produceras som kanonmat för nationalistiska krig.

Men eftersom vi lever i en demokrati och vissa barn är homosexuella, vissa har en könsutveckling som gör att de föds mittemellan två kön och ytterligare andra är födda som fel kön.

Samtidigt som en riktigt god andel av de övriga inte heller bara gillar bilar eller hästar så som söner skulle förr, och till råga på allt! vissa barn föds till flickor!

så är det inte rättvist att tänka sig att kvinnans roll är att ömt omfamna ca 30% av barnen och resten av barnen ska helt enkelt inte få ett bra liv, inte ett bra babyliv (flickan ska tas från bröstet om hon dricker för girigt) (pojken ska man inte prata med), inte ett bra toddlerliv (flickan ska hålla i skeden tidigare än pojken och få slag på handen om hon tappar mat) inte ett bra förskoleliv (flickan ska avbrytas i sin lek och inte få utveckla sina tankar), inte ett bra skolliv, inte ett bra universitetsliv, inte ett bra vuxenliv (kvinnan ska vara en mor till sina "riktiga söner" och får hon inte sådana så...) och sedan ska de sättas på undantag för mannen har dött. Den man som växer upp utan att vara en riktig man får ju såklart spott och spe av föräldrar, förskolepersonal, klasskamrater, kollegor osv.

Det är vad -kvinnan ska ta hand om barnen är:
Det är inte alla barnen, det är 30% av barnen som ska tas om hand! Resterande är fördelade mellan 50% som ska uppfostras till personal och 20% värdelösa pultroner.

 

[Badger]

Precis som med föräldrarna ifrågasätter jag om det är det bästa för barnen att föräldrarna delar lika på föräldraledigheten. Hur vet vi det? Den enda studien (länk) jag kan finna undersökte ca 120 000 svenska familjer och indikerar att ett jämställt uttag av föräldraledigheten ökar risken för mental ohälsa hos barnen. Detta är hos familjer där föräldrarna frivilligt delat lika på föräldraledigheten, alltså hos familjer som troligtvis tyckte ett jämställt uttag passade just deras familjer bra. Om sambandet är kausalt skulle det sannolikt förvärras av en mer kvoterad/individualiserad föräldraförsäkring.

Studien är alltså på föräldrar och barn 1988 och 1989, så föräldrar till pojkar med - extremt traditionell fördelning är 47 000 föräldrar och ganska traditionell fördelning är 4000 föräldrar, medan jämlika föräldrar är 420 par... 0,8%

För döttrar -extremt traditionell 45 000 föräldrar, ganska traditionell 4000 föräldrar och jämlika 1200 par 2,4%.

(De traditionella verkade marginellt mindre inskrivna men äta mer antidepp och ångestdroger.)

Om det ens är rimligt att tycka något om 420 par jämfört med 47 000 så kan man ju inte ens säga om detta beror på att man representerar de 0,8% med "annorlunda föräldrar" i samhället som något annat.

(det rent bortsett från att själva introduktionen låter lite tendentiös)

 

[pimy]

Så vem gör ditt jobb när du tar all vab?
Det kan suga rätt rejält att vara kollega till en som "måste ta all vab för att hans jobb är viktigare".... visst, när det inte är en själv som får jobba dubbla pass och ställa in sin fritid för att täcka upp.
Det är tack vare sådana attityder om att mannens jobb går före som bidrar till att folk drar sig för att anställa kvinnor i fertil ålder.

Jag tar inte all vab, vi delar på den men det innebär att mannen måste jobba på kvällen,natten, helgen för att komma ikapp.

 

[pimy]

"Storebror" ger oss en fantastiskt generös föräldraförsäkring, förmodligen en av världens bästa. Vi har anledning att vara väldigt tacksamma för den, istället för gnälla över hur "storebror" fördelar den.

Absolut, du har helt rätt i det. Givetvis följer det krav med alla bidrag, det är bara det att jag inte riktigt kan skriva under på att det blir bättre för barnet om pappan måste jobba heltid vid sidan av föräldraledigheten i den mån han tar ut sådan. Att det är med barnets bästa i fokus man drar åt svångremmen ocj styr mer. Om man såg till familjens bästa och dess förmåga att handla på bästa sätt utifrån individuella förutsättningar hade jag tyckt var bättre.

 

[pimy]

Det är en jätteviktig poäng.
Man är med och stärker en norm som gör att kvinnor får det svårare på arbetsmarknaden. Samt lever man ojämställt så drabbas ens kollegor och arbetsgivare.

Jo visst så kan man se det.
Resonerar man likadant om en person är frånvarande ofta pga själv sjuk mycket?

 

[stjarnhimmel]

Jo visst så kan man se det.
Resonerar man likadant om en person är frånvarande ofta pga själv sjuk mycket?

Att vara sjuk är väl inget val? Och ofta inget man kan planera?

 

[inverterad]

Helt krasst. Det finns inget i världen som tvingar män att jobba och låta bli att vara föräldralediga. Det finns ALLTID alternativ och lösningar som gör det möjligt för mannen att vara hemma halva tiden minst. Om han inte gör det så är det ett VAL. Och tyvärr inget särskilt originellt val. Dessutom ett val som hindrar jämställdheten, cementera könsroller, ger barnen skeva förebilder och minskar möjligheterna för mannen att bli primärförälder.

Jag köper helt enkelt inte ursäkterna. Inte alls. Säg som det är istället. Din man vill inte vara hemma. Så sjukt tragiskt är det tyvärr.

 

[YorkWann]

Helt krasst. Det finns inget i världen som tvingar män att jobba och låta bli att vara föräldralediga. Det finns ALLTID alternativ och lösningar som gör det möjligt för mannen att vara hemma halva tiden minst. Om han inte gör det så är det ett VAL. Och tyvärr inget särskilt originellt val. Dessutom ett val som hindrar jämställdheten, cementera könsroller, ger barnen skeva förebilder och minskar möjligheterna för mannen att bli primärförälder.

Jag köper helt enkelt inte ursäkterna. Inte alls. Säg som det är istället. Din man vill inte vara hemma. Så sjukt tragiskt är det tyvärr.

Håller med, min bästa väninna och hennes man försöker vara så jämställda det går, men de pratar, och båda VILL. Han har möjlighet att avancera rejält i sitt jobb, men har valt att inte göra det, eftersom det innebär mer tid från familjen. Han tjänar såpass bra att hon hade kunnat vara hemma helt, utan inkomst alls. De tar varannan VAB, alltid. vilket "samhället" tycker är tokigt, eftersom de förlorar så mycket pengar på att han är hemma. Han har varit hemma lika mycket som hon. Båda är primärföräldrar, och båda har en bra relation till barnen.

Min väns man menar på att människor börjar prata om föräldraledighet i fel ände, att man pratar om vad man som familj förlorar i inkomst. Men det är relationen du förlorar, en god anknytning till dina barn.

 

[YorkWann]

Ja och jag tänker att man då har en diskussion där man försöker hitta möjligheter istället för att bara säga att det går inte.

Självklart.

 

[TinyWiny]

Jag undrar alltid hur alla dessa män som inte kan vara hemma med sina barn tänkte när de valde att få barn. Räknade de helt kallt med att de inte skulle ta hand om sin avkomma? Vad skulle hända om mamman försvinner? Sätts barnet i fosterhem då eller kan han vara en närvarande pappa när krisen är ett faktum? Om han kan det, varför väljer han bort sina barn nu? Är barnen så oviktiga för honom att han väljer jobbet framför sina barn? Varför valde han då att få barn? Frågorna är så många...

 

[For]

Helt krasst. Det finns inget i världen som tvingar män att jobba och låta bli att vara föräldralediga. Det finns ALLTID alternativ och lösningar som gör det möjligt för mannen att vara hemma halva tiden minst. Om han inte gör det så är det ett VAL. Och tyvärr inget särskilt originellt val. Dessutom ett val som hindrar jämställdheten, cementera könsroller, ger barnen skeva förebilder och minskar möjligheterna för mannen att bli primärförälder.

Jag köper helt enkelt inte ursäkterna. Inte alls. Säg som det är istället. Din man vill inte vara hemma. Så sjukt tragiskt är det tyvärr.

Upprepar egentligen bara det du sagt men:
Jag tror det här är precis varför många anser att de har väldigt särskilda skäl till att just hos dem är mannen inte hemma med barnen, att man inte i just det unika fallet hade något val (OBS såklart inte exakt alla par, dvs vissa har ju såklart skäl som är berättigade till att mannen inte är där osv). Har man bara helt vanliga skäl så visar ju det vad som egentligen är anledningen, att mannen inte prioriterat anknytningen.

 

[pimy]

Att vara sjuk är väl inget val? Och ofta inget man kan planera?

Men att barnen är sjuka, väljer man det menar du? Och planerar in så det passar?

Man gör nog så gott man kan som förälder, pusslar med jobb, aktiviteter, läkarbesök mm och det känns som man skulle vilja göra det utan att få höra att man cementerar könsroller och ger hela kvinnliga befolkningen under 45 typ sämre anställningsbarhet bara för att man inte tycker att det är självklart att få och vab ska fördelas med millimeterrättviaa.

 

[Vinur]

Nej, det är inte ett val att barnen blir sjuka. Däremot är det ett val att inte dela lika på VAB vilket gör att den (kvinnliga) arbetsplatsen belastas mer.

Men att barnen är sjuka, väljer man det menar du? Och planerar in så det passar?

Man gör nog så gott man kan som förälder, pusslar med jobb, aktiviteter, läkarbesök mm och det känns som man skulle vilja göra det utan att få höra att man cementerar könsroller och ger hela kvinnliga befolkningen under 45 typ sämre anställningsbarhet bara för att man inte tycker att det är självklart att få och vab ska fördelas med millimeterrättviaa.

 

[sjoberga]

Men att barnen är sjuka, väljer man det menar du? Och planerar in så det passar?

Man gör nog så gott man kan som förälder, pusslar med jobb, aktiviteter, läkarbesök mm och det känns som man skulle vilja göra det utan att få höra att man cementerar könsroller och ger hela kvinnliga befolkningen under 45 typ sämre anställningsbarhet bara för att man inte tycker att det är självklart att få och vab ska fördelas med millimeterrättviaa.

Millimeterrättvisa? Det handlar om ett enormt gap som cementerar ojämlikheten.

 

[stjarnhimmel]

Men att barnen är sjuka, väljer man det menar du? Och planerar in så det passar?

Man gör nog så gott man kan som förälder, pusslar med jobb, aktiviteter, läkarbesök mm och det känns som man skulle vilja göra det utan att få höra att man cementerar könsroller och ger hela kvinnliga befolkningen under 45 typ sämre anställningsbarhet bara för att man inte tycker att det är självklart att få och vab ska fördelas med millimeterrättviaa.

Om en person tar nästan all vab, all föräldraledighet, gå ner i arbetstid istället för att det delas mellan föräldrarna så ja... arbetsplatsen och de kollegorna kommer troligtvis belastas.

Ja du tycker det är trevligt att inte få höra något negativt och jag förstår att folk vill välja själva. Men samtidigt måste man vara realistisk och se verkligheten. Det är inte trevligt att vara på en arbetsplats där man ofta måste stötta mammor för att de lever ojämställt hemma tex göra jobb för dem när de vabbar.
Denna diskussion måste man också våga ta. Självklart måste man få skaffa barn och jag jobbar med en tvåbarnsmamma idag. Men de delar på vabb etc och då skapar det inte samma ansträngda situation på arbetsplatsen.

Det är intressant med folk som säger att "vi ska få göra som vi vill i våran familj och ingen ska få lägga sig i. " För dessa måste också våga se konsekvenserna av det.

 

[Anders]

Håller med, min bästa väninna och hennes man försöker vara så jämställda det går, men de pratar, och båda VILL. Han har möjlighet att avancera rejält i sitt jobb, men har valt att inte göra det, eftersom det innebär mer tid från familjen. Han tjänar såpass bra att hon hade kunnat vara hemma helt, utan inkomst alls. De tar varannan VAB, alltid. vilket "samhället" tycker är tokigt, eftersom de förlorar så mycket pengar på att han är hemma. Han har varit hemma lika mycket som hon. Båda är primärföräldrar, och båda har en bra relation till barnen.

Min väns man menar på att människor börjar prata om föräldraledighet i fel ände, att man pratar om vad man som familj förlorar i inkomst. Men det är relationen du förlorar, en god anknytning till dina barn.

Jag tycker han gör rätt men kan känna att varför skall samhället finansiera föräldraledigheten för personer med så god ekonomi, som själv har alla möjligheter. De pengarna borde kunna användas bättre.

 

[stjarnhimmel]

Jag tycker han gör rätt men kan känna att varför skall samhället finansiera föräldraledigheten för personer med så god ekonomi, som själv har alla möjligheter. De pengarna borde kunna användas bättre.

Så om man tjänar bra ska man inte få föräldrapenning menar du?

 

[mandalaki]

Absolut, du har helt rätt i det. Givetvis följer det krav med alla bidrag, det är bara det att jag inte riktigt kan skriva under på att det blir bättre för barnet om pappan måste jobba heltid vid sidan av föräldraledigheten i den mån han tar ut sådan. Att det är med barnets bästa i fokus man drar åt svångremmen ocj styr mer. Om man såg till familjens bästa och dess förmåga att handla på bästa sätt utifrån individuella förutsättningar hade jag tyckt var bättre.

Men vi har ju så solklara bevis på att när föräldrarna handlar utifrån individuella förutsättningar, så tycks märkligt nog de individuella förutsättningarna alltid vara desamma: hon är hemma och han jobbar.