Vårföräldrar 2019

[Winifred]

Går snart in i vecka 19 och är fortfarande helt symptomfri, känns så himla märkligt och nu förstår jag verkligen dom som kan missa att dom är gravida helt. Vi har fått tid för ultraljud i mitten av december och jag är livrädd för att det inte ska synas något litet bultande hjärta.

 

[Winifred]

Idag har jag varit på läkarbesök med ultraljud. Bebis var pigg och sprattlade för fullt, ansiktet ville han/hon inte visa utan gosade in sig i moderkakan Dock har bebisen en vit prick pa hjärtat, det är inget att oroa sig för utan försvinner hos 98 % av bebisarna innan v. 30 och hos dom 2 % som det finns kvar pa är det sällan ngt "farligt". Men googla gjorde jag ända och det verkar som ett det kan vara en indikation pa kromosomförändring men forskarna är oense. Har ett till ultraljud om 7 veckor sa da hoppas jag att pricken är borta. Allt annat sag perfekt ut sa ingen anledning till oro enl min läkare. Fast lite orolig är jag ända.

Åh så fint att få se ett litet sprattel det är farligt att googla, säger jag som gör det hela tiden och spär på mina egna farhågor

 

[Ynnej]

Hur tränar ni?

Jag rider som vanligt än så länge och försöker gå på lite pass på gymmet, mest typ jympa. Orkar inte varken samma intensitet eller lika ofta som vanligt men försöker gå iallafall 2 dagar per vecka eller så för att hålla igång. Misstänker att det blir mer promenader senare. Min foglossning jag kände ett tag har tillfälligt lagt sig, så just nu funkar det ok.

 

[Ynnej]

Dubbelt

 

[Panamera]

Hur mår ni andra?
Jag går in i v 27 imorgon. Mår bra, magen växer och det sparkas och har sig där inne. Är lite tröttare än vanligt, särskilt när jag tränar. Börjat få ont i ryggen så försöker vara noga med träning vilket brukar hjälpa annars. Nu har vi köpt vagn också eftersom vi hittade bra erbjudande, så den står hemma och påminner mig varje dag Börjat köpa lite kläder, men vill inte ha allt klart för tidigt, kul att få ha lite kvar!

Här rullar allt på!

Mini bökar runt för fullt där inne, i övrigt märker jag inget speciellt av graviditeten. Är så tacksam för hur enkel graviditeten hittills varit för min del.
Jag har haft det väldigt stressigt med plugget nu i några veckor, men förhoppningsvis kan jag slappna av efter nästa vecka. Från och med då så blir det full fokus på att bara njuta av julen och dessutom försöka samla lite sömn.

Vad skönt för er att ha vagnen avklarad. Vi har inte ens börjat kika ännu.. Känns som att det är så mycket annat som behöver göras nu inför jul, så vi får ta tag i det efter jul och nyår.

Har fått lite kläder och en superfin bordslampa till mini av mina föräldrar, i övrigt har vi inte förberett något alls

Är förresten i vecka 24+2 idag.

 

[Ynnej]

Jag är i v. 27+3. Mår helt okej förutom en eländig förkylning som inte släpper. Börjar få vad jag tror är sammandragningar, särskilt efter att jag tränat eller varit aktiv, men de brukar lägga sig när jag vilat en stund.

Har börjat få rejäl ångest inför förlossningen också. Usch, oroar mig för typ allt Hur tänker ni andra inför det?

Vi har köpt vagn, 2 filtar och kanske 6 plagg, men väntar på en hel hög med ärvekläder så handlar mer mär jag sett vad som finns där i.

Jag hade en dipp för ett par veckor sedan när jag nog lyssnat på lite för många poddar med förlossningsberättelser då jag kände mig orolig. Jag är inte så oroligt lagd men vill gärna läsa på lite. Försöker dock att inte läsa för mycket för jag tror snarare att det kan göra det värre för mig. Vi är inbokade på föräldrakurser i början på året och hoppas att det kan vara vettig förberedelse, funderar på att läsa boken Föda utan rädsla också.

 

[Luktpion]

Exakt så brukar jag sova med går ju sådär nu...försöker att ligga i samma ställning, har en gravidkuffe + vanlig kudde uppallade under benet för att inte ligga PÅ magen. Men exakt samma position hela natten funkar inte riktigt heller så andra halvanav natten brukar bli ett obekvämt klumpigt makande och vändande.

Det känns ju som det enda vettiga sättet att sova på! Då kan man kapitulera helt till tyngdlagen. Samma på rygg med men så kan man ju inte sova, då kommer väl någon och knivhugger en i magen direkt. (Rimlig känsla. ) Dessutom är det ju inte så bekvämt nu med större mage att ligga på rygg. Men alltså jag måste säga att gravidkudden ju är kanon! Vilken upptäckt! Varför sover inte alla med en sådan kudde jämt? Det begriper jag inte. Det är ju hur skönt som helst att slippa ha låren mot varandra, eller knäna. Mycket nöjd med det köpet faktiskt. Borde bli standard att ha en huvudkudde och en benkudde!

Har börjat få rejäl ångest inför förlossningen också. Usch, oroar mig för typ allt Hur tänker ni andra inför det?

Jag känner lite så att ju mer jag skulle grotta ned mig i förlossningar ju mer skrämd och nojig skulle jag bli... Att mitt förtroende för sjukvården är i princip noll gör ju inte saken bättre då det känns som jag måste försöka ta mig igenom detta "själv" om det ska gå någorlunda vägen. Det skrämmer mig. Hade jag bott nära ett sjukhus hade jag nog valt att ha en hemförlossning (med närvarande barnmorska då) men nu har jag 1,5 timmes resväg till sjukhus så det känns inte bra. Jag har läst ett par böcker och har väl ganska stor tilltro till min egen kropp, det är nog ungefär så mycket "redo" jag kommer vara. Jag tänker rätt mycket att det blir som det blir, säkert i ren försvarsmekanism... Min oro kommer säkerligen bara öka ju längre tiden går. Mest orolig är jag nog över att känna mig "överkörd" och stressad i sjukhusmiljön.

Hur tränar ni?

Inte alls längre tyvärr. Jag tappade det totalt när jag blev illamående och har inte lyckats återuppta träningen efteråt. Jag går med hundarna i skogen och har ett aktivt jobb, det är väl ungefär precis all rörelse jag får. Det hade nog varit väldigt bra för mig att börja styrketräna lite igen...

Vad fint att ni börjar känna sparkar! Här är det full aktivitet och ibland med sådan kraft att både jag och min partner häpnar. Hur kan den lille där inne vara så stark redan?

Nästäppan är pest! Jag kan i stort sett inte andas alls genom näsan på natten och barnmorskan säger att det bara är saltvattenspray som gäller, så sömnen blir ganska så lidande.

Ja det är väldigt mysigt! och lite overkligt. Fy vad trist med sömnen. Jag har sådan tur att när jag väl somnat så sover jag som en stock sedan, tydligen vare sig jag får luft eller inte. Hoppas det bara ger med sig snart så du får sova istället!

 

[Ja88]

Det känns ju som det enda vettiga sättet att sova på! Då kan man kapitulera helt till tyngdlagen. Samma på rygg med men så kan man ju inte sova, då kommer väl någon och knivhugger en i magen direkt. (Rimlig känsla. ) Dessutom är det ju inte så bekvämt nu med större mage att ligga på rygg. Men alltså jag måste säga att gravidkudden ju är kanon! Vilken upptäckt! Varför sover inte alla med en sådan kudde jämt? Det begriper jag inte. Det är ju hur skönt som helst att slippa ha låren mot varandra, eller knäna. Mycket nöjd med det köpet faktiskt. Borde bli standard att ha en huvudkudde och en benkudde!

Eller hur! Jag har envist hävdat att gravidkudde är en av många onödiga dyra attiraljer som gravida luras till att köpa, och således inte haft någon förrän denna graviditet (tre barn sen innan...) tji fick jag, det är klart ett värt inköp tycker jag numer

 

[Undeniable]

Och där kom foglossningen som ett brev på posten Fick en stickande smärta idag när jag sprang, tog ett tag att fatta vad det var för ngt, och att det faktiskt kom ifrån symfysen och inte från nedre delen av magen Jaja, får hoppas att det håller sig någorlunda i skick..

 

[Undeniable]

Och just ja, beställde precis en gravidkudde jag med! Får allt svårare att sova så är nog på tiden.

 

[turbofling]

Jag har knappt använt ammningskudden som just amningkudde men har varit sömnensräddning under graviditeterna och är väldigt praktisk sen som "utramlingsskydd" och som säkerhet när bebisen börjar sitta själv.

 

[Flixon]

Här tränas ingenting, förutom gravidyoga en gång i veckan. Nu börjar tyvärr fogarna bråka så pass mycket att jag nog ger upp yogan... Har inte ridit på ca en månad då medryttarhästen varit skadad, men nu ska han sättas igång igen. 20 min skritt 1 gång i veckan lär ju knappast göra något för fysiken, men för psyket!

Just nu pendlar jag mellan "det är inte så långt till mars" och "det kommer ALDRIG bli mars ". Vore det inte för fogarna hade det nog inte känts så jobbigt, men nu vill jag bara att det ska vara över... Men lillasyster röjer runt som en vilding i magen så hon verkar nöjd i alla fall

 

[Flixon]

Jag sover med en vanlig kudde mellan knäna /under magen. Har jag gjort sedan förra graviditeten förstår inte hur jag någonsin kunnat sova utan!

@Schleten du kan använda Nezeril! Det köpte jag senast idag, och rådfrågade personalen för säkerhets skull. Kör på barnvarianten och tar bara i ena näsborren per kväll så att säga, för att minimera risken för uttorkning av slemhinnorna.

 

[Schleten]

Jag sover med en vanlig kudde mellan knäna /under magen. Har jag gjort sedan förra graviditeten förstår inte hur jag någonsin kunnat sova utan!

@Schleten du kan använda Nezeril! Det köpte jag senast idag, och rådfrågade personalen för säkerhets skull. Kör på barnvarianten och tar bara i ena näsborren per kväll så att säga, för att minimera risken för uttorkning av slemhinnorna.

Jag vill dubbelgilla!

Sover för övrigt också med en vanlig kudde mellan knäna.

 

[Schleten]

Här tränas ingenting, förutom gravidyoga en gång i veckan. Nu börjar tyvärr fogarna bråka så pass mycket att jag nog ger upp yogan... Har inte ridit på ca en månad då medryttarhästen varit skadad, men nu ska han sättas igång igen. 20 min skritt 1 gång i veckan lär ju knappast göra något för fysiken, men för psyket!

Just nu pendlar jag mellan "det är inte så långt till mars" och "det kommer ALDRIG bli mars ". Vore det inte för fogarna hade det nog inte känts så jobbigt, men nu vill jag bara att det ska vara över... Men lillasyster röjer runt som en vilding i magen så hon verkar nöjd i alla fall

Nej, vad trist att du börjat få problem med fogarna du med!

Precis som du pendlar jag mellan att ”det är mars när som helst!” och ”det är en evighet till mars!”.

 

[Schleten]

Och mitt i all min klagan: det är så jäkla fint med all aktivitet i magen!

 

[Flixon]

Nej, vad trist att du börjat få problem med fogarna du med!

Precis som du pendlar jag mellan att ”det är mars när som helst!” och ”det är en evighet till mars!”.

Ja jag har fått ge upp och rota fram kryckorna från förra graviditeten, om jag ska ta mig till och från jobbet... Men det är ju snart mars, eller hur det nu var

 

[nejlica]

Men fy vad otäckt med bilolycka! Hoppas du mår bra och såklart att du får se en sprattlande liten på UL på onsdag.

Tack! Det verkar ha gått bra med mig, förutom lite stelhet. Tittade aldrig på min bil innan ambulansen for iväg med mig, men när jag såg den andra inblandade bilen i backspegeln så får jag nog inse att jag haft en jäkla tur, för det var inte mycket kvar av fronten på den. Men såklart blir man ju mest orolig för att liten ska ha tagit skada Tur att det var såpass tidigt och att de ligger så skyddade än!

 

[Elin_B]

Jag börjar åter ledsna lite på folks kommentarer om magen... är ju mammaledig större delen av tiden nu så slipper iaf jobbiga kollegor men det är ändå ett himla ”men oj vad stor du är” från släkt och bekanta.

Jag har alltid varit väldigt smal men gick upp 30 kg förra graviditeten. Dessutom bär jag barnet väldigt mycket ”utanpå” kroppen vilket gör att jag nu i vecka 22 ser ut som många andra gör i vecka 30. Förra grav syntes ingenting före v 20 men när magen väl kom blev den enorm på kort tid.

Det resulterade i ett evigt ”är du säker på att det bara är en”, ”men oj nu kan det inte vara långt kvar”, ”du ser ut att vara på väg att spricka” etc och jag tyckte det var skitjobbigt...

Nu har det redan börjat med folk som inte TROR mig när jag säger att det är dags i april. Ändå började jag på normalvikt nu och har inte gått upp ett kilo hittills.

Vad ÄR det med folk och dessa kommentarer... tycker nån (utom de själva) att det är kul?? Bah!

 

[Ja88]

Jag börjar åter ledsna lite på folks kommentarer om magen... är ju mammaledig större delen av tiden nu så slipper iaf jobbiga kollegor men det är ändå ett himla ”men oj vad stor du är” från släkt och bekanta.

Jag har alltid varit väldigt smal men gick upp 30 kg förra graviditeten. Dessutom bär jag barnet väldigt mycket ”utanpå” kroppen vilket gör att jag nu i vecka 22 ser ut som många andra gör i vecka 30. Förra grav syntes ingenting före v 20 men när magen väl kom blev den enorm på kort tid.

Det resulterade i ett evigt ”är du säker på att det bara är en”, ”men oj nu kan det inte vara långt kvar”, ”du ser ut att vara på väg att spricka” etc och jag tyckte det var skitjobbigt...

Nu har det redan börjat med folk som inte TROR mig när jag säger att det är dags i april. Ändå började jag på normalvikt nu och har inte gått upp ett kilo hittills.

Vad ÄR det med folk och dessa kommentarer... tycker nån (utom de själva) att det är kul?? Bah!

Irriterande alltså det är ju väldigt fräckt och respektlöst att hålla på och kommentera någon annans kropp överhuvudtaget, och inte mindre så för att man är gravid. Alla vet väl att kroppen genomgår stora förändringar under en graviditet, vissa större än andra och ofta är det ju inte supermycket man kan göra åt det själv. Jag har gått upp massor i vikt alla graviditeter och det blir säkert samma nu särskilt med tanke på hur orörlig jag är. Det är klart att jag inte är särskilt glad åt det och kommentarer är det sista som behövs.

Jag har varit rätt så förskonad men när svärfar var på besök, då var jag bara i vecka 15 typ, så sa han att det syns på dig att du lagt på dig men det klär dig att vara lite rund.... då svarade jag, med ett småsyrligt leende förvisso, att tänk dig för vad du säger. Vet inte om han uppfattade piken. Han har ju sett mig gå upp och ner i vikt genom alla graviditeter och har alltid kommenterat mina viktförändringar ganska ogenerat, så jag är rätt så less faktiskt.

Skäms på folk utan folkvett helt enkelt!