Nej, där håller jag inte med dig.
Vi ska inte, framför allt inte i Sverige, ha ett samhälle som accepterar att det väljs åt en del kvinnor.
Varken det ena eller det andra.
Sedan kan jag hålla med om att det inte är "bara".
Vårt jämförelsevis jämställda samhälle med individualistiska strömningar och jämförelsevis liten betydelse av kärnfamiljen, kan ju upplevas som helt felaktigt av personer med andra kulturella förväntningar.
Det är ju tänkbart att man tycker att en sådan som jag är helt galen (det kan man tänka även om man bott i Sverige i 65 år, för den delen) som jobbar och lever själv och inte har barn.
Så visst är det svårt på så sätt.
För det är lite förmätet att hävda att "de här flickorna förstår inte sitt eget bästa".
det kan ju också vara så att de individerna tycker att valet att tidigt bli mamma, och sköta hem och barn därefter, är det bästa och riktigaste valet.
tycka olika får man ju!
Men att någon annan väljer åt kvinnorna att tidigt bli mamma och sedan sköta hem och barn, är absolut inte OK i mina ögon.
Som sagt: det är ett problematiskt exempel på vikande jämställdhet i Sverige som jag tog upp.
Naturligtvis förenklar jag, men gränsdragningen mellan frihet och skydd för de svaga kan bli en rätt komplex fråga annars.
För en flicka som vuxit upp i en traditionell muslimsk familj vill förmodligen, önskar sig förmodligen en traditionell framtid och ett traditionellt liv.
Ska vi som samhälle acceptera det? Jag håller naturligtvis med dig, att det är individen som ska göra valet, inte ngn annan.
Låglönejobb kommer alltid att finnas. Vad som kommer att ändras är , när ett låglönejobb plötsligt blir ett bristyrke..då stiger lönerna.
Många sitter i en dålig sits, inte beroende på val utan beroende på att man inte aktivt valt. Jag har gamla skolkamrater som slutade 9;an och gick direkt till ett sk. hjälparbete dvs ett jobb som inte krävde någon utbildning.
De första 10 åren hade de det naturligvis bättre än dem av oss som valde att stanna kvar i skolsystemet.
Men idag när jag möter dem, nedslitna kroppar, lever man tröstlösa liv i små tråkiga lägenheter på en inkomst som är fasansfullt låg.
Och ännu värre blir det när de ska leva på det röda brevet.
Samma sak gäller de kvinnor som i tidig ålder skaffade barn och sedan alternerade mellan vård av barn och låglönde/deltidsjobb. Inte sällan lever man idag ensamma efter havererade förhållanden.
Det är det jag menar med att vi inte kan ha ett jämlikt samhälle.
Jag har idag både bättre fysiska och ekonomiska möjligheter till ett bättre liv än vad de har.
Jag gjorde aktiva val, sköt upp konsumtion och planerade min framtid.
Den formen av ojämlikhet måste få finnas annars försvinner ju drivkraften i ett samhälle.