Vegetarisk skolmat (utbruten från Störiga saker vi stör oss på, del 45)

  • Mat
  • Trådstartare Trådstartare Lingon
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 418
  • Visningar Visningar 10 201

Bukefalos 30 år!

Jag tänker att vi nog pratar förbi varandra?

Om du uppfattat det som att det drivs en tes att vegetarisk mat inte bör serveras i skolan för att "barn äter ju inte det", så förstår jag din invändning och håller med. Självklart bör vegetarisk mat serveras i skolan, och det har det väl också gjort på de flesta ställen i alla tider tänker jag mig.

Men om man vänder på det och tolkar ditt inlägg som att, nej vad barn äter och inte bör man inte ta hänsyn till utan menyn ska väljas efter "mest nyttigt per krona/energienhet/vad man nu mäter" och sedan får barnen äta det som bjuds, så håller jag inte med i din invändning.

Nu hårddrar jag det, men poängen är just att vi kanske diskuterar olika saker och tolkar budskapen på olika sätt i tråden.

Vad barn äter och inte tycker jag att man utgår från erfarenheten i matsalen, och inte några fördomar på nätet om huruvida barn generellt gillar vegetarisk mat eller inte. Att ha med barnens faktiska ätande vid menyplaneringen kan slå både på vegetariska rätter och kötträtter tänker jag, så det behöver inte ens vara något som sätter dessa alternativ emot varandra, annat än just när det extrapoleras till att bara serveras vegetariskt eller att alltid servera kötträtter. Och det tycker åtminstone inte jag behöver vara det val man står mellan.
Jag diskuterar vegetarisk mat vara eller inte, det trodde jag tråden handlade om. Jag argumenterar ju mot de som hävdar att det finns en motsättning mot vegetarisk mat och mat som barn äter. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit att maten ska vara vällagad och självklart är huvudsyftet i en skolmatsal att barnen ska bli mätta. Möjligen har @sjoberga tagit något av mina svar på en annan användares inlägg och satt i ett annat sammanhang?

Utöver att barn ska bli mätta så tycker jag också att skolmat ska vara nyttig, näringsriktig, följa livsmedelverkets rekommendationer och att man tar hänsyn till klimatpåverkan. Det är inte jag som hävdat att det finns en motsättning där
mellan.

Själva diskussionen har ju uppkommit av att det finns dom som inte tycker att det är skolköken som ska avgöra vad barnen serveras, utan att det är något man som förälder eller allmänhet ska påverka.
 
Korrelationen är ganska signifikant (besparingar, krav om fler vegetariska rätter och att barnen inte får i sig näring).
Jag förstår inte? Vad har du för källa på det, eller kan du utveckla?

Det jag önskar är att man inte inför artificiella begränsningar i urvalet av råvaror när duktig personal ska skapa bra måltider som gör att våra barn klarar sin skoldag - och att man ska finansiera det tillräckligt så att inte den här typen av diskussioner får onödig fart.
Det är ju det man gör om man argumenterar för att det inte ska serveras vegetarisk mat.

Men - jag kommer från sidan som anser att mat är en av livets höjdpunkter - men inte varje gång behöver vara det givetvis, ibland bara energiintag - så därför är det viktigt att skapa måltider som ger energi, näring, njutning, ro, återhämtning, umgänge, trygghet - även för våra barn i skolor och förskolor. Det finns många parametrar jag gärna sätter före perfekt näringsinnehåll och minimal belastning på klimatet.
Jag håller med dig i stort. Men jag tror inte det är realistiskt skolmat i skolmiljö ska vara uppnå livets höjdpunkter.

Ett exempel från skolköket som jag har insyn i: En av deras mest ätna rätter är köttfärssås. Köttfärssåsen innehåller ungefär 25 procent köttfärs. Resten grönsaker, ärtfärs och rotfrukter. Det är näringsriktigt, barnen äter, det är klimatsmart.

Jag pratar absolut inte om minimal belastning på klimatet. Jag menar att klimatpåverkan (och andra hållbarhetsaspekter som biologisk mångfald, arbetsförhållanden m.m.) behöver vara en fråga man väger in i offentliga kök. Det blir väldigt ineffektivt om en del av en offentlig organisation lägger miljoner på klimatarbete och en annan del av samma organisation motarbetar det.
 
Vore intressant att veta vad barn som ätit mycket vegetariskt hemma tycker om den vegetariska skolmaten? Jag tror mycket handlar om att många föräldrar är dåliga på att servera varierad mat och att de ser kött som ett måste varje måltid. Då är det inte så konstigt att det blir lite ovant att äta linsgryta i skolan. Men jag ser inte problemet, när jag var liten åt man knäckebröd och rivna morötter om skolmaten var äcklig. Man förväntade sig inte att den skulle vara god alla dagar, man accepterade det som fanns eller löste problemet själv genom salladsbuffén. Eller finns det ingen salladsbuffé i skolorna längre?

Dessutom är det ju garanterat så att barnen hör sina föräldrar klaga på den vegetariska maten och det blir ju enkelt då att hoppa på det tåget för att få med sig en egen matlåda med makaroner och köttbullar..?
 
Jag diskuterar vegetarisk mat vara eller inte, det trodde jag tråden handlade om. Jag argumenterar ju mot de som hävdar att det finns en motsättning mot vegetarisk mat och mat som barn äter. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit att maten ska vara vällagad och självklart är huvudsyftet i en skolmatsal att barnen ska bli mätta. Möjligen har @sjoberga tagit något av mina svar på en annan användares inlägg och satt i ett annat sammanhang?

Utöver att barn ska bli mätta så tycker jag också att skolmat ska vara nyttig, näringsriktig, följa livsmedelverkets rekommendationer och att man tar hänsyn till klimatpåverkan. Det är inte jag som hävdat att det finns en motsättning där
mellan.

Själva diskussionen har ju uppkommit av att det finns dom som inte tycker att det är skolköken som ska avgöra vad barnen serveras, utan att det är något man som förälder eller allmänhet ska påverka.
Då är vi inte långt ifrån varandra i själva ”skolmatsekvationen/prioriteringen” tänker jag. Att barnen ska få i sig mat med näring är viktigast och låt duktig personal få frihet att göra det utan att begränsa urvalet av råvaror på olika sätt. Jag tänker också att man ska ta hänsyn till långsiktig hälsa och klimatet, men att det hamnar ganska långt efter prioriteringen att skapa måltider som intas av barnen. Kostnader måste finnas med i ekvationen, även om jag anser att det måste få kosta mycket mer än det gör idag. Skolan är viktig!

Kanske skillnaden ligger mer i hur vi tänker att en sådan ekvation spelas ut i verkligheten?

Jag tänker att en sådan matsedel över ett skolår innehåller många vegetariska rätter (dels för att det är ett vanligt specialkostval men också för att det är naturligt) men väldigt få dagar med enbart vegetariska rätter. Att då införa hårda krav på köken att servera helt fritt från animalier en eller två dagar i veckan är kontraproduktivt. Nånstans strax under det tänker jag att man hamnar ändå, genom att ge förtroendet till köken.

(I skolorna här serveras oftast tre alternativa rätter varje dag.)
 
Senast ändrad:
Vore intressant att veta vad barn som ätit mycket vegetariskt hemma tycker om den vegetariska skolmaten? Jag tror mycket handlar om att många föräldrar är dåliga på att servera varierad mat och att de ser kött som ett måste varje måltid. Då är det inte så konstigt att det blir lite ovant att äta linsgryta i skolan. Men jag ser inte problemet, när jag var liten åt man knäckebröd och rivna morötter om skolmaten var äcklig. Man förväntade sig inte att den skulle vara god alla dagar, man accepterade det som fanns eller löste problemet själv genom salladsbuffén. Eller finns det ingen salladsbuffé i skolorna längre?

Dessutom är det ju garanterat så att barnen hör sina föräldrar klaga på den vegetariska maten och det blir ju enkelt då att hoppa på det tåget för att få med sig en egen matlåda med makaroner och köttbullar..?
Nån skola hade till och med löst problemet genom att alltid ha makaroner och köttbullar som alternativ. Lite av en nödlösning men bättre än att vissa barn sällan får i sig näring för att klara skoldagen. (Sen tänker jag att man på individnivå kan prata med barn (och deras föräldrar) som väljer det alternativet nästan varje dag.)
 
Vore intressant att veta vad barn som ätit mycket vegetariskt hemma tycker om den vegetariska skolmaten? Jag tror mycket handlar om att många föräldrar är dåliga på att servera varierad mat och att de ser kött som ett måste varje måltid. Då är det inte så konstigt att det blir lite ovant att äta linsgryta i skolan. Men jag ser inte problemet, när jag var liten åt man knäckebröd och rivna morötter om skolmaten var äcklig. Man förväntade sig inte att den skulle vara god alla dagar, man accepterade det som fanns eller löste problemet själv genom salladsbuffén. Eller finns det ingen salladsbuffé i skolorna längre?

Dessutom är det ju garanterat så att barnen hör sina föräldrar klaga på den vegetariska maten och det blir ju enkelt då att hoppa på det tåget för att få med sig en egen matlåda med makaroner och köttbullar..?

Det finns väl ingen anledning att tro att barn som serveras vällagad vegetarisk mat hemma skulle reagera annorlunda på den vegetariska skolmaten än hur t.ex. min dotter reagerar på skolans panerade fisk med potatismos jämfört med hur hon reagerar på vår hemlagade panerade fisk med potatismos.

Hon älskar den panerade fisken och moset vi lagar hemma (oavsett om fisken är en plattfisk, torsk eller makrill). Fisken paneras hemma, moset görs på riktig potatis och smör från grunden. I skolan är det pulvermos och fisk där paneringen är soggig. Det skolan lagar håller alltså inte i närheten av den kvalitet som man kan laga hemma.

Jag kan inte se att skolmaten helt plötsligt skulle hålla högre kvalitet bara för att den blivit vegetarisk.

Och när tänker du att föräldrarna klagar på den vegetariska maten? Om barnen hade ätit den och kommit hem och berättat att den var god så hade föräldrar inte klagat på den. Föräldrar klagar ju på den för att barnen berättat att den inte är god och att de inte äter den. Inte tvärtom.
 
Vore intressant att veta vad barn som ätit mycket vegetariskt hemma tycker om den vegetariska skolmaten? Jag tror mycket handlar om att många föräldrar är dåliga på att servera varierad mat och att de ser kött som ett måste varje måltid. Då är det inte så konstigt att det blir lite ovant att äta linsgryta i skolan. Men jag ser inte problemet, när jag var liten åt man knäckebröd och rivna morötter om skolmaten var äcklig. Man förväntade sig inte att den skulle vara god alla dagar, man accepterade det som fanns eller löste problemet själv genom salladsbuffén. Eller finns det ingen salladsbuffé i skolorna längre?

Dessutom är det ju garanterat så att barnen hör sina föräldrar klaga på den vegetariska maten och det blir ju enkelt då att hoppa på det tåget för att få med sig en egen matlåda med makaroner och köttbullar..?

Jag åt helt veganskt under min tidiga uppväxt (började äta kött under skolåren, men inte för att jag tyckte att det var godare i skolan). Ur min synpunkt är konceptet att barn inte äter grönsaker eller att barn föredrar mat separerad helt främmande, jag föredrog helt klart (grönsaks-)grytorna och rörorna i skolan framför det sönderlagade köttet (och fisken var ju inte att tala om, att laga fisk för varmhållning på det sättet ställer rätt stora krav på både råvara och hantering). Currykycklingen var en favorit även här. Den vegetariska skolmaten höll ofta långt högre kvalitet än den vanliga, men grupptrycket att tycka att grönsaksbiffar var äckliga var också rätt stort.

För att jag skulle äta som riktigt liten var man tvungen att mosa ihop potatis, sås och ärtor till en röra, jag åt inte separata delar. Om det inte var kokta morötter eller (inte kokta :idea:) gurkstavar. Både jag och min bror hade perioder med ganska grav arfid (i kombination med npf) men vi kom alltid tillbaka till att äta grönsaker med lite lirkande efter att perioden med "bara snabbnudlar" eller "bara risgrynsgröt" haft sin gång.

Även bland mina icke-vegetarianska vänners ungar äts gladeligen alla möjliga former av grönsaker med kryddning från alla möjliga kök. Blomkålscurry skulle helt klart vara en hit tex. Likaså ser jag barn äta "vuxenmat" utan minsta problem (utöver de individuella såklart, arfid finns på många ställen men löses på olika sätt beroende på kulturella matvanor). Att ge barn vana vid en bredd av matvaror, konsistenser och kryddningar verkar helt enkelt underlätta vuxenlivet rätt rejält. (Givetvis utan att tvinga ner saker som är helt oätliga för barnet, det är stor skillnad på att testa saker flera gånger för att vänja sig och på att bli itvingad hela portioner av något som upplevs helt motbjudande.)
 
Det är lika mycket protein i oumph, tofu etc som i färdiga köttbullar, men lägre salt och fetthalt.
Radioprogrammet Meny har två program om näringsinnehåll i köttsubstitut och det var inte så bra som man hade kunnat önska. Det är ju bra att de undersöker det och kan göra så att de förbättrar det. (sedan tror jag inte jag har varit en stor propagandaapparat för färdiga köttbullar :) )
 
Och när tänker du att föräldrarna klagar på den vegetariska maten? Om barnen hade ätit den och kommit hem och berättat att den var god så hade föräldrar inte klagat på den. Föräldrar klagar ju på den för att barnen berättat att den inte är god och att de inte äter den. Inte tvärtom.

Fast det är ju ingen som vill ta bort kött från matsedeln om barnen kommer hem och klagar på att köttbullarna är oätliga? Det jag vänder mig mot i den frågan är just att "vegetariskt" klumpas ihop till en maträtt, när det är tusentals. Givetvis ska rätter som ingen äter inte vara återkommande på menyn, oavsett vad de innehåller.
 
Nån skola hade till och med löst problemet genom att alltid ha makaroner och köttbullar som alternativ. Lite av en nödlösning men bättre än att vissa barn sällan får i sig näring för att klara skoldagen. (Sen tänker jag att man på individnivå kan prata med barn (och deras föräldrar) som väljer det alternativet nästan varje dag.)
Detta har jag också läst om men det känns lite problematiskt tycker jag, om mina barn fick alternativet köttbullar och makaroner varje dag hade de nog definitivt valt det de allra flesta dagar, istället för som nu äta väldigt varierat och allt möjligt på förskolan (däremot inte särskilt varierat hemma och därför är jag väldigt tacksam för förskolans mat).
 
Det jag vänder mig mot i den frågan är just att "vegetariskt" klumpas ihop till en maträtt, när det är tusentals. Givetvis ska rätter som ingen äter inte vara återkommande på menyn, oavsett vad de innehåller.

Men det är ju samma sak i grunden med kötträtter, att det inte heller går att klumpa ihop. Pölsa och lappskojs fasades ut från skolmatsmenyn redan under min tid, och då sades det i alla fall vara pga att det åts så dåligt av det.

Köttyper är också av olika slag, och kan tillredas på olika sätt. Det är inte enhetligt. Ogillar man kokossmak så ogillar man ju kötträtten oavsett om det är nöt eller lamm i grytan.
 
Detta har jag också läst om men det känns lite problematiskt tycker jag, om mina barn fick alternativet köttbullar och makaroner varje dag hade de nog definitivt valt det de allra flesta dagar, istället för som nu äta väldigt varierat och allt möjligt på förskolan (däremot inte särskilt varierat hemma och därför är jag väldigt tacksam för förskolans mat).
Jag ser det som en föredragen lösning om det räddar några enskilda elevers skolgång. Alltså framför att det kraschar, som en nödlösning. Om det används av många och ofta så är det ett tydligt tecken på att det inte funkar, så då skulle jag också se det som ett problem.
 
Detta har jag också läst om men det känns lite problematiskt tycker jag, om mina barn fick alternativet köttbullar och makaroner varje dag hade de nog definitivt valt det de allra flesta dagar, istället för som nu äta väldigt varierat och allt möjligt på förskolan (däremot inte särskilt varierat hemma och därför är jag väldigt tacksam för förskolans mat).

Fast det var ju med kompletterande åtgärden att ha ett individuellt samtal med vårdnadshavare till de barn som äter köttbullarna varje dag. I vissa fall kanske det behöver vara så under en period, i andra fall kanske barnet behöver stöd i matsalen för att välja andra rätter.

När vi hade specialmat i skolan (inte alls i samma omfattning som idag) så stod den placerad så att personalen hade koll över den, det var inte så att alla barn valde mellan den och den vanliga.

Grejen med att servera "comfortfood" i skolan är att alla barn ska äta åtminstone någonting som de blir mätta på. Jag håller alla som skriver att det är bra om barn får prova på olika rätter i skolan och utmana sin smakprofil, men jag menar också att den utmaningen inte behöver tas med alla barn alla skoldagar, om det går ut över vissa barns förutsättningar att ta till sig undervisningen.

Är det viktigare att barnen utmanas till att äta nya saker, än att de lär sig läsa, skriva, räkna och hur samhället fungerar? För många (de flesta?) är detta inte någon prioritering som behöver göras utan det funkar med båda två samtidigt, men det som blir viktigt är de fall när det ena går ut över det andra. Som ofta, när prioriteringar i skolan diskuteras.
 
Fast det var ju med kompletterande åtgärden att ha ett individuellt samtal med vårdnadshavare till de barn som äter köttbullarna varje dag. I vissa fall kanske det behöver vara så under en period, i andra fall kanske barnet behöver stöd i matsalen för att välja andra rätter.

När vi hade specialmat i skolan (inte alls i samma omfattning som idag) så stod den placerad så att personalen hade koll över den, det var inte så att alla barn valde mellan den och den vanliga.

Grejen med att servera "comfortfood" i skolan är att alla barn ska äta åtminstone någonting som de blir mätta på. Jag håller alla som skriver att det är bra om barn får prova på olika rätter i skolan och utmana sin smakprofil, men jag menar också att den utmaningen inte behöver tas med alla barn alla skoldagar, om det går ut över vissa barns förutsättningar att ta till sig undervisningen.

Är det viktigare att barnen utmanas till att äta nya saker, än att de lär sig läsa, skriva, räkna och hur samhället fungerar? För många (de flesta?) är detta inte någon prioritering som behöver göras utan det funkar med båda två samtidigt, men det som blir viktigt är de fall när det ena går ut över det andra. Som ofta, när prioriteringar i skolan diskuteras.
Ja alltså att ha köttbullar som specialkost för vissa barn varje dag är väl absolut en lösning, jag trodde att det gavs varje dag som alternativ till alla och det tycker jag hade riskerat att förvärra problemet för fler barn.
 
Jag tänker att en sådan matsedel över ett skolår innehåller många vegetariska rätter (dels för att det är ett vanligt specialkostval men också för att det är naturligt) men väldigt få dagar med enbart vegetariska rätter. Att då införa hårda krav på köken att servera helt fritt från animalier en eller två dagar i veckan är kontraproduktivt. Nånstans strax under det tänker jag att man hamnar ändå, genom att ge förtroendet till köken.

(I skolorna här serveras oftast tre alternativa rätter varje dag.)
Skillnaden är helt klart att jag tycker att en matsedel över ett skolår behöver följa livsmedelsverkets råd. Hur det görs är upp till köken, ex. om det bästa är att servera fritt från animalier en eller två dagar i veckan, eller inte.
 
Det finns väl ingen anledning att tro att barn som serveras vällagad vegetarisk mat hemma skulle reagera annorlunda på den vegetariska skolmaten än hur t.ex. min dotter reagerar på skolans panerade fisk med potatismos jämfört med hur hon reagerar på vår hemlagade panerade fisk med potatismos.

Hon älskar den panerade fisken och moset vi lagar hemma (oavsett om fisken är en plattfisk, torsk eller makrill). Fisken paneras hemma, moset görs på riktig potatis och smör från grunden. I skolan är det pulvermos och fisk där paneringen är soggig. Det skolan lagar håller alltså inte i närheten av den kvalitet som man kan laga hemma.

Jag kan inte se att skolmaten helt plötsligt skulle hålla högre kvalitet bara för att den blivit vegetarisk.

Och när tänker du att föräldrarna klagar på den vegetariska maten? Om barnen hade ätit den och kommit hem och berättat att den var god så hade föräldrar inte klagat på den. Föräldrar klagar ju på den för att barnen berättat att den inte är god och att de inte äter den. Inte tvärtom.
Ja absolut finns det rätter som var goda hemma men inte goda i skolan! Så jag tror inte skolmaten håller högre kvalitét än tidigare bara för att den är vegetarisk, men om kött/fiskrätterna är av lika dålig kvalitét är det ju bättre för klimatet åtminstone att skippa det. Och, skolmat har ju nästan aldrig hållt hög kvalitét? Det var ju otroligt många rätter man hatade som barn, men då fanns inte denna diskussion på samma nivå eftersom de rätterna inte var vegetariska. Då var det ju bara att acceptera att man inte kunde gilla allt.

Det finns något slags allmänt hat mot vegetarisk mat/vegetarianer hos många konservativa vuxna människor. Det är inte "riktig mat" osv, så då tänder dom till direkt när dom hör ordet istället för att backa några steg och fundera. Det har ju blivit ramaskri här i alla fall, när man bara infört en enda vegetarisk dag i skolan, av den enda anledningen att man kallar den vegetarisk. Om barnen hör denna diskussion hemma och är uppväxta med det så är det ju inte så konstigt att de blir skeptiskt inställda. Observera att detta ramaskri startade så fort det var bestämt och barnen hade alltså inte ens fått chansen att testa rätterna ännu.
 
Jag åt helt veganskt under min tidiga uppväxt (började äta kött under skolåren, men inte för att jag tyckte att det var godare i skolan). Ur min synpunkt är konceptet att barn inte äter grönsaker eller att barn föredrar mat separerad helt främmande, jag föredrog helt klart (grönsaks-)grytorna och rörorna i skolan framför det sönderlagade köttet (och fisken var ju inte att tala om, att laga fisk för varmhållning på det sättet ställer rätt stora krav på både råvara och hantering). Currykycklingen var en favorit även här. Den vegetariska skolmaten höll ofta långt högre kvalitet än den vanliga, men grupptrycket att tycka att grönsaksbiffar var äckliga var också rätt stort.

För att jag skulle äta som riktigt liten var man tvungen att mosa ihop potatis, sås och ärtor till en röra, jag åt inte separata delar. Om det inte var kokta morötter eller (inte kokta :idea:) gurkstavar. Både jag och min bror hade perioder med ganska grav arfid (i kombination med npf) men vi kom alltid tillbaka till att äta grönsaker med lite lirkande efter att perioden med "bara snabbnudlar" eller "bara risgrynsgröt" haft sin gång.

Även bland mina icke-vegetarianska vänners ungar äts gladeligen alla möjliga former av grönsaker med kryddning från alla möjliga kök. Blomkålscurry skulle helt klart vara en hit tex. Likaså ser jag barn äta "vuxenmat" utan minsta problem (utöver de individuella såklart, arfid finns på många ställen men löses på olika sätt beroende på kulturella matvanor). Att ge barn vana vid en bredd av matvaror, konsistenser och kryddningar verkar helt enkelt underlätta vuxenlivet rätt rejält. (Givetvis utan att tvinga ner saker som är helt oätliga för barnet, det är stor skillnad på att testa saker flera gånger för att vänja sig och på att bli itvingad hela portioner av något som upplevs helt motbjudande.)
Ja men exakt! Det där grupptrycket om att vegetarisk mat ska vara äcklig känner jag igen så väl! Minns att vi hade en vegetarisk vecka i skolan en gång, jag var riktigt kräsen men tyckte många av rätterna faktiskt var goda. Men det var man ju försiktig med att säga eftersom vegetarisk mat = äcklig enligt alla tuffingar. Jättetråkigt!
 
Detta har jag också läst om men det känns lite problematiskt tycker jag, om mina barn fick alternativet köttbullar och makaroner varje dag hade de nog definitivt valt det de allra flesta dagar, istället för som nu äta väldigt varierat och allt möjligt på förskolan (däremot inte särskilt varierat hemma och därför är jag väldigt tacksam för förskolans mat).
Vet att jag läste om någon skola som erbjöd pasta och tomatsås.
 
Skillnaden är helt klart att jag tycker att en matsedel över ett skolår behöver följa livsmedelsverkets råd. Hur det görs är upp till köken, ex. om det bästa är att servera fritt från animalier en eller två dagar i veckan, eller inte.
Ja, där ligger nog en stor skillnad. Jag tror inte ens det är möjligt att genomföra, så länge man inte tvingar varje barn att äta en specifik rätt varje dag och registrerar det och dessutom frågar vad de åt hemma. Men framförallt anser jag att möjliggörandet av måltider för alla barn i skolan så att de får en bra chans att klara sin skolgång, är väldigt mycket högre prioriterat än att titta på livsmedelsverkets rådande idealkost. Återigen, en rätt som inte äts är väldigt onyttig att servera i skolan som enda val oavsett hur nära idealmåltiden den ligger näringsmässigt. Sen finns det väldigt bra material att tillgå från Livsmedelsverket, för att designa måltiderna så att de uppfyller sitt syfte. Eftersom bara 10% av befolkningen äter vegetariskt/veganskt så vore det väldigt märkligt att forcera in stor andel helt vegetarisk kost i skolan.

https://www.livsmedelsverket.se/48e...-foldrar/riktlinjer-for-maltider-i-skolan.pdf
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp