Ja, det gör jag. Jag tycker parallellerna är ganska många. Skapa en väldigt riskfylld situation utan att något kräver detta, men blunda och hoppas på det bästa, med fara för inte bara dig utan även andra som inte kan påverka situationen alls.
Om det är omedveten självdestruktivitet som spelar in där eller inte vill jag inte spekulera kring, men det är tydligt att du saknar sunda perspektiv för vad som är rimliga risker att ta, och vad som utgör farliga situationer. Både för din egen och andras del.
Din dotter är jätteliten och sårbar. Hon har ingen annan än dig och hon är totalt utlämnad de beslut du fattar och det liv du skapar åt er. Du är också väldigt sårbar, bland annat pga. den blind spot jag beskrev ovan. Personer som vill andra illa eller själva är dysfunktionella söker sig inte till folk med tydliga gränser, stabila liv, bra konsekvens- & risktänk och stor självbevarelsedrift. De söker sig just till sårbarhet, utsatthet och kaos. Att just den här mannen kanske är jättebra är inte poängen. Det handlar om risken du är beredd att ta och risken din dotter inte kan välja bort.
Men man kan lära sig att få bättre grepp om sitt högriskbeteende, och man kan utveckla sundare perspektiv och starkare gränser. Önskar er som sagt allt gott. Var rädd om er.