.

Änterliiiigen har jag bestämt mig på riktigt. Och nu när beslutet är helt avgjort så gör det mig så ledsen. Men egentligen kanske inte för avslutet. Utan för det som aldrig kommer igen.
För det vackra och fina som långsamt vissnat.
Nu finns det inte mer.
Sakta, sakta ska jag resa mig.
Hej då P

 

[karamelldrottningen]

om det är någon du litar på tycker jag absolut du ska prata med henne.

Vi har tappat kontakten. Eller ja hon är såklart fortfarande min kusin. Men vi är inte alls så tajta längre.

 

[monster1]

Vi har tappat kontakten. Eller ja hon är såklart fortfarande min kusin. Men vi är inte alls så tajta längre.

Men om du ringer kanske ni får kontakt igen?

 

[karamelldrottningen]

Men om du ringer kanske ni får kontakt igen?

Jo.
Hon har varit och hälsat på bebis.
Men hörde inte ett ljud från henne under hela graviditeten. Vet inte vad min mamma hade sagt men alla verkade vara emot mig ett tag. Tills min mamma mjuknade något på slutet.
Utom en av mina mostrar (inte hennes mamma). Henne kunde jag vända mig till.
Men vad gäller P kommer jag inte på någon bättre person än min kusin som skulle kunna hjälpa. Om hon vill alltså.
Med tips kanske. Grejen är om jag berättar för henne om P kommer hon sen vara på mig tills det är slut. Hon kommer vara som en igel och kolla av saker.
Vet inte om det är så bra kanske.

 

[dobbis]

Ska jag verkligen lyssna på henne på beroende om detta med att det är bra att jag har P kvar.
Är så less på att han kommer och går som han vill. Sättet han går upp för trapporna. Klampandes. Jäkla oväsen.
Att han dräller runt sina saker överallt.
Ska ta upp detta med henne.
Småsaker men som jag stör mig på. Förutom sånt han säger och gör.

Nej, släng ut honom, ett problem mindre.

 

[corzette]

Tro oss... Vi FATTAR att du mår skit, vi "läser igenom" dina "så farligt är det inte"inlägg. MEN du blir så himlans defensiv när vi fattar. DU är den enda som (med hjälp såklart) KAN ändra din egen siutuation, den ändringen måste komma ifrån DEJ.

Du vet ju hur svårt det är att komma på att man är alkoholist. Du är där nu. Det du inte inser är hur du då försöker "sväva ut" på andra sätt. Vi ser det, MEN DU måste inse det med. Som med alkoholen. När du ser mönstret även på andra ställen så hjälper du dej själv. Därför menar många här på att du borde prata med någon om hur du mår. För beroendet (alkoholism mm) kommer ju ifrån ett grundproblem ? (inte alltid, men oftast). Så ta hjälp !

 

[Tassa]

Ska jag verkligen lyssna på henne på beroende om detta med att det är bra att jag har P kvar.
Är så less på att han kommer och går som han vill. Sättet han går upp för trapporna. Klampandes. Jäkla oväsen.
Att han dräller runt sina saker överallt.
Ska ta upp detta med henne.
Småsaker men som jag stör mig på. Förutom sånt han säger och gör.

Vet hon verkligen hur ni har haft det? Att han är kontrollerande och inte respekterar dig? För i så fall är det konstigt att hon tycker att han ska vara kvar fast du egentligen inte vill. Han verkar även trigga ditt mående till det sämre.

 

[Alexandra_W]

Ska jag verkligen lyssna på henne på beroende om detta med att det är bra att jag har P kvar.
Är så less på att han kommer och går som han vill. Sättet han går upp för trapporna. Klampandes. Jäkla oväsen.
Att han dräller runt sina saker överallt.
Ska ta upp detta med henne.
Småsaker men som jag stör mig på. Förutom sånt han säger och gör.

Nej. Du ska lyssna på DIN KÄNSLA kring P.

 

[hundtant]

Nej. Du ska lyssna på DIN KÄNSLA kring P.

Exakt. @karamelldrottningen ingen annan kan kasta ut P åt dig, det är du som måste hantera det här. Rådet att prata med någon gäller inte random person i din omgivning, du behöver prata med en professionell pratare om DINA känslor och hur du ska göra praktik av dem. Ingen professionell skulle säga Jamen gör slut eller Äsch, fortsätt som det är. De kan däremot hjälpa dig att bringa reda i dina kaostankar.

 

[EmmaBovary]

Ska jag verkligen lyssna på henne på beroende om detta med att det är bra att jag har P kvar.
Är så less på att han kommer och går som han vill. Sättet han går upp för trapporna. Klampandes. Jäkla oväsen.
Att han dräller runt sina saker överallt.
Ska ta upp detta med henne.
Småsaker men som jag stör mig på. Förutom sånt han säger och gör.

Hur mycket har du pratat om relationen med henne, och om hur du verkligen känner inför P? På en nivå kan jag förstå att någon skulle vara försiktig med att råda till en radikal förändring, eftersom att det skulle kunna trigga återfall, samt att det kanske låter "tryggt" med en person i din närhet som vet om din problematik och hjälpt till emellanåt. Men det blir ju också helt fel att råda någon att stanna kvar i en destruktiv relation (men hon kanske inte vet hur destruktiv den varit...?)

Edit. Var det inte så att personen tyckte att det var klokt att ni gjort slut, men verkade tycka att det var vettigt att han hade hästen kvar och var i närheten ibland?

 

[Enya]

Hur mycket har du pratat om relationen med henne, och om hur du verkligen känner inför P? På en nivå kan jag förstå att någon skulle vara försiktig med att råda till en radikal förändring, eftersom att det skulle kunna trigga återfall, samt att det kanske låter "tryggt" med en person i din närhet som vet om din problematik och hjälpt till emellanåt. Men det blir ju också helt fel att råda någon att stanna kvar i en destruktiv relation (men hon kanske inte vet hur destruktiv den varit...?)

Ja jag har lite svårt att förstå hur någon inom vården har givit rådet att stanna kvar i en sådan här relation som vi sett beskriven här, bara för stabiliteten och nykterhetens skull. Förstår poängen, men man kan inte vara tillsammans med någon, dela hem med någon ens, bara för att hålla sig ifrån spriten. Det hela känns lite avigt?

 

[hundtant]

Ja jag har lite svårt att förstå hur någon inom vården har givit rådet att stanna kvar i en sådan här relation som vi sett beskriven här, bara för stabiliteten och nykterhetens skull. Förstår poängen, men man kan inte vara tillsammans med någon, dela hem med någon ens, bara för att hålla sig ifrån spriten. Det hela känns lite avigt?

Det kanske inte var ett konkret råd alls, även om det uppfattades så …

 

[karamelldrottningen]

Vet hon verkligen hur ni har haft det? Att han är kontrollerande och inte respekterar dig? För i så fall är det konstigt att hon tycker att han ska vara kvar fast du egentligen inte vill. Han verkar även trigga ditt mående till det sämre.

Det är det jag också funderar på. Jag har tagit upp allt han gör och inte gör. Eller inte allt det skulle ta hundra år berätta. Men det viktigaste och det jag tänkt på för stunden. Det som skaver mest.
Hur han är med mig och med bebis.
Att han blivit snål.
Måste tjata på honom.
Jobbet kommer först.
Just nu har det varit ganska lugnt på kommentarer-sidan från honom. Han har inte alls varit lika huggig mot mig nu som han kan vara. Varvat mellan supersjust också. Det är det som blir jobbigt. Han är inte en komplett dumbom utan kan vara fin ibland.
Jag känner mig ensam. Även när han är precis i närheten. Känner mig nästan mer ensam än när jag faktiskt är ensam.
Helt ensam är jag iofs aldrig med tanke på bebis. Men ni fattar.
Känslan.
Så var det inte förut. Tror jag. Men jag hade alkoholen då.

 

[karamelldrottningen]

Det kanske inte var ett konkret råd alls, även om det uppfattades så …

Det var väldigt konkret eftersom jag frågade specifikt det för ville kolla att jag uppfattade det rätt.

 

[karamelldrottningen]

Kanske jag inte känner mig ensam men kommer inte på något bättre att beskriva det.
Det är inte ensam jag känner mig. Det är något annat.

 

[karamelldrottningen]

Jag tog också upp det han gör och som varit hans uppgifter. Och att jag kan bolla med honom så fort det är något praktiskt.
Jag kan lösa det mesta själv egentligen. Men har inte orkat göra allt.
Han måste bort. Absolut inte om utan när.
Det är när det handlar om.

 

[Ceta]

Jag tog också upp det han gör och som varit hans uppgifter. Och att jag kan bolla med honom så fort det är något praktiskt.
Jag kan lösa det mesta själv egentligen. Men har inte orkat göra allt.
Han måste bort. Absolut inte om utan när.
Det är när det handlar om.

Det kan inte vara ett steg på vägen att du ser till att han inte kan ”komma och gå som han vill”, utan att han bara kommer in när du känner att han är välkommen? Ni har ändå gjort slut, så är ju ändå rimligt att han inte har koden till ditt hus

 

[Alexandra_W]

Det är det jag också funderar på. Jag har tagit upp allt han gör och inte gör. Eller inte allt det skulle ta hundra år berätta. Men det viktigaste och det jag tänkt på för stunden. Det som skaver mest.
Hur han är med mig och med bebis.
Att han blivit snål.
Måste tjata på honom.
Jobbet kommer först.
Just nu har det varit ganska lugnt på kommentarer-sidan från honom. Han har inte alls varit lika huggig mot mig nu som han kan vara. Varvat mellan supersjust också. Det är det som blir jobbigt. Han är inte en komplett dumbom utan kan vara fin ibland.
Jag känner mig ensam. Även när han är precis i närheten. Känner mig nästan mer ensam än när jag faktiskt är ensam.
Helt ensam är jag iofs aldrig med tanke på bebis. Men ni fattar.
Känslan.
Så var det inte förut. Tror jag. Men jag hade alkoholen då.

Har du sagt hur han får dig att må? DET är det viktigaste. Inte exakt vad han gör för att få dig att må så

 

[karamelldrottningen]

Det kan inte vara ett steg på vägen att du ser till att han inte kan ”komma och gå som han vill”, utan att han bara kommer in när du känner att han är välkommen? Ni har ändå gjort slut, så är ju ändå rimligt att han inte har koden till ditt hus

Jag lyckas inte med ett skit. Sover i min dubbelsäng och bebis i sin spjälsäng bredvid. Tidigare i nestet i sängen tillsammans med mig. Men nu egen säng.
Så P kom in på morgonen. Bebis full rulle som vanligt den tiden. Jag halvdöd.
Jag så åt honom att jag måste upp men nej jag skulle ligga kvar där. Han sa åt mig det.
Sen bara ligga nära osv. Jävla idiot. Är så less. Och på mig också.

 

[Ceta]

Jag lyckas inte med ett skit. Sover i min dubbelsäng och bebis i sin spjälsäng bredvid. Tidigare i nestet i sängen tillsammans med mig. Men nu egen säng.
Så P kom in på morgonen. Bebis full rulle som vanligt den tiden. Jag halvdöd.
Jag så åt honom att jag måste upp men nej jag skulle ligga kvar där. Han sa åt mig det.
Sen bara ligga nära osv. Jävla idiot. Är så less. Och på mig också.

Finns någon du kan ta hjälp med för låset? Du måste ju få frid i ditt eget hem när han inte respekterar ditt beslut

Heja dig som försöker!

 

[bettysmatte]

Jag lyckas inte med ett skit. Sover i min dubbelsäng och bebis i sin spjälsäng bredvid. Tidigare i nestet i sängen tillsammans med mig. Men nu egen säng.
Så P kom in på morgonen. Bebis full rulle som vanligt den tiden. Jag halvdöd.
Jag så åt honom att jag måste upp men nej jag skulle ligga kvar där. Han sa åt mig det.
Sen bara ligga nära osv. Jävla idiot. Är så less. Och på mig också.

Men om du - igen - säger "nej, jag måste faktiskt gå upp nu" och sedan kliver ur sängen. Vad händer då? Inte håller han väl fast dig?