2018 års vikttråd

[Singoalla]

@Singoalla Jag menade inte nöjd som i nöjd med vikten, utan att du tyckte viktsiffran stämde mot hur du upplevde din kropp. Att vikten är 5 kg mer förändrar ju inte hur din kropp ser ut mot vad du trodde var 5 kg mindre. Då är ju verkligen siffran enbart en siffra. Du borde snarare uppleva att din kropp ser smashing ut i jämförelse mot vad du anser är 5 kg för mycket i siffror. Är du med på resonemanget?

Jag är med på resonemanget, och försökte skriva en lång förklaring till vad jag menar men inser att det egentligen inte spelar någon roll. Faktum kvarstår, jag blev besviken på att jag har gått upp så mycket i vikt och det känns jobbigt just idag. Jag tycker att det är tillåtet att få känna så. Hade jag vägt 60,2 kg så hade jag gått upp lite i vikt och det var ungefär vad jag trodde, utan att jag hade grubblat särskilt mycket på det eller gjort någon djupare analys på hur jag upplever min kropp just nu. Nu visade vågen svart på vitt att jag har gått upp mycket i vikt och det var, tillsammans med mina referensramar sedan tidigare, jobbigt. Vilket känns rimligt att ventilera i en tråd som handlar om just precis - vikt.

Och jag är ganska säker på att vikten inte kommer vara samma från 18/20-årsåldern till 40-årsåldern även om man är juridiskt lika vuxen hela tiden. 12 års "vuxet" liv är inte konstant i kroppens år/liv utan hormoner och ämnesomsättning ändrar sig väldigt mycket. Din all time high är kanske vad din cirka 30-åriga kropp kommer ligga kring jämfört med din 20-åriga med andra hormonnivåer och ämnesomsättning.

Nej det vet jag, varför jag också skrev att man nog får flytta sina referensramar men ännu en gång - inget jag hann göra i hasten i morse när jag tyckte att det var nedslående. Ge mig lite tid liksom Kan en få tycka att en viktuppgång är jobbig åtminstone det dygnet som den upptäckts?

 

[MM]

@Singoalla
Klart du får känna att en viktuppgång är jobbig! Alla som får en ofrivillig viktförändring oavsett åt vilket håll det är tycker säkerligen att det är jobbigt. Det gör jag själv.
@VLMF hade några bra poänger med men om du inte känner dig träffad på så vis att "åh, men precis sådär är det!" så är det ju lugnt Det är helt okej att tycka siffrorna har en betydelse, skillnaden är om man låter dom styra ens liv. Jag behöver själv veta siffrorna på vågen för då vet jag att jag håller mig där jag mår bra. Ökar det på behöver jag ändra kosten. Vågen är på så vis ett enkelt hjälpmedel som du säger och behöver inte betyda mer än så för en.

Jag skulle dock inte köpa en ny våg utan utgå från den du har. Byt batteri, det kan vara tricket ibland. Jag byter relativt ofta på både kropps och matvågen så dom ska stämma. Mitt huvud är känsligt för större förändringar så som du råkade ut för nu men jag är medveten om det och handlar därefter (tålamod och se vad som händer om jag väntar ut det).
Det kan tom vara så att du har ägglossning eller mens nu (det behöver du inte svara på) men min vikt går upp och ner beroende på dessa hormonfenomen och 2-3 kg extra vid dessa tillfällen kommer till 99% varenda månad.
Vore jag dig så skulle jag hålla kost/träning som vanligt, väga mig vid samma tillfälle under 1 vecka och sedan utvärdera om vikten är relativt konstant eller om det sker en förändring och sen sätta upp en plan utefter det.

 

[VLMF]

Du får absolut känna att det är jobbigt @Singoalla . Och jag får skriva att jag blir ledsen när jag läser sådant. Men jag förstår dig även om jag säger emot dig och önskar dig lycka till

 

[Singoalla]

@Singoalla
Klart du får känna att en viktuppgång är jobbig! Alla som får en ofrivillig viktförändring oavsett åt vilket håll det är tycker säkerligen att det är jobbigt. Det gör jag själv.
@VLMF hade några bra poänger med men om du inte känner dig träffad på så vis att "åh, men precis sådär är det!" så är det ju lugnt Det är helt okej att tycka siffrorna har en betydelse, skillnaden är om man låter dom styra ens liv. Jag behöver själv veta siffrorna på vågen för då vet jag att jag håller mig där jag mår bra. Ökar det på behöver jag ändra kosten. Vågen är på så vis ett enkelt hjälpmedel som du säger och behöver inte betyda mer än så för en.

Jag skulle dock inte köpa en ny våg utan utgå från den du har. Byt batteri, det kan vara tricket ibland. Jag byter relativt ofta på både kropps och matvågen så dom ska stämma. Mitt huvud är känsligt för större förändringar så som du råkade ut för nu men jag är medveten om det och handlar därefter (tålamod och se vad som händer om jag väntar ut det).
Det kan tom vara så att du har ägglossning eller mens nu (det behöver du inte svara på) men min vikt går upp och ner beroende på dessa hormonfenomen och 2-3 kg extra vid dessa tillfällen kommer till 99% varenda månad.
Vore jag dig så skulle jag hålla kost/träning som vanligt, väga mig vid samma tillfälle under 1 vecka och sedan utvärdera om vikten är relativt konstant eller om det sker en förändring och sen sätta upp en plan utefter det.

Jag bytte precis batteri! Dock är det en billig våg som är köpt för länge sen så bara det kan vara anledning nog att byta ut den. Jag förstår absolut @VLMF poäng med att man inte ska lägga för mycket vikt vid vad som står på vågen, och det hoppas jag att jag inte gör heller. Men när det drar iväg sådär så känns det som orimligt höga förväntningar att man ska rycka på axlarna åt det. Jag hade faktiskt en diskussion med en vän om det här idag, men det är nog en helt egen tråd

 

[MM]

Jag bytte precis batteri! Dock är det en billig våg som är köpt för länge sen så bara det kan vara anledning nog att byta ut den. Jag förstår absolut @VLMF poäng med att man inte ska lägga för mycket vikt vid vad som står på vågen, och det hoppas jag att jag inte gör heller. Men när det drar iväg sådär så känns det som orimligt höga förväntningar att man ska rycka på axlarna åt det. Jag hade faktiskt en diskussion med en vän om det här idag, men det är nog en helt egen tråd

Ja, är det en gammal "skruttvåg" kan du ju lika gärna byta och börja om på ny kula så att säga. Det gjorde jag själv när förra vågen visade -5 kg ena dagen och +7 kg dagen efter

 

[MM]

Hur vet man sitt +-0 läge? Alltså hur man ska räkna och få det mest tillförlitligt. Jag låg senast på det läget i tonåren ätstörningsfri och därefter med ätstörning i många år så kan inte lita på mig själv utan behöver verktyg för där har jag noll koll!
Har kollat en sida på nätet + lifesum och det diffar lite, men då räknar väl lifesum bara på vad kroppen utan behöver (?) och sidan på nätet räknade med viss motion.
Om vågen stämde idag så börjar det bli dags att ändra om lite i kalorierna (om nåt kilo sådär) men jag ska ner ytterligare lite innan tanken är att stå stilla. De sista kilona tänkte jag dock ta i en långsam takt för jag tror inte på att gå från lägre kaloriintag och öka hastigt på en dag.

Jag vågar alltså inte lita på varken sidan på nätet eller lifesum. Det är ju individuellt som med allt annat. Men basic så borde väl dom flesta behöva iaf 1700 kcal i grundbehov? Så kanske man kan lägga sig där sen och se vad som händer? Eller borde jag ta 1800 kcal eftersom jag tränar lite med?

 

[sthu]

@MM jag hade testat runt 1800 först och justerat efter det. Det borde ju märkas rätt snabbt om det funkar eller inte

 

[Singoalla]

Hur vet man sitt +-0 läge? Alltså hur man ska räkna och få det mest tillförlitligt. Jag låg senast på det läget i tonåren ätstörningsfri och därefter med ätstörning i många år så kan inte lita på mig själv utan behöver verktyg för där har jag noll koll!
Har kollat en sida på nätet + lifesum och det diffar lite, men då räknar väl lifesum bara på vad kroppen utan behöver (?) och sidan på nätet räknade med viss motion.
Om vågen stämde idag så börjar det bli dags att ändra om lite i kalorierna (om nåt kilo sådär) men jag ska ner ytterligare lite innan tanken är att stå stilla. De sista kilona tänkte jag dock ta i en långsam takt för jag tror inte på att gå från lägre kaloriintag och öka hastigt på en dag.

Jag vågar alltså inte lita på varken sidan på nätet eller lifesum. Det är ju individuellt som med allt annat. Men basic så borde väl dom flesta behöva iaf 1700 kcal i grundbehov? Så kanske man kan lägga sig där sen och se vad som händer? Eller borde jag ta 1800 kcal eftersom jag tränar lite med?

Vad svårt, jag visste inte ens att man kunde räkna ut ett +-0 läge. Jag tänker att det kanske måste variera lite beroende på hur aktiv man är (inte enbart träning då). Sömn och stress kanske påverkar också?

 

[MM]

@MM jag hade testat runt 1800 först och justerat efter det. Det borde ju märkas rätt snabbt om det funkar eller inte

Jo, tänker att det borde märkas rätt snabbt om jag är ute och cyklar. Jag har ju gått ner mycket under min 5:2 period och då åt jag 1500 kcal X 5 och 500 kcal X 2. Gick på 5:2 i 3 mån och 3 veckor och tappade 12,3 kg under den perioden. Tänkte börja ta mig upp till 1500 kcal per dag och så får jag öka successivt efter det
Men först kämpa på 1-2 veckor till på nuvarande nivå!

 

[MM]

Vad svårt, jag visste inte ens att man kunde räkna ut ett +-0 läge. Jag tänker att det kanske måste variera lite beroende på hur aktiv man är (inte enbart träning då). Sömn och stress kanske påverkar också?

Det är ju jättemånga som håller sin vikt konstant så nog finns det en +-0 nivå
Sen står ju inte vågen på exakt samma siffra varenda dag men man kan säga att väger du 60 kg 1 januari och 61 kg första februari och 59,7 kg 1 mars så håller du din vikt.
Att diffa nått kilo fram och tillbaka är normalt men att sakta men säkert antingen minska eller öka visar ju på att du antingen äter lite för lite eller lite för mycket.
Balans helt enkelt

Skulle man sen sätta sig stilla i en soffa i 2 veckor pga tex brutet ben så får man ju reglera intaget om man är van att kunna äta mycket om man vanligtvis tränar en del.
Sömn och stress tror jag påverkar men på olika vis på olika människor. Man får lära känna sig själv och hitta sin egna balans, vilket är jävligt svårt har jag märkt genom åren..

 

[bollen__]

Det var ju det här med tålamod Firade min lillebror i lördags med alldeles för mycket ätande och några glas vin. Visste såklart med mig att det skulle ge utslag på vågen och var därför inte förvånad men ändå lite less när vågen visade +0,9kg. Tänkte det är lugnt, det hinner försvinna innan vägdagen. Nope, fortfarande plus, 0,5kg nu. Jag vet ju att det försvinner bara jag håller mig till mina kcal de övriga dagarna, och jag har inte bråttom med viktnedgången, men ibland blir jag så ledsen att det ska ge så stort utslag (i mitt huvud då..) att få äta utan att räkna kcal nån gång ibland.. gissar att lagom till typ fredag så är vikten nere på ett minus i stället men det är ju inte min vägdag..blöh. Sitter väl i min skalle detta, men funderar om det skulle kännas bättre för mig själv att byta vägdag..

Till något annat men positivt; igår var jag äntligen ut och "gåggade" (alltså promenad med inslag av joggintervaller, dock långsamma ) ska försöka hålla i det här nu, tänkte följa ett c25k-program för att ta det i lugn takt men ändå ha någon slags mål

 

[Singoalla]

Det är ju jättemånga som håller sin vikt konstant så nog finns det en +-0 nivå
Sen står ju inte vågen på exakt samma siffra varenda dag men man kan säga att väger du 60 kg 1 januari och 61 kg första februari och 59,7 kg 1 mars så håller du din vikt.
Att diffa nått kilo fram och tillbaka är normalt men att sakta men säkert antingen minska eller öka visar ju på att du antingen äter lite för lite eller lite för mycket.
Balans helt enkelt

Skulle man sen sätta sig stilla i en soffa i 2 veckor pga tex brutet ben så får man ju reglera intaget om man är van att kunna äta mycket om man vanligtvis tränar en del.
Sömn och stress tror jag påverkar men på olika vis på olika människor. Man får lära känna sig själv och hitta sin egna balans, vilket är jävligt svårt har jag märkt genom åren..

Ja, det förstår jag såklart! Jag tänkte mest på att det kommer variera något, att behovet av kaloriintag kommer variera lite från dag till dag. Ena dagen kanske man hade behövt äta 2000 kcal men äter 1700 och andra dagen äter man 2000 men hade enbart behövt 1800. Men att det i slutändan inte påverkar vikten mer än något kilo hit och dit. Jag tror ju att de är få personer som har ett konstant behov av 1800 kcal per dag och också äter 1800 kcal per dag. Även om en person håller vikten månad efter månad så kanske det är en person som får i sig 2600 kcal en lördag men kompenserar med mindre i veckorna

 

[Sleepan]

Så då. Dax att hoppa in igen.
Vägde mig i förrgår, två dagar efter att jag kommit hem från Spanien.
Hade då levt på pizza och godis i helgen så tror inte särskilt mycket hade hunnit hända med vätskan jag bör samlat på semestern.

Då stod vågen på 68,7 så jag hoppas lite rinner av mig.
9 kg har jag som mål från det.

 

[MM]

Ja, det förstår jag såklart! Jag tänkte mest på att det kommer variera något, att behovet av kaloriintag kommer variera lite från dag till dag. Ena dagen kanske man hade behövt äta 2000 kcal men äter 1700 och andra dagen äter man 2000 men hade enbart behövt 1800. Men att det i slutändan inte påverkar vikten mer än något kilo hit och dit. Jag tror ju att de är få personer som har ett konstant behov av 1800 kcal per dag och också äter 1800 kcal per dag. Även om en person håller vikten månad efter månad så kanske det är en person som får i sig 2600 kcal en lördag men kompenserar med mindre i veckorna

Jo men så är det ju. Tränar man hårt en dag så kan man ju behöva äta något mer. Jag inbillar mig att där finns en inre omedveten balans som känner av det och man äter något mer per automatik då. Tex har jag hört att många blir hungriga efter träning och då äter mer och sitter man still så är man inte så hungrig (sugen på snask är en annan femma ) Där tror jag lite hederlig mänsklig biologi spelar in. Kroppen tar det den behöver. Sen är det ju som med mig som har rubbat den balansen och behöver verktyg för att hitta den.

 

[Nux]

Hur vet man sitt +-0 läge? Alltså hur man ska räkna och få det mest tillförlitligt. Jag låg senast på det läget i tonåren ätstörningsfri och därefter med ätstörning i många år så kan inte lita på mig själv utan behöver verktyg för där har jag noll koll!
Har kollat en sida på nätet + lifesum och det diffar lite, men då räknar väl lifesum bara på vad kroppen utan behöver (?) och sidan på nätet räknade med viss motion.
Om vågen stämde idag så börjar det bli dags att ändra om lite i kalorierna (om nåt kilo sådär) men jag ska ner ytterligare lite innan tanken är att stå stilla. De sista kilona tänkte jag dock ta i en långsam takt för jag tror inte på att gå från lägre kaloriintag och öka hastigt på en dag.

Jag vågar alltså inte lita på varken sidan på nätet eller lifesum. Det är ju individuellt som med allt annat. Men basic så borde väl dom flesta behöva iaf 1700 kcal i grundbehov? Så kanske man kan lägga sig där sen och se vad som händer? Eller borde jag ta 1800 kcal eftersom jag tränar lite med?

Finns olika sidor där man kan räkna ut det då kön/ålder/längd/vikt och motion spelar in. Jag använder mig av en amerikansk sida men ver inte hur det är med att länka...
Tex kommer mitt +-0 bli ungefär 1400 kcal... Inte så mycket

 

[Singoalla]

Okej, så efter att min våg hoppat runt lite i morse också så köpte jag en ny nu. Den visar dock samma - 65,5. Det är alltså ett all time high för mig, och en rejäl viktuppgång bara över senvår och sommaren. Det känns extra nedslående för att jag faktiskt skött mig ganska bra. Jag höll igång under semestern, käkade minst en sallad om dagen, inte direkt något skräp och har inte semesterdruckit på vardagarna som många gör. Bara i augusti fick jag ihop 20 träningspass. Jag förstår inte vad som hänt. Men jag vet också att vissa kläder inte passar längre och att jag känt mig obekväm i vissa kläder, och med att visa mycket hud och det brukar jag inte göra.

Suck, det känns skit. Jag är ledsen @VLMF om jag var stingslig igår, jag pratade med både pojkvän och en vän igår som sa att jag inte borde bry mig om vad som står på vågen och det knuffade mig över gränsen lite. För hela samhället säger att man ska bry sig. Vart jag än vänder mig så får jag tydliga fingervisningar om att det är viktigt att vara smal. Kanske till och med det allra viktigaste av allt som kvinna. Å när vikten drar iväg och det känns som ett slag i magen så ska man plötsligt vara stark nog att inte bry sig. Inte påverkas av all fat shaming som man hjärntvättats med sedan man lärde sig gå. Det klart att jag påverkas.

Nåväl, det ska väl komma någonting konstruktivt ur det här. Det blir väl en viktnedgång parallellt med en funderare kring varför det här fick mig att må så dåligt nu och hur jag kan undvika det i framtiden. Nu ska jag i alla fall ner under 60 innan jul.

 

[VLMF]

Det är inte muskler då om du tränar så mycket och ätit vettigt? Muskler väger ju mer @Singoalla

 

[DressageNerd]

@MM Tycker sånt där är jättesvårt, speciellt då kcal/dag beror så mycket på fysik, ålder och byggnad. Mitt mål blir att när jag nått min målvikt testa mig fram och se vad som kan bli en stabil livsstil, samt hålla i goda rutiner.

 

[DressageNerd]

Äntligen! Efter tre veckor med antingen +/- 0 eller ett par kilo plus på vågen rör den sig nu nedåt igen. -1.1 kg sedan 14/8 och totalt -24 kg nu. Var lite ängslig där ett tag och undrade vad jag gjort fel, men efter lite soul searching insåg jag att det nog bara var en liten viktplatå.

 

[Unafraid]

Okej, så efter att min våg hoppat runt lite i morse också så köpte jag en ny nu. Den visar dock samma - 65,5. Det är alltså ett all time high för mig, och en rejäl viktuppgång bara över senvår och sommaren. Det känns extra nedslående för att jag faktiskt skött mig ganska bra. Jag höll igång under semestern, käkade minst en sallad om dagen, inte direkt något skräp och har inte semesterdruckit på vardagarna som många gör. Bara i augusti fick jag ihop 20 träningspass. Jag förstår inte vad som hänt. Men jag vet också att vissa kläder inte passar längre och att jag känt mig obekväm i vissa kläder, och med att visa mycket hud och det brukar jag inte göra.

Suck, det känns skit. Jag är ledsen @VLMF om jag var stingslig igår, jag pratade med både pojkvän och en vän igår som sa att jag inte borde bry mig om vad som står på vågen och det knuffade mig över gränsen lite. För hela samhället säger att man ska bry sig. Vart jag än vänder mig så får jag tydliga fingervisningar om att det är viktigt att vara smal. Kanske till och med det allra viktigaste av allt som kvinna. Å när vikten drar iväg och det känns som ett slag i magen så ska man plötsligt vara stark nog att inte bry sig. Inte påverkas av all fat shaming som man hjärntvättats med sedan man lärde sig gå. Det klart att jag påverkas.

Nåväl, det ska väl komma någonting konstruktivt ur det här. Det blir väl en viktnedgång parallellt med en funderare kring varför det här fick mig att må så dåligt nu och hur jag kan undvika det i framtiden. Nu ska jag i alla fall ner under 60 innan jul.

Hur känner du dig? Om jag går upp några kg så känner jag mig svullen och "tung". Det låter ju verkligen som att du tränar och tar hand om dig själv, kan inte några kg vara muskler?

Jag vet att det KÄNNS bra om jag väger under 65, så jag skulle klara mig utan våg, för över 65 mår jag sämre. Men gillar att ha koll varje dag .